Den STORA tråden om "de", "dem" och ”dom”.

Liksom hennes undervisningsmetoder kan man tänka.
Jag vet inte om det funkar helt till 100%.. Men nära nog.

Traditionellt är "dem som" korrekt och det som jag använder och alltid kommer att använda. Numera tror jag att båda varianter brukar accepteras av lärare.

Om " de som" tillämpas motiveras det av att ett underförstått substantiv har förenklats bort och i dessa fal markerar "de" bestämd form av detta substantiv.

Hur tänker de [substantiv] som vandaliserar

I detta fall skall det vara 'de' oavsett hur man tänker, eftersom 'de' är nominativ.

Är själv ingen expert på grammatik, du har säkert rätt i det du skriver, vi kanske menar samma sak?

Själv skriver jag antingen ut underförstådda ord och använder "de" om det är korrekt (exempelvis "de andra personerna som..."), annars tolkar jag ordet som objekt och skriver således "dem som".

Beskrev alltså hur andra brukar motiverar "de som", är själv ingen förespråkare av det.

Precis som silly_me och jrgen redan har sagt så är båda rätt. Det avhänger av sammanhanget. Att säga att det bara heter "dem som" är som att säga att det bara heter "oss som" och aldrig "vi som".

Följ silly_me's regel så är du helt safe!

Språkrådet säger (som de gjort länge nu):

Det beror på sammanhanget. Om personerna det handlar om är subjekt, dvs de som gör något, så ska det vara de. Om personerna är objekt, dvs de som blir utsatta för något, så är dem korrekt.

Exempel: De som hade makten sköt dem som protesterade.

Silly_me:s regel funkar bra!

Intressant. Har jag tolkat texten rätt är det accepterat att alltid använda "de" i en som-sats trots att det egentligen inte är korrekt. Men jag som är så förbannat envis kommer att fortsätta använda magkänslan, eventuellt kommer jag att anamma den andra oss/vi-regeln.

Det går ju alltid(?) att argumentera för "de som" med det argument som grifter skrev, nämligen att det är ett utelämnat huvudord i en definit nominalfras och att "de" då är determinativt pronomen: "Till de [människor] som...". Men så finns det väl även en klassisk artikel av [harglömtnamnet] från typ 1984(?) i Språkvård, där författaren hävdar att "de som" har blivit en fast enhet i språket och att det alltså går an att säga/skriva så.

Men jag tänker också hålla fast vid skillnaden mellan "dem som" och "de som".

Har jag förstått detta rätt nu?
De kan bytas ut mot jag, du, han, hon, vi.
Dem kan bytas ut mot mig, dig, honom, henne, oss.
Och att det enda undantaget för detta är när det handlar om bestämd artikel? (Vet dock inte riktigt vad bestämd artikel är).
Stämmer detta? Finns det fler undantag?

Har några exempel här som jag är lite osäker på:
"En sammanställning över de vanligaste språkfelen." Gör det fetstilta denna mening till en bestämd artikel?

Som någon skrev på sidan innan:
"Saken är den att för dem flesta spelar det ingen roll eftersom det är så liten skillnad." Denna var tydligen en bestämd artikel också? Och det borde därför vara "de" i meningen? Är det (om det stämmer nu) ordet flesta som gör den till en bestämd artikel då?

Nu tänkte jag avsluta inlägget med att jag bara kom på två stycken exempel, men då kom även ett tredje, "Jag kom bara på de/dem två nu"?

Ibland känns det lite svårt att förstå att många av dagens svenskar verkar behöva A4-sidor med invecklade fusklappar för att över huvud taget kunna utrycka sig i tredje person plural, medan en normalbegåvad rysk femåring "obehindrat" böjer alla pronomen, substantiv och adjektiv i sex (ofta ganska oregelbundna) kasus.

Den stolen, de stolarna -> artikel.

De är inte här, vi har inte hört av dem -> pronomina.

Ofta verkar det vara positionen som är svår:

Jämför: De är inte här - *Här är dem inte. (Asterixen innebär att meningen på något sätt är ogrammatisk).

I ditt exempel: Jag kom bara på de/*dem två nu är det fråga om en artikel (och kan med fördel bytas ut mot dessa). Dock kan man ju tänka sig att du kom på två stycken unga pojkspolingar ifärd med att bryta sig in någonstans, och då blir det: Jag kom på dem med att bryta sig in i ... (Jag ertappade dem när de ...) Jämför: Jag kom på dessa två unga ligister när de skulle bryta sig in ...