Hjälp, källanvisning från bok

Hur ska jag göra när jag citerar något ur en bok och lägga till källa i en fotnot? Alltså, vad ska med i själva fotnoten? Författare, årtal, förlag tror jag, men vad fan är vad? Såhär står det i boken:


Så, där har vi alltså allt att hitta i boken. VAD, exakt, ska jag ta med i källanvisningen? Det är Harvardsystemet vi använder förresten.

Du har virrat till det en del då fotnoter sällan använd inom harvardsystemet. Eftersom du nämner citat så antar jag att det handlar om en in-text citation och då är det efternamn, årtal och sida/sidor som skall vara med.

Finns som sagt inga fotnoter i harvardsystemet, bara oxford.
I harvard skriver du referens i löpande text och har sedan en referenslista.

Ett slaffsigt exempel:

Om natrium och klor reagerar med varandra bildas natriumklorid (Atkins et al 2013).

Referenslista:
Atkins, P. W., Jones, Loretta. & Laverman, Leroy. (2013). Chemical principles: the quest for insight. 6th ed., International ed. New York: W.H. Freeman and Company


Om det är böcker du ska referera är den här sidan jättebra och enkel http://libris.kb.se. Hitta rätt bok och tryck på "skapa referens".

För mer ingående information om exakt vad som ska stå i referenser från böcker eller någonting annat så är det bara att googla t.ex. referera bok harvard eller referera artikel harvard.

Ett annat exempel med ett citat.

However, this method is questionable from a statistical standpoint since it “is a procedure that is not consistent with a theory-driven approach to testing incremental validity” (Antonakis & Dietz, 2011, p. 410).


References

Antonakis, J., & Dietz, J. (2011). Looking for validity or testing it? The perils of stepwise regression, extreme-scores analysis, heteroscedasticity, and measurement error. Personality and Individual Differences, 50(3), 409–415. doi:10.1016/j.paid.2010.09.014

Nja, fast sidan gjorde inte helt rätt. Det borde vara:

Atkins, P.W. & Jones, L. (2013) Chemical principles: The quest for insight, 6th International ed., New York: W.H. Freeman and Company

Bortsett från esten är OK. Undrar var Laverman kom ifrån bara, han stod iaf inte med på deras hemsida?


Nja.. Komma efter validity ska bort. Gällande in-text citations (vet ej vad de kallas på svenska) så är din korrekt, men det finns ytterligare alternativ. Jag brukade köra samma som du gjort ovan, men har nu övergått till det enklare: (Antonakis & Dietz 2011: 410).

Din referens borde även ha citattecken runt artikelnamnet, och det bör noteras att doi inte är obligatoriskt för annat än artiklar som ännu inte publicerats och som då kan nås genom doi.

Ja, jag skrev först utan komma men mindes fel och "rättade" till en fel version. Citattecken används inte runt artikelnamnet i APA 5 eller 6, som är de tongivande versionerna av harvardsystemet. APA 6 inkludear alltid doi givet att det finns angivet i artikeln, vilket det oftast gör när det gäller nyare artiklar. APA 5 använder inte doi.

Sammanfattningsvis är det alltså svårt att ge några "exakta" rekommendationer hur referenser bör se ut eftersom det finns mängder av stilguider som är korrekta på sina egna sätt. Dessutom kan universitetet använda sig av någon egen modifierad version av de kändare referensstilarna. Så för att vara på den säkra sidan så får man fråga institutionen. Det kan dock alltid vara bra att kunna APA då den är den snyggaste och mest använda stilguiden.

Ah där ser man, då är det jag som är allt för indoktrinerad i mitt ämnesområde, där vi tydligtvis inte kör apa6 ännu.

Ja, det är inte alla som har gått över till APA 6 även om det kom 2009. Men anledningarna kan vara att många institutioner använder modifierade versioner av referenssystem som gör att de inte följer något system fullt ut. Vi tvingas till exempel alltid att skriva sidhänvisningar även om vi parafraserar, i APA krävs det endast vid direkta citat som ovan. Det kan dock vara skillnad på hur studenterna gör och hur doktoranderna gör, jag antar att de går över till en mer bokstavstrogen stilguide när de skriver manus som är menade att publiceras vilket troligen görs enligt APA.

En annan sak som är en hel vetenskap är vid hur många författare "et al." skall användas. Enligt vissa stilguider är det vid tre eller fler, men för vissa är det vid fem eller fler. I APA 6 är det et al. om det är tre författare, men inte första gången de nämns utan då skall alla tre skrivas ut!

För övrigt har tyvärr APA vissa dumheter för sig. När det gäller bindestreck skrivs det t.ex "client-centered counseling" eller "the counseling was client centered", ordföljden avgör alltså användandet av bindestreck. Även prefix och suffix är fult, "post-test" blir "posttest", något som ser anskrämligt ut.

Tack för svaren hittills.

Enligt vår lärare ska vi göra fotnoter (vi KAN dock göra källanvisningar löpande i texten också), och enligt vår lärare använder vi oss av Harvardsystemet. Jag bryr mig faktiskt inte om det är korrekt eller ej, vill bara få lite hjälp så jag får godkänt på kursen.

Det jag vet att läraren vill att vi ska ha med är årtal, författare, verk, ansvarig utgivare och säkert något mer som jag glömt av.

Problemet är bara att i boken som jag syftar på, så får jag hjärnblödning när jag försöker komma på vad som skall tas med. Det står bland annat "ISBN", följt av siffror. Vad betyder det? Vem fan är ansvarig utgivare? Raben och Sjögren tänker jag, men fan vet.

Sen är jag också osäker på hur det skall skivas i själva fotnoten. Vad skall snedställas? Vad skall vara inom parentes mm?

Vad är det för skola du går på egentligen? Detta låter ju helt galet. Om jag vore du skulle jag be läraren att bestämma sig för hurvida nu ska använda harvard eller inte, och kan denne inte besvara detta så borde hen skaffa sig en utbildning. Det du behöver från en bok är:

1) Författare (efternamn samt initial på förnamn)
2) Utgivningsår
3) Boktitel
4) Eventuell upplaga
5) Utgivningsplats
6) Utgivare

Så med infon du gav ovan blir det

Efternamn, I. (år) Blabla. trans. by Kalasjnikov, G. Stockholm: Raben & Sjögren

Notera att författaren alltså är den som skrev boken på orginalspråk, medans översättaren kommer efter titeln. Hurvida detta stämmer med APA6 vet jag inte, använde skolans Harvard-stilguide.

Mycket märkligt! Har aldrig sett sidhänvisning vid parafrasering, varken i uppsatser eller artiklar. Eller jo, har sett en del studenter som jag rättat göra det, men brukar slå dem lite lätt på fingrarna. Verkar jobbigt att behöva sidor för det.

Tja, på min skola är det ingen skillnad mellan hur studenter och vi doktorander gör, förutom att studenterna har 0 koll och oftast inte ens orkar leta upp vår skolas stilguide (om man så säger till TUSEN GÅNGER). Största skillnaden är väl kanske att vi såklart kör med endnote eller liknande så vi slipper skriva ut referenserna själva, hade blivit ett jäkla jobb annars hehe.

Gällande "et al." så har jag alltid kört på vad en föreläsare sa till mig när jag var purfärsk - om det är 4 eller fler kör jag et al. direkt, är det 3 skriver jag ut alla första gången, sen et al. Låter överensstämmande med Apa6 då antar jag.

Ja du, antingen har TS missuppfattat eller så är läraren en idiot. I det här fallet ger jag dock benefit of the doubt och tror att TS har missuppfattat att det ska handla en fotnot. Jag menar att skriva: är ju efterblivet på ren svenska, i alla fall om du ska hålla dig till någon form av parantesreferenssystem såsom Harvard. Du får nog be om tydligare instruktioner.
Ja visst är det jobbigt. Ibland är det inte ens möjligt eftersom poängen kanske är "skriven mellan raderna" i flera kapitel eller tvärs genom hela boken. Ett annat påfund vi blev itutade var att "alla påståenden/allt ni skriver måste ni ha källa på". Detta leder till onödigt referensletande eftersom studenterna känner sig tvingade att hitta källor till triviala påståenden. Det går dessutom mot APA som framhåller att referenser till påståenden som kan anses "common knowledge within your field" inte behövs. Påståenden som "Helsingfors är Finlands huvudstad", "centrala gränsvärdessatsen är en viktig sats inom statistiken" och "Ronald Reagan var en amerikansk president" behöver med andra ord inga källor. Vad som kan anses som common knowledge inom en disciplin kan ju dock vara uppe till diskussion.