Behövs pengar?

Tänkte på en sak. Vi - människor - homo sapiens - har uppfunnit saker som datorer, mikrochip, raketer, partikelacceleratorer och rakhyvlar. Allt detta är ju byggt på samarbete - men behöver vi verkligen pengar som motivation för att åstadkomma detta?

Alla dessa storverk visar vilken potential vi har men att det oftast ligger egenintresse eller vinstintresse för något företag eller privatpersoner bakom. Men verktygen finns ju där. Varför tänker vi inte mer som ett kollektiv istället? Som t.ex myr- eller bisamhällen.

Som det ser ut nu är det antingen "Jag gör bara den skiten för pengar..." eller "Finns det någon vinst i att göra den här skiten?" istället för "Vi gör den här skiten, tillsammans! För vi är awesome "

Kan det fungera? Jag tror det, kanske inte idag, men i framtiden när planeten börjar få slut på resurser p.g.a vår omättliga aptit och mänskligheten tvingas välja mellan att dö ut eller samarbeta för att överleva.

Det vore ju bra om vi kunde få samhället att fungera utan monetära medel, men det kommer aldrig att ske för människan är för egoistisk och vill på olika sätt hävda sig mot andra individer. Det sker naturligt och det finns inget att göra åt det egentligen. Det är väl grundproblemet egentligen, jag skulle personligen inte ha något emot att släppa precis allt, plugg, jobb och precis allt för att leva i ett kollektiv i något land. Typ Zeitgeist mentalitet, men motivationen måste finnas där för att drivas vidare.

Hade varit en drömvärld, där man kunde göra vad man ville, när som helst och samtidigt klara vardagen utan problem, som ett jättestort dagis med andra ord. (Inte riktigt, men friheten densamma).

Om man inte vet om det finns en vinst med att producera något så riskerar man att göra just skit som ingen sen vill ha. Och då har man slösat bort tid, resurser, råvaror och arbetskraft.

Pengar har inget med "ondskefull egoism" att göra. Betalningsmedel har uppstått för att det finns ett behov av dom för att kunna underlätta handel. Handel är som bekant bra om man vill skapa välstånd där otaliga aktörer frivilligt samverkar för att producera varor och tjänster som människor behöver och vill ha.

Om allt skulle vara gratis så hade många människor tvingats bli slavarbetare. Läkare exempelvis. De flesta tycker ju att det är bra att det finns läkare som kan rädda våra liv när man råkar ut för bilolyckor, cancertumörer osv. Men då skulle läkarna tvingas att arbeta utan lön.

"Men i vårat utopiska kollektiv så arbetar alla och man får helt enkelt det man behöver, säger nån då. Läkaren får mat, kläder, sina instrument osv." Okej, och då måste folk arbeta med livsmedelsproduktion, textilindustri, medicinsk teknik, andra med att göra mobiltelefoner, datorer, bygga hus osv. osv. och så arbetar alla precis som idag.

Pengar och priser har då en massa vitala funktioner för hur resurser används. Exempelvis kan en konstruktör avgöra om det är bättre att bygga en bro av stål eller guld. Priserna på olika saker indikerar vad som är värt att lägga arbetskraft och råvaror på. Utan den funktionen så kommer resurser att slösas bort på varor som ingen vill ha eftersom man inte vet om det är värt att framställa det. Helt plötsligt sätter ett gäng igång och lägger en jävla massa tid på att bearbeta glas, plast, metaller osv. för att producera en miljon 80-talstegelstenmobiler när alla i själva verket vill ha iPhones.

Om det inte finns signaler om tillgång och efterfrågan, alltså en marknad där människor genom sin köpkraft sorterar fram det dom vill ha, så kommer resurser att slösas bort och välstånd försvinna. Då blir det inget drömsamhälle för någon, det blir fattigdom och misär. Priser och vinstmotiv är nödvändiga för att en företagare ska kunna veta vad och hur mycket han ska producera.

En Zeitgeist-värld är helt omöjlig att bygga och driva utan pengar. Det är ju den eviga paradoxen för all planekonomi. Verklighetsavskurna teknokrater har sällan eller aldrig heller uppfunnit några nya revolutionerande uppfinningar, det är alltid oväntade genier, vanliga entreprenörer och privatpersoner som gör detta som upptäcker och tänker fram saker och löser problem som uppstått i verkligheten i det dagliga livet. En centralplanerad utopi kommer möjligtvis tillfredsställa behoven hos dom som planerar den, men dom kan omöjligt veta hur miljontals eller miljarder andra människor vill leva sina liv.

Rubrik ändrad från "Vi" till nuvarande

/mod

Det skulle vara väldigt opraktiskt om bagaren kom in i datorbutiken med hundra limpor bröd som betalning för en dator. Därför har vi pengar som valuta för byten av varor och tjänster. Det är alltså inte pengarna i sig som är den springande punkten. Det handlar istället om tillägnandet av produktionsresultatet, det handlar om lön, pris och profit och annat som det skrevs böcker om på 1800-talet.

Varför skulle han komma in med en dator? Man går in till bagaren och hämtar sitt bröd bara.


Man producerar det man behöver...behöver vi en partikelaccelerator ja då bygger vi en fet jävla partikelaccelerator! Behöver liksom inte kosta flera miljarder.

Mitt samhälle hade varit så jävla mycket skönare att leva i...*drömmer mig bort*