Det finns en stor tråd om "bängsmarta" ideér men den går främst ut på att skratta åt korkade ideér folk upplevt.
Jag vet inte om detta bara gäller mig eller om det är allmänt känt, eller om ideérna ens är så smarta som de tycks låta i mitt huvud men jag har alltid.
Jag tror att det är allmänt känt att man analyserar, bryter ned triviala vardagsproblem till matematikproblem till de mest fundamentala bitarna ens hjärna är kapabel till.
Det beror väl visserligen lite på situationen, är man på ett rave så sätter man sig väl inte och försöker härleda kurvlängden av en funktionskurva.
Men som jag, som nyttjar cannabis två gånger i månader uppskattningsvis, vanligtvis till härligt ambient eller annan mjuk och melodisk trance.
Jag har under i princip alla situationer under de nyss beskrivna förhållandena fått ideér som jag genuint tycker är smarta. Jag läser mycket högskolematematik och tankarna går ofta i de banorna.
Jag bryter alltså ned matematikens begrepp/beståndsdelar, whatever, så att helt enkelt "poletten trillar ned".
Jag har inte läst särskilt avancerad matematik ännu men ändå så pass väl avancerat att man måste tänka efter. Senaste kursen var linjär algebra och envarren.
Hur som helst, när jag rökt liggandes i min säng och lyssnar på (för mig) underbart avslappnande musik så dyker alltid dessa problem upp i mitt huvud.
Varför är kurvlängden av f(x) integralen från a -> b * ((sqrt(1+(f´(x))^2)^(1/2) dx?
varför är arean och rotationsvolymen blablabla.
När jag är nykter så orkar jag inte bemöda mig att fundera i dessa banor, jag resonerar framförallt nykter: "Eh, ta det för vad det är, stoppa in värdena i formeln och lös ut skiten" men under påverkan så funderar jag (bryter ned) problemen och frågar mig själv varför är det så? I mitt huvud så verkar jag allt som oftast (eller faktiskt alltid) "lösa" min frågeställning.
Varför är determinaterna i en 3x3 matris arean av ett parallellogram?
Jag har flera gånger funderat och löst dessa "problem" och även skrivit ned en hel del.
Jag har alltid haft svårt att partialbråksuppdela och hitta de sökta konstanterna, här om dagen så slog det mig att, ställ upp problemet i matrisform, hur svårt kan det egentligen vara?
Jag har kommit på "uppfinningar" som jag seriöst är beredd att ta patent på men efter lite google research så finns det redan något liknande men kanske inte patentskyddat? Detta är ideér som jag inte kommer från det undermedvetna utan det är helt nyskapande ideér utifrån mitt perpektiv.
Detta är bara en bråkdel av vad jag funderar på under påverkan. Nu har jag inte det svart på vitt att mina funderingar är "sanna", men ur ett terapeutiskt syfte så tror jag att det bara medför positiva ting.
Jag lär inte vara den enda som "gör så här". Jag använder ju inte cb:n i syfte att "bli mer intelligent" utan det är alltid där jag hamnar. Fler som gör som jag? Löser problem och blir allmänt kreativ och innovativ?
Med det sagt, jag har inte korrekturläst min text så den må vara lite hattig.
Men jag tror att om man brukar cb under särskilda förhållanden kan det ha en stor terapeutisk påverkan på hjärnan och jaget?
Vad tror ni?
Jag vet inte om detta bara gäller mig eller om det är allmänt känt, eller om ideérna ens är så smarta som de tycks låta i mitt huvud men jag har alltid.
Jag tror att det är allmänt känt att man analyserar, bryter ned triviala vardagsproblem till matematikproblem till de mest fundamentala bitarna ens hjärna är kapabel till.
Det beror väl visserligen lite på situationen, är man på ett rave så sätter man sig väl inte och försöker härleda kurvlängden av en funktionskurva.
Men som jag, som nyttjar cannabis två gånger i månader uppskattningsvis, vanligtvis till härligt ambient eller annan mjuk och melodisk trance.
Jag har under i princip alla situationer under de nyss beskrivna förhållandena fått ideér som jag genuint tycker är smarta. Jag läser mycket högskolematematik och tankarna går ofta i de banorna.
Jag bryter alltså ned matematikens begrepp/beståndsdelar, whatever, så att helt enkelt "poletten trillar ned".
Jag har inte läst särskilt avancerad matematik ännu men ändå så pass väl avancerat att man måste tänka efter. Senaste kursen var linjär algebra och envarren.
Hur som helst, när jag rökt liggandes i min säng och lyssnar på (för mig) underbart avslappnande musik så dyker alltid dessa problem upp i mitt huvud.
Varför är kurvlängden av f(x) integralen från a -> b * ((sqrt(1+(f´(x))^2)^(1/2) dx?
varför är arean och rotationsvolymen blablabla.
När jag är nykter så orkar jag inte bemöda mig att fundera i dessa banor, jag resonerar framförallt nykter: "Eh, ta det för vad det är, stoppa in värdena i formeln och lös ut skiten" men under påverkan så funderar jag (bryter ned) problemen och frågar mig själv varför är det så? I mitt huvud så verkar jag allt som oftast (eller faktiskt alltid) "lösa" min frågeställning.
Varför är determinaterna i en 3x3 matris arean av ett parallellogram?
Jag har flera gånger funderat och löst dessa "problem" och även skrivit ned en hel del.
Jag har alltid haft svårt att partialbråksuppdela och hitta de sökta konstanterna, här om dagen så slog det mig att, ställ upp problemet i matrisform, hur svårt kan det egentligen vara?
Jag har kommit på "uppfinningar" som jag seriöst är beredd att ta patent på men efter lite google research så finns det redan något liknande men kanske inte patentskyddat? Detta är ideér som jag inte kommer från det undermedvetna utan det är helt nyskapande ideér utifrån mitt perpektiv.
Detta är bara en bråkdel av vad jag funderar på under påverkan. Nu har jag inte det svart på vitt att mina funderingar är "sanna", men ur ett terapeutiskt syfte så tror jag att det bara medför positiva ting.
Jag lär inte vara den enda som "gör så här". Jag använder ju inte cb:n i syfte att "bli mer intelligent" utan det är alltid där jag hamnar. Fler som gör som jag? Löser problem och blir allmänt kreativ och innovativ?
Med det sagt, jag har inte korrekturläst min text så den må vara lite hattig.
Men jag tror att om man brukar cb under särskilda förhållanden kan det ha en stor terapeutisk påverkan på hjärnan och jaget?
Vad tror ni?