Citat:
Fan, jag kommer ihåg det där. Jag ringde Gunnar Axén som satt i socialutskottet, han hade en kvinnlig partikollega och hon höll inte med mig. Deras attityd gjorde det rätt mycket svårare att lägga den moderatröst jag lade i valet 2006. Alliansen är kass, men sossarna är värre. Sossarna 2010 var ju en katastrof, när de vills släppa in kommunisterna i Rosenbad för första gången nånsin, så jag Alliansröstade bara för att alternativet var så jävla vidrigt.
I alla fall, 1998 gjordes en vårdnadsutredning, har för mig Jens Orback var delaktig i den på nåt sätt.
Utredningen ledde fram till att domstolar kunde döma ut gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Allt i syfte att få ner antalet vårdnadsttvister. Istället fick man nu boende- och umgängestvister, något som inte domstolarna hade räknat med. Så det blev en ny vårdnadsutredning 2006 som en feministisk folkpartist gjorde - syftet var återigen att få ner antalet tvister. Den [IRONI]lysande[/IRONI] idén var den här gången att par som inte kunde samarbeta inte skulle tilldömas gemensam vårdnad. Givetvis ökade vårdnadstvisterna igen, nu till fler än före 1998. Det fick alltså helt motsatt effekt. Vidare så stök man 12-åringars vetorätt i boende- och umgängesfrågor, och ändrade lagen till "tillräcklig mognad". Om en förälder bröt mot en boende/umgängesdom skulle nu verkställighet sökas i tingsrätten, och inte länsrätten.
För personlig del var ju detta utmärkt, då min då 15-åriga dotter absolut ville flytta från sin mor till en annan stad, för att läsa gymnasiet där. Jag har alltid varit vårdnadshavare för henne, tillsammans med mamman, och hon har bott i perioder både hos mig och mamman.
Mamman var starkt emot en flytt, men dottern kunde allså med min hjälp köra över mamman fullständigt. Hon gick gymnasiet på en ort där ingen av oss bor, och med mitt medgivande och på det villkoret att jag ville se toppbetyg, annars blev det återflytt till mig eller mamman. Hon levererade toppbetyg.
I alla fall, 1998 gjordes en vårdnadsutredning, har för mig Jens Orback var delaktig i den på nåt sätt.
Utredningen ledde fram till att domstolar kunde döma ut gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Allt i syfte att få ner antalet vårdnadsttvister. Istället fick man nu boende- och umgängestvister, något som inte domstolarna hade räknat med. Så det blev en ny vårdnadsutredning 2006 som en feministisk folkpartist gjorde - syftet var återigen att få ner antalet tvister. Den [IRONI]lysande[/IRONI] idén var den här gången att par som inte kunde samarbeta inte skulle tilldömas gemensam vårdnad. Givetvis ökade vårdnadstvisterna igen, nu till fler än före 1998. Det fick alltså helt motsatt effekt. Vidare så stök man 12-åringars vetorätt i boende- och umgängesfrågor, och ändrade lagen till "tillräcklig mognad". Om en förälder bröt mot en boende/umgängesdom skulle nu verkställighet sökas i tingsrätten, och inte länsrätten.
För personlig del var ju detta utmärkt, då min då 15-åriga dotter absolut ville flytta från sin mor till en annan stad, för att läsa gymnasiet där. Jag har alltid varit vårdnadshavare för henne, tillsammans med mamman, och hon har bott i perioder både hos mig och mamman.
Mamman var starkt emot en flytt, men dottern kunde allså med min hjälp köra över mamman fullständigt. Hon gick gymnasiet på en ort där ingen av oss bor, och med mitt medgivande och på det villkoret att jag ville se toppbetyg, annars blev det återflytt till mig eller mamman. Hon levererade toppbetyg.
Många myter om denna Vårdnadsutrednings tillkomst i svang. De var alla inblandade på olika sätt. Dåvarande justitieminister Thomas Bodström lär ha strukit en mening med innebörden att den som bråkade skulle vara den som förlorade. Man skulle kunna säga att han därmed indirekt gav upphov till hela papparättsrörelsen, vilken senare gjorde att antifeminismen fick nytt liv.
Jag tror inte att feminismen är redo att gå under riktigt än. Den kommer att kräva betydligt större skador på samhället och världen först. Störst skador kommer den att tillfoga de nu sittande politikerna och dagens partier, som av allt att döma skriver på sin egen dödsdom när de bejakar feminism. Hade de istället valt jämställdhet hade de varit svåra att motstå.