HJÄLP!! Ska stämma SOS-alarm

Låter lite väl egoistisk.

Du hade väl vårdare eller nära och kära som kunde assistera dig vid olyckan i form av att förflytta dig till en mer lämplig plats än och stå och stirra på dig? Sen om du stämmer SOS vad utvinner du och andra av de? Det här fallet och andra liknande är redan uppmärksammade i media. Verkar som du enbart vill casha ut lite.

Samtidigt så har du dock införstått dig att det är du själv som orsakat denna skada. Väljer man att åka skidare så får man vara beredd på att man kan skada sig ordentligt.

Behöver hjälp!
Jag var med i en skidolycka för 4 år sedan drygt se länkar nedan:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13048299.ab

http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=3675061

Hur fan ska man göra för att kunna sätta dit dom?

För vad? Jo för att det tog 50 minuter från borås sjukhus till skidbacken i ulricehamn.

Så min fråga är hur ska jag gå vidare?

Jag hade 32,4 i kroppstemperatur så jag var rejält nerkyld eftersom att jag låg i backen hela tiden och hade blötsnö som regnade ner på mig.
För er som tycker att jag ska sluta "lipa" kan jag säga att jag lipar inte utan vill bara inte att det ska hända någon annan (förutom er som inte fattar vilket lidande det var).
Jag vill stämma SOS alarm för att den smärtan och det jag gick igenom i backen (inte bara för mig utan även för mina nära och kära) var det värsta jag och min familj har genomgått.
Jag är i dag en aktiv kille och ser inte rullstolen som något hinder och är en jävligt glad prick.

Nerkylningen var också något som gjorde att jag svävade mellan att leva eller inte.
Om ambulans hade varit på plats tidigare så hade:
- Nerkylningen hade inte gått så långt.
- Mina nära och kära hade sluppit att trösta varandra och att höra mig skrika av smärta.
- Det hade INTE varit större chans att kunna gå.

Jag ÖNSKAR så jävla mycket att ni som inte har förståelse för något, och som säger "sluta lipa" går igenom samma sak som mig.
Så får vi se hur snabbt (om ni överhuvud taget) ni kommer tillbaka till samma liv som ni hade innan.

Jag var långdistans löpare innan. Men nu körde jag faktiskt i september 2013 Stockholms halvmarathon i rullstol så jag har SAMMA liv som innan bara det att jag är lite mer hjulbent

Detta är något jag måste leva med även om jag inte vill men va fan kan man göra?
Jag orsakade skadan själv absolut men som sagt om ambulansen varit i tid hade allt blivit lättare.

Jag var på plats den dagen i Ulricehamns skidbacke, och det är en dag jag aldrig kommer att glömma.
Din mamma springandes upp för backen med ett sådant skrik av rädsla är ett minne som har etsats in i mig och gör att jag alltid tänker till innan jag hoppar igen.
Jag och min kompis var där och hoppade, men just denna gången så åkte jag ner och ställde mig en bit ner i backen för att kolla när kompisen hoppade, efter han hoppat står vi kvar i och kollar lite tills det kommer en kille i sådan fart att man kunde se att detta kommer inte sluta bra.

Jag ser när du tappar balansen uppe i luften och landar på ryggen, snabbt åker vi fram och kollar hur det är med dig, " jag kan inte röra mina ben" upprepar du hela tiden medans vi skriker att förbiåkande ska hämta sjukvårdare och ambulans. Jag försöker lugna dig genom att fråga vad du heter och vart du bor. Gabriel från Uddevalla var det svar jag fick efter en kort stund kommer en som jobbar på stället upp och tar över och sedan dess har jag inte hört något mer om hur det gick med dig. Jag är ledsen över att höra att du inte fick tillbaka rörligheten i dina ben, lycka till och var stark.

Jag har skickat ett meddelande till dig jag skulle vilja ha kontakt med dig vill fråga dig hur du såg på situationen och vill även tacka dig.
Hör av dig!

Jag har skickat ett meddelande till dig jag skulle vilja ha kontakt med dig vill fråga dig hur du såg på situationen och vill även tacka dig.
Hör av dig!