Vågor på Titan

ESA:s budget för sonder till de yttre planterna är och har alltid varit NOLL!
ESA:s totala budget är mindre än en tredjedel av NASA:s. Rymdfart är amerikansk. Resten av världen står i skuggan.

Jaha, nähe, så Voyager fanns aldrig. New Horizons finns inte. Det är tekniskt omöjligt att utforska de yttre planeterna. Är det verkligen det du påstår??? Jag tror att du älskar och dyrkar statlighet så högt att du hittar på vad som helst för att efterrationalisera de groteska statliga felbesluten.

Ganymede. Kanske nån tur i närheten av Europa, kanske. Om 15 år. Om inget går fel förstås, då dröjer ju nästa mission till 2050.talet. Allting satsas på det enda högriskkortet i form av den enda sonden under kommande kvartssekel. Budgeten räcker förstås inte till någon form av strålningsskydd, det är därför den ska häcka i Ganymedes magnetfält. Liksom ett fyllo leter efter sina tappade nycklar i gatlyktans sken, istället för i parken där han tappade dem. Det vetenskapliga syftet var det första som avskaffades när man formulerade vad JUICE ska göra.

"Is"jättar är bara en fråga om avstånd från stjärnan. Uranus och Neptunus är den vanligaste typen av exoplanet sett till storlek och densitet. Och "is"månar som Triton och Titan är vanligare än (andra typer av) planeter. Vår chans att studera Oort-molnet är att studera de delar av det som har blivit månar och asteroider här runt hörnet.

Observationer av exoplanetsystem lär revolutionera modellerna av solsystemets utveckling. Det är lätt att förstå varför Nice-modellens lansörer inte vill begrava sig i just den simuleringen. Neptunus månar och knäppa magnetfält behöver studeras på plats och kan ha ledtrådar till dess eventuella historia av kollisioner och infångade asteroider.

Kärnkraft, RTG, liksom alla sonder till yttre planeterna haft hittills (utom mini-sonden Juno på väg nu, och Rosetta som ska ha passerat Jupiters bana i sömnläge).

Nej, den är inte noll. Planeterna är del av Cosmic Vision-programmet, läggs bra förslag fram så kommer de utforskas.



Ska du ha avancerade instrument, så ja det är omöjligt.



Nej nu har du helt fel. Jag var på ett seminarie av den svenska gruppledaren på JUICE och pratade med henne efter. Jag har sett vilka manövrer den kommer göra i månsystemet, den kommer kretsa alla månar. Dessutom, är du i så kraftiga magnetfält så kan du inte skicka någon signal hem, speciellt när du är så långt borta.



Det är fel. http://exoplanets.co/img/exoplanets-...stribution.jpg
Densiteten kan vi inte säga något om, då felen i densiteten ofta är väldigt stora.



Inte på väldigt, väldigt länge kommer vi kunna kolla på exoplanetsystem och dra slutsar om solsystemet, om planetformation i allmänhet, ja. Vilket i sin tur kan leda till ökad förståelse om solsystemet, men pga stabiliteten i solsystemet så verkar vi vara en "outlier", så det kommer inte att funka. Vi gör i dagsläget tvärt om, drar slutsatser om exoplanet-system från solsystemet. Det vi kan göra är att använda mm-observationer av protoplanetära diskar för att få information om själva formationsprocessen.



Av säkerhetsanledningar så har vi extremt små mängder radioaktivt material på sonderna. Anledningen till att Rosettta var i sömn var ju just för att spara på de små batterierna som finns.

Fyra pixlar som var ljusare än förväntat. Det är tydligen det som observationen av "vågor" på Titans sjöar/hav består av. Kan vara "isberg" eller bottenslam. Men de som gjort tolkningen att det är vågor har säkert goda skäl för det. Vågor som de stora hävningarna som runkar jätteskepp på Jordens hav verkar dock inte vara vanliga där. Nu har man kanske hittat en våg på Titan, ett sällsynt fenomen.

Isvärldar är intressanta, men de förefaller vara relativt vanliga. Desto större orsak att välja ett så billigt mål som möjligt för en sond, och jag gissar att dvärgplaneten Ceres kan vara intressant här. Vad Titan beträffar så är den vad det beträffar solsystemet unik vad det verkar, så det vore ytterst intressant med en avancerad sond dit. Vad vågorna beträffar, så skall vi nog snarast undra varför de är så små. Jag vet inte om det har gjorts försök på Jorden att simulera vågbildning i flytande metan/etan blandningar, men jag misstänker alltså att den rimligaste förklaringen är att sjöarna/haven på Titan är viskösa, p.g.a. av olika lösta ämnen (kanske snarare träsk än sjöar alltså?), och vad dessa skulle bestå av är mycket spännande. Drömmen är att skicka ett kemiskt laboratorium till Titans hav.

Pluto, Triton, Titan, Europa, Ceres. Det kanske bara är avståndet från Solen, jätteplanet och grannmånar som avgör vilka oceaner och atmosfärer de har. Även isklotens variation med geysrar, tidvatteneffekter, tektonik, atmosfärer, infrysta oceaner m.m. är häpnadsväckande. För ca 50 år sedan visade sonder att Mars och Merkurius ser ut som vår måne och planetery science såg då ganska simpel ut för en stund. Men Titan och Europa ser inte alls ut så.

Det är en orbiter på väg mot Ceres, http://en.wikipedia.org/wiki/Dawn_(spacecraft)

Jovisst, men det är en orbiter, och man får väl se vad den hittar, men ponera att den hittar geisrar och indikationer på en undercerisk ocean, liknande de på Europa och Enchiladus, och kanske tom tecken på organiska ämnen på ytan, som kan ha följt med geisrarna ut från oceanen. I så fall tycker att Ceres är ett mycket lämpligare mål för en landare än Europa och Enchiladus, eftersom det bör vara billigare och snabbare (väl?).

Titan däremot med sina kolväte sjöar/träsk är däremot något helt unikt och mycket spännande, och borde vara högprioriterat som mål för en landare med kemisk laboratorium.

http://motherboard.vice.com/read/wha...n-titans-ocean

Föränderliga ytstrukturer på en av kolvätesjöarna på Titan (Ligeia Mare). Vad kan det vara? Jag gissar på gasbildning eller organiskt material med densitet liknande flytande ettan/metan som sjunker och stiger...