Vad händer om man allierar sig med Djävulen?

Det beror helt på vilken livsåskådning frågeställaren själv har. Om vederbörande är ateist händer ingenting. Om han/hon däremot är kristen beror resultatet på vilken kristen riktning man tillhör. Svenska Kyrkan tycks numera ha upphört med tron på djävulen, varför ingenting händer. Tillhör man däremot Jehovas Vittnen, Pingströrelsen, Livets Ord eller Romersk Katolska Kyrkan kan resultatet bli alldeles förfärligt. I det sistnämnda fallet hamnar man först i skärselden.
Klokast är således att först bli ateist eller ansluta sig till Svenska Kyrkan eller något annat lika tolerant samfund, innan man börjar ta närmare kontakt med Hornpelle.

Ser du det som en fråga om strategi och taktik för att få mer personlig makt så ska du inte liera dig med Satan. Han är nog lite som Hitler och tycker att det räcker med en ande och en vilja.

Det är lite av en vattendelare detta. Det känns säkrare att ha en god motståndare än en ond motståndare och vissa lierar sig med ondskan just för att inte drabbas av den. Det är dit som säkerhetstänkandet leder dig. Men hellre än god vän än en ond vän!

Den motsatta hållningen är att göra det som är rätt och att ha förtroende för Gud. Även om Satan då pekar ut dig och uppmanar sina demoner att "Splittra, besegra och döda denne!" och du får tusen problem (som du låter Gud lösa) så är det rena semestern jämfört med att liera dig med Satan och låta dig bindas, våldtas och bli utan hopp - när den dagen kommer.

Den som inte har någon makt över sig själv har ingen makt alls.

Vad jag kan se har denna "djävul"-relaterande tråd exakt samma problem som flertalet av liknande tråder: Det är inte en kotte som faktisk har försökt att specificera och precisera "djävuls"-konceptet.

Så det är en fråga om hurvida åsiktsskillnader mellan i första hand olika versioner av abrahamismen inte bara är en naturlig konsekvens av att tråden från början har fungerat enligt "Goddag .... yxskaft"-principen.

Och hur legitimerar du denna besynnerliga falska dikotomi?

Jaha.. detachment.. inte binda sig vid materia utan följa poesins lyrik där gud vägleder.. / eller destyabiliserar vad ögat i avundsjukan inte riktigt vill se om det inte omedelbart kan ägas, bara av annan.. istället.. lite vimsigt att förflyttta damm.. men inte ens förstå ihåligheten.. men det är ju harmoniskt att urholka..

där transcedensen består i friheten i att "slippa oket" i ägandet och beroendet av det som betraktaren inte finner värdefullt, i saken att betraktaren inte äger det.. inte velat ens bygga det... men det sägs aldrig i poetiska versionerna. inte för att jag förstår men jag förstår vad beeroende av material soil är, och i hur man stretchar barnets villkorade existens till att istället stå som bondage.. med helt annan konnotativ begreppsvärld.. som fjärmar sig iaf humanistiska värden.


Men då kan man alltid sätta sig att tolka t.o.m humanism utifrån de gamla nostalgiska principernas värdeglidningar i hur man "gjorde" då... att ha som "nu".

Påminner lite om hur Dao och R. började plicka ut vissa ord att ha som applicerbart i den moderna era vi haft iaf sedan 60-talet.. när man började förstå varför barn eller unga ens behöver sätta sig på stolar av andra disciplinära skäl än vad m,an ändå ännu hör, att vissa tror (vissa och vissa.. egentligen är det inte vissa.. däremot fanatiskt nog hur opkej det är att stretcha ord för att det uppenbarligen är nöje att tillskanska sig de större summorna)

religiön är dödfött som "ämne" , det säger jag utifrån hyckleriet som går i systemtisk turbulens, men lågmält också.. för, var fan är de gudarna man sitter och klär i ord.. det är ju renaste uttrycket för självhävdande istället för att prata som folk och använda de ord som annars gäller iaf om mn ringer en brandbil eller ambulans. så det verkar gå in mer o mer i politik precis så som nyfascism och nynazism inte längre är nytt utan enbart lite romantiskt under religiöst flagg, för förkovring : samtidigt .. hellre det kanske än att de skiter i allt som stavas ämne.


men förstår att det inte är så i tempel, det förstår man utifrån att se att man är fullständigt ointreserad av liv i "andeboningarna" , det är därför jag tycker klyftorna blir så iögonfalland när manbörjar mala samma anspråk när man väl renat sig under den "gudslära" man nu håller högst.

men funkar för många, inte det jag säger... det omhuldar ändå globalt sett otroliga finter att fortsätta förloppen, eftersom det inbringar med vita lögneriet klätt i en massa spektakulära omskrivningar , annars har ju poesi aldrig varit direkt "farligt" iaf.. för man begär ju enbart lite gud... något annat... orelaterat helst / eller där inga spår går att finna.

Eftersom att djävulen inte finns i hinduism så kan man självklart jämföra honom med rajas och tamas. Du skriver det ju till och med själv; Mara är, som du kanske vet, en personifikation av de fjättrande sinnesegenskaper som förhindrar en att nå upplysning.

Hmm, ja det är väl en aning esoteriskt och tvetydigt. Så här står det hur som helst i ett stycke:
"om sattva härskar, då kroppens bojor lösas upp, då vandrar den, som i kroppen dvaldes, till de Vise och deras värld av fläcklös härlighet. Men om han går upplösningen till mötes i rajas’ åtrå, födes han på nytt bland dem som fjättras utav handlingar", BG 18:13.

Bör man inte förr eller senare nå upplysning om man endast följer sattva..?

Självklart är elden bokstavlig men inte i en form som vi känner till, Utan en mycket värre. Helvetet är ett levande dött liv, obegriplig att förstå med ord eller sinne. Ett liv Utan Guds närvaro. Mer behövs inte säga, en brinnande eld skrapar bara ytan av det hela. Något man ska frukta för att göra det onda. Gud är kärlek och kärleken finner bara ro i sanningen och godheten, utanför ligger fördärvet och det hopplösa.

Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud." (Johannesevangeliet 3:17-21 SFB)

Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi skådade och med våra händer rörde vid - om Livets Ord är det vi vittnar. Ja, livet uppenbarades, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. Och detta skriver vi för att vår glädje skall vara fullkomlig. Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss. (Johannes första brev 1:1-10 SFB)

Jag förmodar du är jehovas vittne, då har jag en fråga till dig. Vem är Jesus?

Ok, var finns den här elden, och vad är det för bränsle som får den att brinna? Är det svavel? Varifrån kommer i så fall svavlet som ger näring åt elden i en evighet?

Har människorna kläder på sig när dom kastas i den bokstavliga elden? Brinner kläderna upp och människorna står i lågorna nakna? Kan dom gå omkring i elden eller är dom fixerade på en enda plats?


Ja jag är ett Jehovas vittne, Jesus är Guds son.

Men att själen ska dö eller förgöras kan ju mycket väl vara symboliskt. Tex i Bhagavad-Gita förklaras det mycket tydligt att den levande varelsen i kroppen (själen) är evig, ofödd, ej möjlig att döda. Men sen i Isopanisad sägs det: "Den som dödar själen, vem det än må vara, måste inträda bland planeterna kända som de trolösas världar, fyllda av mörker och okunnighet." Här är innebörden av "döda själen" uppenbarligen inte att själen upphör att existera.

"Rädda min själ" och "rädda mitt liv" från citaten du gav låter för mig som att man räddas från det materiella, där födelse och död pågår.

Nu har jag dock för mig att själen i kristendomen inte är densamma som den ordinära innebörden av 'själ', nämligen andesjäl, vårt eviga själv. Så det kan nog vara svårt att diskutera om "själen" när vi inte har samma koncept.


Nej, jag skrev inte att rajas och tamas kan jämföras med djävulen. Den Mara du talar om är inom buddhismen, jag pratade om Maya, den illusoriska energin. Det är denna energi som gör oss betingade och utvecklar bundenhet till det temporära. Jag vet inte om Mara och Maya kan jämföras.

Det är inte esoteriskt. Jag vet inte var du fick den där översättningen ifrån, det kan inte vara BG 18:13 i alla fall (här har du den versen: http://vedabase.net/bg/18/13/en). Det är nog 14:14-15 du citerat. Här kommer några verser från Bhagavad-Gita som kommer förklara hur det ligger till:

14.5 Den materiella naturen består av tre kvaliteter - godhet, lidelse och okunnighet. När den eviga levande varelsen kommer i kontakt med naturen, o du starkt beväpnade Arjuna, blir han betingad av dessa kvaliteter. (sattva inkluderad)
14.6 O du syndfrie! Godhetens kvalitet, som är renare än de andra, är upplysande och skänker befrielse från syndens alla återverkningar. De som befinner sig i denna kvalitet betingas av en känsla av lycka och kunskap.

Detta är ändå inte mukti, verklig befrielse, vilket kommer förklaras i senare verser. I Srila Prabhupada's förklaring till denna vers säger han "Denna känsla av upphöjd lycka i det betingade livet binder dem till godhetens kvalitet." Alltså binds man även till godhetens kvalitet. Detta förklaras i denna vers:

14.9 O Bharatas son! Godhetens kvalitet binder en vid lycka; lidelsens kvalitet binder en vid fruktbringande verksamhet; och okunnigheten, som täcker ens kunskap, binder en vid dårskap.

Lyckan som åsyftas här är materiell lycka.

14.14 När man dör i godhetens kvalitet kommer man till de rena högre planeterna, där de stora vismännen vistas.
14.15 När man dör i lidelsens kvalitet, föds man bland dem som utför fruktbärande handlingar; och när man dör i okunnighetens kvalitet, återföds man i djurriket.
14.18 De som befinner sig i godhetens kvalitet stiger gradvis uppåt till de högre planeterna.
14.20 När den i kroppen fängslade varelsen förmår höja sig över dessa tre kvaliteter, som är förbundna med den materiella kroppen, kan han befrias från födelse, död, ålderdom och deras elände, och han kan njuta av nektarn redan i detta liv.

Alltså är det nödvändigt att höja sig över till och med godhetens kvalitet för att nå mukti. Det är dock så att man kan endast höja sig över de materiella kvaliteterna om man befinner sig i sattva, inte i tamas eller rajas.

Redan tror du att själen är detsamma som individen på jorden, inte undra på att du förlöjligar din frågeställning. Jehovas vittne tror endast på graven, att extinktion av både kropp och själ är straffet för synden. Bara 144000 utvalda kan komma till himmelriket och resten som räddas får leva på en ny jord. Du hoppar över verser från bibeln och vägrar inse vad Jesus menade med elden i eldsjön och mörkret.

Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre för dig att gå in i Guds rike med ett öga än att med båda ögonen i behåll kastas i Gehenna, där deras mask inte dör och elden inte släcks. (Markusevangeliet 9:47, 48 SFB)

Där DERAS mask inte dör och elden inte släcks?

Sedan såg jag fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla tillbaka jordens fyra vindar, så att ingen vind skulle blåsa över jorden eller över havet eller mot något träd. Och jag såg också en annan ängel med den levande Gudens sigill stiga upp från öster. Han ropade med hög röst till de fyra änglarna som hade fått makt att skada jorden och havet: "Skada inte jorden eller havet eller träden, förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänare, på deras pannor." Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill: etthundrafyrtiofyra tusen ur Israels alla stammar, av Juda stam tolv tusen försedda med sigill, av Rubens stam tolv tusen, av Gads stam tolv tusen, av Asers stam tolv tusen, av Naftalis stam tolv tusen, av Manasses stam tolv tusen, av Simeons stam tolv tusen, av Levis stam tolv tusen, av Isaskars stam tolv tusen, av Sebulons stam tolv tusen, av Josefs stam tolv tusen och av Benjamins stam tolv tusen försedda med sigill. Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. Och de ropade med hög röst: "Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet." Och alla änglar stod runt omkring tronen och kring de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud och sade: "Amen. Lovet och priset, visheten och tacksägelsen, äran, makten och väldet tillhör vår Gud i evigheternas evigheter. Amen." En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?" Jag svarade: "Min herre, du vet det." Då sade han till mig: "Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem. De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem. Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon." (Johannes Uppenbarelse 7:1-17 SFB)

Och jag såg, och se: Lammet stod på Sions berg och med Lammet etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans Faders namn skrivna på sina pannor. Och från himlen hörde jag en röst som bruset av stora vatten oh dånet av en stark åska. Och det ljud jag hörde var som när harpospelare spelar på sina harpor. De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra väsendena och de äldste. Och ingen kunde lära sig den sången utom de etthundrafyrtiofyra tusen, de som är friköpta från jorden. Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor. De är jungfrur, dessa som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. I deras mun har det inte funnits någon lögn. De är fläckfria. (Johannes Uppenbarelse 14:1-5 SFB)

De är "förstlingsfrukter", 12000 från varje Israels 12 stammar, inte de enda frukterna i himmelriket


Änglarna är också Guds söner. Vad innebär det att Jesus är Guds enfödde son?

Vad som står i Bhagavad-Gita kan inte användas för att bevisa vad bibeln menar med själ.

Det är uppenbart i bibeln att det är människan som är själen, inte att människan har en själ.
När människan skapades så fick inte människan en själ, utan blev en själ:

"då formade Herren Gud människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse(nefesh/själ)."(1Mose 2:7 Bibel2000)

Innan Adam skapades så existerade han inte, det var inte en odödlig själ som kom in i Adams kropp, utan Adam skapades som en själ. Själen började existera den dag som Adam skapades, och vid hans död så återvände han dit varifrån han hade kommit:

"du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden. Ty av den är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli.”(1Mose 3:19 Bibel2000)

Alltså till en icke existens i dödsriket, där det inte finns något medvetande:

"Allt vad du kan göra skall du göra med kraft, ty i dödsriket, dit du går, finns varken handling eller mening, vetande eller vishet." (Predikaren 9:10 Bibel2000)

Jag tror inte att du svarade på en enda av mina frågor.


Jesus är den första av Guds söner som blev födda i skapelsen:

"Han är den osynlige Gudens avbild, den förstfödde i hela skapelsen, "(Kol 1:15 Bibel2000)

Därför kallas dom andra också för söner till Gud, men Jesus kallas Guds son eftersom han var den förstfödda, början på Guds skapelse:

"Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sanna vittnet, början till Guds skapelse." (Upp 3:14 Bibel2000)