Vad händer om man allierar sig med Djävulen?

Jag missförstod dig då. Är så van att det kallas för gnosticism.. eller kristen gnosticism.. eller gnostisk kristendom.. så jag missade att du hänvisade till gnosticismen helt enkelt.


Nej, du valde nu att kommentera en enda mening (den första), istället för att se till stycket som helhet:

"Eftersom Gud och djävulen nämns vid namn och är i singularis är TS är det logiska att frågan riktad till de abrahamitiska religionernas trossystem. Sen kan man givetvis besvara den utifrån andra trossystem som inte tillhör dem, ja, även utifrån en "egen" religion. Även det är ju rimligt. "

När jag skriver så är det inte ovanligt att man missuppfattar mig om man rycker loss en mening ur sammanhanget som helhet. Efterföljande meningar får ibland komplettera det jag säger först. Anser inte att man måste få fram hela sin poäng i en enda mening. Där ligger skyldigheten hos läsaren att ta hänsyn till kontexten och inte hacka sönder saker innan man läst färdigt.


Att "pådyvla", eller som en del säger "slå bibeln i huvudet på folk" kan ju åsyfta lite olika beteenden.. alltifrån mkt okänsligt beteende till normal evangelisation (att man berättar om den tro eller uppfattning som man själv har för andra).. det förra är förkastligt, det senare är inte förkastligt (isåfall är ju även ateistiska uttalanden per automatik förkastliga). Man skulle då varken få yttra sin uppfattning eller sitt hopp. Det finns förstås gränssoner som kan vara kluriga. Jag tycker som regel att många i vår tid anpassar sig för mycket efter hyperindividualismen och subjektivism och inte tål minsta lilla klarhet. Att lyssna på en präst som inte vågar säga att han eller hon tror på himlen och helvetet kan vara rätt obehagligt tycker jag.

Jag förstår fortfarande inte vad problemet är. Jag har presenterat perspektiv från båda kristen-gnosticismen och från icke-tro.


SÅ svårt är det inte att skilja mellan icke-pådyvlande och pådyvlande teism.

Det är inget problem nu när jag förstår att du talade om gnosticismen.

Kan tyvärr inte så mycket om själva "utvecklingen", men jag vet att i Uppenbarelsenboken är bilden klar:

- "..ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan" (Upp 12:9)

Innan Uppenbarelsebokens identifiering känner jag endast till att "Ormen" identifierades med Satan utifrån den korta notisen i den deuterokanoniska Salomos Vishet:

- Gud skapade människan till odödlighet och gjorde henne till en bild av sitt eget väsen, men genom djävulens avund kom döden in i världen, och de som är hans egendom får erfara den.
(Vish 2:23-24)

Många ställen i Bibeln har dubbel innebörd. De messianska psalmerna och en del profetior handlar både om vad som händer profeten och vad han skådar in i framtiden om vad som skall ske. Genom sina liv erfor de förebilder av Messias lidande och de såg också vad som skulle ske med honom. Därför skriver de inte bara om sig själva utan använder uttryck som visar att det handlar om något mer än de själva.

I en sådan profetia tycks ormen i lustgården, Satan, omnämnas i sekundär mening. Hesekiel profeterade mot konungen i Tyrus och säger då något om någon som befann sig i Edens lustgård:

"Så säger Herren, HERREN:

Du var en mönsterbild av fullkomlighet,
full av visdom och fullkomlig i skönhet.
13 I Eden, Guds lustgård, var du, höljd i alla slags ädelstenar:
karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis,
safir, karbunkel och smaragd. Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade,
framställda den dag du skapades.
14 Du var en smord, beskyddande kerub,
och jag hade satt dig på Guds heliga berg.
Där gick du omkring bland gnistrande stenar.
15 Du var fullkomlig på alla dina vägar
från den dag då du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.
16 Genom din stora handel fylldes du med våld,
och du syndade. Därför drev jag dig bort från Guds berg
och förgjorde dig, du beskyddande kerub
mitt bland de gnistrande stenarna.

17 Eftersom ditt hjärta var högmodigt på grund av din skönhet,
och du fördärvade din visdom på grund av din prakt,
kastade jag ner dig till jorden och utlämnade dig åt kungar till att beskådas.
18 Genom dina många missgärningar och din oärliga handel
vanhelgade du dina helgedomar. Därför lät jag eld gå ut från dig,
och den förtärde dig. Jag gjorde dig till aska på marken
inför alla som såg dig.
19 Alla som kände dig bland folken häpnade över dig.
Du fick ett fasansfullt slut och du skall inte mer finnas till." (Hes 28).

Jesus bekräftar också att Satan har varit en lögnare från begynnelsen. Han beskrivs också som en motståndare, frestare och anklagare under Israels historia i GT. Paulus beskriver att de första människorna frestades av honom till fall. Satan beskrivs också vara den drivande kraften bakom antikrist. Jag instämmer med de som tror att påvedömet eller påvestolen är den förutsagde antikrist. Antikrist skall ju vara i Guds tempel, och inte komma utifrån. Han skall förbjuda äktenskap (jfr celebatkrav), ändra på regler och lagar, ge sig själv större makt än tillbörligt är, förvrida evangelium, förföra människor osv.

Bra. Då återstår problemet om icke-troendes forum-"rätt" till att granska och/eller kritisera tros/religions urkunder/doktriner med hjälp av icke-trons/religionens verktyg ... som t.ex. tolkningsmetodologi.

Och här anser jag det fortfarande som relevant att börja med en vem/vad/hur specifikation och precision om bibelns olika bad guys; med fokus på bibelns kronologi.

Visst, det är ju hans "job-description" i den himmelska administrationen. (1)



Om du är en rigid bokstavtrogen fundamentalist (vilket du verkar vara) borde liberalteologi snarare vara din kandidat.


Se (1).

Vill i egenskap av TS bara tacka för alla svar och diskussionen som blev. Jag är inte delaktig, men jag läser. Fortsätt gärna!

Endast om man inte tänker på dessa saker samtidigt så kan man lura sig själv.

Man blir muslim.

Det finns säkert en del olika svar, beroende på vilken gren av kristendomen (eller annan religion) man företräder. Om man ser det från ett klassiskt lutherskt perspektiv, är människan född i synd. Redan från början är därmed människan så att säga lierad med djävulen. Det ursprungliga lierandet skedde i Edens lustgård, när människan valde att följa Satan (i ormens skepnad) och göra uppror mot Gud. Händelseförloppet kan - något förenklat - summeras som följer:

(1) Alla varelser är goda (=på Guds sida).
(2) Djävulen/Satan (ursprungligen en god ängel) gör uppror mot Gud, och blir den han blir. Ett antal änglar följer med Djävulen, och blir demoner.
(3) Djävulen lurar de första människorna till att gå över till hans sida.
(4) Sedan dess är alla människor (undantaget Jesus) "födda i synd", och därmed på ett sätt "lierade med Satan".
(5) Genom Guds nåd allena blir människor omvända - från Djävulens sida till Guds sida.
(6) De som inte låter sig omvändas (Djävulen, demonerna, icke-kristna människor) kan leva gott ett tag, men förr eller senare kommer den yttersta domen - då alla syndare (icke-omvända) kommer att straffas.

Det måste noteras att kristendomen inte är någon dualistisk religion. Det alltså är inte så att Gud och Djävulen är två jämbördiga parter, där människan kan välja att liera sig med den ena eller dena andra, beroende på vem som ger den mest fördelaktiga "dealen".

Det stämmer inte med bibelkronologin.