Hjälp med Nominalfraser

Hejsan!
Jag har denna text:

Jag satt på en parkbänk i Borås och väntade på kvällstidningarna från Stockholm. Jag satt och glodde över den tomma parkeringsplatsen framför Arlamejerierna. Bredvid mig satt en äldre herre som hade en vit keps och han hade ställt en korg med några kantareller framför sig.
Jag trodde det var gott om svamp i år, sa jag och pekade på hans korg.
Det är det också, sa mannen med kepsen nerdragen i pannan. Men jag kommer aldrig mer att böja mig ner efter en svamp. Den insikten har jag kommit till idag. Slutat röka har jag också gjort. För länge sedan rökte jag två paket cigaretter varje dag och hade så gjort sedan jag gick i skolan och det var ingenting jag tänkt sluta med. Men så en dag när jag tände en cigarett visste jag att det var den sista cigaretten som jag någonsin skulle röka och det var det också. Sedan dess har jag inte rökt och tanken på att röka gör mig illamående.
Förundrad över mötet reste jag mig och gick mycket långsamt vägen hem.

I denna skall jag markera alla nominalfraser som har mer än ett ord.
Om jag har förstått detta rätt att en nominalfras beskriver huvudordet (som är ett substantiv eller pronomen). Huvudordet är den/det meningen handlar om?

Om vi tar första meningen,
Jag satt på en parkbänk i Borås och väntade på kvällstidningarna från Stockholm.
Jag är ju substantivet, och därmed huvudordet. Blir då nominalfrasen "satt på en parkbänk i Borås och väntade"? För om nu nominalfrasen beskriver den/det meningen handlar om så är det ju jag som satt på en.....?

Jag är inte ute efter någon som gör uppgiften åt mig, men bara en bit på vägen!
Tacksam för all hjälp!

Här får vi nytta av en gammal käpphäst: ett bättre namn på substantiv vore nomen. Om man slår ihop substantiv och substantiviska pronomen får man nomen. Fraser som kan fungera som nomen är nominalfraser. Löst uttryckt.


Dina svar ska alltså vara de fraser som fungerar som subjekt, objekt eller rektioner. Rektion är den företeelse som föregås av preposition. Till det kommer genitivattribut. Som i

{{Den gamle mannens} skor} var slitna.

{Den lilla flickan} såg på {{den gamle mannens} {slitna skor}}.

Om jag förstår saken rätt har vi där en nominalfras i en nominalfras. Mycket värre än så blir det inte. Nominalfraser står inanför måsvingar, som markering.

Leta alltså efter »detaljbeskrivna« saker som uttrycks med mer än ett ord.

Reservation: någon annan kan ha en mera stringent förklaring.

Tips: i nominalfraser ingår inte finita verb, men väl infinitiv eller particip.

Nominalfrasen {en parkbänk i Borås} är klockren. Till högre skolan hör {{den tomma parkeringsplatsen} framför Arlamejerierna}.

Så för att lösa uppgiften bör jag känna till alla de begrepp du tar upp?
Det måste väl vara möjligt att hitta en enklare förklaring?

I nominalfrasen är huvudordet oftast ett substantiv: den rödhåriga
flickan, vår gulliga katt Nisse, tanken på julen.
Nominalfraser kan också ha ett pronomen som huvudord:
han med de stora fötterna, den där på översta hyllan, vem
kommer på middag? Det beror på att pronomen har samma
funktion i satsen som substantiv.

Alltså är alla dessa "jag" huvudord? Men jag är osäker på dessa nominalfraser.

1. Det är ingen motsättning mellan det jag skrev och det du citerar. Dina exempel inkluderar nominalfras i nominalfras: {den där på {översta hyllan}}.

2. Huvudordet är kärnan i nominalfrasen, den respektive hyllan i det nämnda exemplet. I inget av exemplen är "jag" huvudord. däremot:

Inte ska {lilla jag} ta tårta först.

3. Exemplet "Vem kommer på middag?" är motsägelsefullt. Där finns bara enkla nomen där, vem och middag.

`
Låter kluringt. Men okej.
Tror du att du skulle kunna hjälpa mig med första meningen?
Jag satt på en parkbänk i Borås och väntade på kvällstidningarna från Stockholm.

Den ena har du fått redan. Den andra = kvällstidningarna från Stockholm. Huvudordet är kvällstidningarna.

Jag satt på /en parkbänk i Borås/ och /väntade på kvällstidningarna från Stockholm/.
Okej så att det finns två nominalfraser i den här meningen.

Och den andra meningen är det bara en nominalfras?
Jag satt och glodde över /den tomma parkeringsplatsen framför Arlamejerierna/.

Men när vi kommer in på den tredje meningen, blir det två nominalfraser igen?
Bredvid mig satt /en äldre herre som hade en vit keps/ och han hade ställt /en korg med några kantareller framför sig/.

Jag trodde /det var gott om svamp/ i år, sa jag och pekade /på hans korg/. ?

Prepositionen ingår inte i nominalfrasen. Jag gör om Arlamejerierna (enkelt substantiv) till nominalfras {Arlas mejeri} för illustrationen. I exemplen är "jag" och "sig" enkla pronomen i position som substantiv.

Jag satt på {en parkbänk i Borås} och väntade på {kvällstidningarna från Stockholm}.

Jag satt och glodde över {den tomma parkeringsplatsen} framför {Arlas mejeri}.

Bredvid mig satt {en äldre herre} som hade {en vit keps} och han hade ställt {en korg med {några kantareller}} framför sig.

Jag trodde det var gott om svamp i år, sa jag och pekade på {hans korg}.

Har vi någon språklärare som kan kommentera nominalfras i nominalfras?

{en korg med {några kantareller}} är en nominalfras i en nominalfras?

Men då borde nominalfraserna vara dessa:

Men jag kommer aldrig mer att /böja mig ner efter en svamp/. Den insikten har jag kommit till idag. Slutat röka har jag också gjort. För länge sedan rökte jag /två paket cigaretter/ varje dag och hade så gjort /sedan jag gick i skolan/ och det var ingenting jag tänkt /sluta med/. Men så en dag när jag tände en cigarett visste jag att /det var den sista cigaretten/ som jag någonsin skulle röka och det var det också. Sedan dess har jag inte rökt och tanken på att röka gör mig illamående.
Förundrad över mötet reste jag mig och /gick mycket långsamt/ vägen hem.

Precis, det är min poäng med att ha olika vänster- och högermarkeringar.

Verb i infinitiv kan ingå i en nominalfras, men det krävs att frasen grammatiskt sett skulle kunna ersättas av ett substantiv.

{Att sluta röka} är en fråga om beslutsamhet.

{Avslutad rökning} är definitivt avslutad.

En komplett sats med predikat räknas inte som nominalfras. Den är rätt:

För länge sedan rökte jag {två paket cigaretter} ...

Den här är lite lurig:

Förundrad över mötet reste jag mig och gick mycket långsamt {vägen hem}.

Frasen {vägen hem} står som objekt men kan upplevas som adverbial hur/var/vart.