Min svärmor är en skata..

Jag sade +- 30. Kan vara under kan vara över. Och vem pluggar tills man är 30?
Vanligast är att man jobbar några år efter att ha pluggat från förskola till student och sedan bestämmer sig för att söka drömutbildningen på något universitet eller högskola. Om man då är 30 vid detta tillfälle är väl ganska irrelevant? Men det kommer kännas trevligt när skolan är färdig och kulorna börjar rulla in


Btw en fet inkomst tryggar framtiden det håller jag med om, däremot inta på alla plan. Men det är upp till var och en vad man värderar högst hos en annan människa.

Och vem fan är du att döma? Är det fel att vilja ta ett nytt steg i sitt liv och utbilda sig?

Du låter som en mardröm till svärförälder och även förälder.

Tycker min svärmor är en riktig jävla skata och jag gillar inte henne för fem öre, tror aldrig hon gillat mig från första stund. Dryg, otrevlig och säger saker antyder att min flickvän bör träffa en annan, tjatar om allt möjligt som inte angår henne. Är väluppfostrad, har bra utbildning osv. Pluggar nu och tanken är att jag snart ska börja arbeta, dock har jag inte hittat något än och det är ett jävla tjat om jag hittat arbete än. Gör allt för hennes dotter men känns mindre kul att få 0 positiv feedback från svärmodern. Nu har jag tröttnat på kärringen och kommer i fortsättningen ej att sätta min fot under samma tak som henne.
Har gjort det mesta för att göra ett gott intryck och visat att hennes dotter har hittat en bra kille. Viktigt för mig att bli accepterad av tjejens föräldrar men nu pallar jag inte mer, är inte värt besväret. Kärringen är en sådan översittare som tror att hon är något fast har 0 att komma med, varken pengar eller status. Om sånt är viktigt kommer jag fan från en finare familj. Sånt skiter jag dock fullständigt i..

Introducerade henne för en polare en gång, jag tror jag hittat Palmes mördare sade han efteråt.

Kan man vara tillsammans med någon och inte tycka om svärföräldrarna?någon i liknande sits?

Varför sa du inte +- 100 i så fall? Jag spekulerar med den information du ger och i detta fall tror jag din ålder och situation i livet är relevant. Den kanske inte är det för dig, men det betyder inte att alla andra ser det då.

Den poäng jag försökte göra lite försiktigt är om du försökt se detta ifrån din svärmors perspektiv? Uppenbarligen är det någonting som oroar och bekymrar henne. Din "my way or the highway"-, "upp till var och en vad man värderar"-attityd känns mest barnslig och omogen. Det är klart att det är upp till var och en vad man värderar högst, men för att två människor ska kunna ha en fungerande relation måste båda i alla fall försöka förstå den andra parten. Och om hon känner omsorg och omtanke om sin dotter är det inte samma som att hon har ett personligt agg emot dig. Sitt ner och försök prata med henne som en vuxen till en annan vuxen.

Självklart förstår jag att hon är orolig och det kanske är befogat. Man vill sina barns bästa såklart. Jag gör dock vad jag kan, vet inte vad mer jag kan göra? Att situationen ser ut som den gör är inget jag föredrar, kanske var det "på sätt och vis" olyckligt att jag träffade hennes dotter under just denna period i mitt liv. Mår ju inte själv bra direkt av att inte kunna leverera mer för tillfället.

Det är bara befogat om du gör det så! Problemet kanske är att kvinnan inte ser eller vet om hur hårt du jobbar. Hur situationen ser ut idag är en sak, men vart den är på väg är en helt annan. Prata med henne om dina mål och planer, vad du gör för att komma dit och hur du ska uppnå dem.

Det suger hårt att känna så, har aldrig varit med om liknande i tidigare förhållanden. Vet inte om det är lönt att prats med tjejen om det, redan försökt och förklarat min uppfattning om vad hennes mamma tycker om mig och att det är väldigt påfrestande. Känns mer som tjejen skrattar med sin mamma med dessa "skämt" istället för att försvars mig och konfrontera henne. Men alla i familjen har tydligen jätterespekt för henne, hon är väldigt dominant. Pappan verkar nästan rädd för henne. Blir bara än mer förbannad ju mer jag tänker på det..

Vafan - ska han lämna ett CV till svärmor för att få lov att dejta hennes dotter?! Krävs det en släktutredning också, så det inte finns ärftligt vansinne i släkten?

Har aldrig krävt mycket av mina barns respektive.... Någorlunda bordsskick, inga hygien- eller drogproblem, that´s it.

Men vad du kräver är totalt irrelevant i detta sammanhang, det är inte din dotter som TS är ihop med. Jag gör inte heller någon värdering om TS "lämplighet", jag varken vet eller bryr mig då jag inte är part i relationen.

Men TS verkar vilja fortsätta sin relation med sin tjej och då är det relevant vad svärmor tycker, om han har någon ambition till en fungerande relation med henne. Att tvinga en tjej att välja mellan sin mamma och sin kille slutar ofta dåligt.

Så det viktiga är bara att hålla svärmor på gott humör?

Och att vilja sina "barns" bästa... Tyckte TS skrev om + - 30 - då är väl knappast hans flickvän ett "barn - borde vara mogen att välja mellan mamsen och pojkvän