Citat:
Ursprungligen postat av
MarcoStar
Du har rätt i att jag inte jobbat inom omsorgen och jag ifrågasätter inte din tråkiga upplevelse. Jag har bara jobbat på förvaltningssidan, som du anser vara oförstående. Men du har en hel del fel. Enhetschefer är sällan lönesättande, eftersom det skulle leda till snedvriden konkurrens inom förvaltningen. De vänder sig till HR och bemanning för att få stöd i lönesättningen och måste redovisa sin budget till verksamhetschefer löpande. Jag håller med om att lön och villkor kunde vara bättre, och det sker förbättringar hela tiden, men folk i allmänhet skulle inte acceptera de skattehöjningar som det innebär att höja nivån ordentligt.
Men den som är engagerad och duktig kan visst göra karriär inom omsorgen och få en hyfsad lön. Det finns alla möjligheter. Dock kan jag förstå om det inte var ett alternativ för dig. Jag märker på din redogörelse att du hade fastnat i en negativ spiral som nog var svår att ta sig ur. Sen beskriver du din upplevelse som nån absolut sanning, vilket tyder på att du inte kan lyfta blicken och se saken från andra perspektiv och därmed förmodligen inte hade klarat högre studier till spuska eller annat. Det var nog din chef medveten om och valde därför att inte satsa på dig. Men jag hoppas du trivs med vad du än sysslar med nu.
Du skriver i en tråd om det är värt att utbilda sig till uska och har sedan bara erfarenhet från förvaltningssidan. Bara det är toppen! Det jag menade och det förstår du nog egentligen också det är att man har ett lönesamtal med sin chef och ingen annan, sen att dom har en budget att förhålla sig till förstår vilken idiot som helst. Visst sker det förbättringar och vården ser inte ut som på 80 talet tack och lov men det innebär inte att det är okej någonstans för det. Det finns inga ursäkter att fortsätta behandla hela yrket som en stor hållplats för något annat.
Och nej, det går inte att göra karriär genom sin chef. Detta är återigen något som du vet absolut noll om och gärna vill låta klyftig som om du hade någon som helst insikt i hur en så kallad karriär går till. Någon som vidareutbildar sig gör det på eget bevåg inom högskolan får en tjänst därefter. Detta är ingenting som en enhetschef har något med att göra annat än en god rekommendation av personen ifråga. Det enda som en chef kan satsa på när det kommer till anställda det är timvikarier som visar framfötterna och därav får olika typer av tidsbegränsade vikariat i snabbare takt än andra. Även där är det svårt för chefen ibland att få sin vilja igenom pga LAS.
Det jag pratade om ÄR en absolut sanning och en som jobbar på kontor som du har inte en susning som sagt. Det är inte en lång negativ spiral utan det är bara så verkligheten ser ut och att du tycker det ser ut som gråt och frustration är ju enbart för att du återigen inte har en aning om hur det ligger till för denna yrkesgrupp.
Dom som jobbar inom akutvård eller psykiatrin har det oftast bättre än de som jobbar inom gruppboenden eller hemtjänsten.
Av dom tio år som jag har jobbat (på flera olika först som timmare och sedan stadens bäst ansedda demensboende på fast tjänst sedan) så är det EN person som jag har jobbat med som har vidareutbildat sig till spuska. Ytterligare några få som sökte sig till SSK.
Annars är vården inte annat än folk som blivit fast i det i all evighet utan ambition till något annat (anser sig för gamla) eller en hållplats för vikarierande ungdomar som jobbar vid sidan av sina studier. Nuförtiden dessutom så är det en större andel utländska ungdomar (och äldre) med en stor brist inom svenska språket och detta är en ytterst tråkig upplevelse för gamla i en hel del fall då språket är så viktigt. Chefer kan inte ta hänsyn till det för att det finns inga andra som faktiskt vill komma och jobba!! Go figure?
Sen kan du ta dina lösa tankar om mig och köra upp för du vet inte. Du vill bara komma med något som får dig att verka mer trovärdig i ditt skitsnack om hur saker går till. Håll dig till att klia dig på huvudet inne på kontoret och låt tråden besvaras av människor som faktiskt vet vad dom pratar om när det kommer till yrket ifråga.