Michael Schenker

Den tyske gitarristen som under tidigt 70-tal visade i väldigt tidig ålder att han var en kraft att räkna med. Tillsammans med främst Scorpions, UFO och MSG (Michael Schenker Group) har han lämnat sitt avtryck i hårdrocksvärlden.

Karln har hunnit med mycket och hoppat runt i så många olika konstallationer att jag tror endast dedikerade diehard-fans har hört hälften. På grund av alla konstanta skiften, personliga problem och kvalitetsskillnader i musiken har han glidit ifrån "mainstream"-scenen rejält verkar det som.

I skrivande stund är han aktiv under namnet "Michael Schenker's Temple of Rock" och år 2013 släpptes senaste skivan "Bridge The Gap".

Vad har du hört av denna man? Något viss era du brinner speciellt för? Vilka är hans bästa låtar? Vilket är hans bästa riff? Vad borde han ägnat sig mer eller mindre åt?

Trailer till albumet "Bridge The Gap" från 2013: https://www.youtube.com/watch?v=aPN6YHvN6hs

Michael Schenker, i mitt tycke en av de bästa hårdrocksgitarristerna. Assault Attack (1982) med Graham Bonnet på sång rekommenderas, kan inte bli så mycket bättre om ni frågar mig

Lät lovande, extra kul att Francis Bucholls och Herman Rarebel var med! De gamla Scorpionsrävarna...

https://www.youtube.com/watch?v=ua2Bgu4rOuc
Trailer till 2012 års live-album "Michael Schenker Temple of Rock Live in Europe"

https://cdn1.cdnme.se/26772/6-3/1015...2dff947a71.jpg

Ser ni vem som är på scen med Michael Schenker?

Edward?

Gary Moore

Rock Bottom med UFO (och Michael Schenker) har förmodligen det bästa solot jag någonsin hört!

http://www.youtube.com/watch?v=J0SyKM6PDAM

10/10

Nej bäste herr Geomeister, det är en basgitarr och basisten är med största sannolikhet inte Gary Moore utan Chris Glen. Fotot är gissningsvis taget kring 1981, tiden för One Night At Budokan.

Undertecknad är säker på detta eftersom jag under första halvan av 1980-talet dyrkade herr Schenkers gitarrspel och hade järnkoll på alla som kom och gick i hans MSG (och de var som bekant rätt många). Tyvärr såg jag inte herr Schenker live förrän 1987, då han hade allierat sig med den outhärdligt intetsägande McAuley på sång.

Efter detta och den första slätstrukna McAuley-Schenker Group-skivan tappade jag intresset för Schenkers vidare öden. Men inget kan ta ifrån honom att han var en av världens absolut bästa hårdrocksgitarrister under åren mellan ca 1974-1984, i paritet med Van Halen, Gary Moore och Randy Rhoads. Melodier, frasering, legato, vibrato, en bra ton, och snabba fingrar...killen hade allt.

Ray Kennedy må ha varit en nödlösning 1984. Han var inte den bästa frontfiguren direkt. Stel som en pinne, men de gjorde ett grymt framträdande i Super Rock '84 in Japan. Gillar Kennedys röst och hade gärna sett ett längre längre samarbete. Det ska dock finnas tre inspelade låtar med Kennedy. Det vore kul att höra dem. Den mångsidiga Ray Kennedy (R.I.P.) som rörde sig inom många genres gick nyligen ur tiden.

Här har ni hela konserten från 1984. Mitt favoritspår: On and On

http://www.youtube.com/watch?v=eMD9n7Ur8tU

Shame On Me - Men i mitt försvar är han kusligt lik Gary Moore på den bilden!

Av det jag hört ifrån Robin McAuley har det inte varit mycket att hänga i julgranen. Jag såg honom beskriven som en Axl Rose / Sebastian Bach-figur och visst finns det likheter, men överlag känns han som en urvattnad kopia. Tråkigt att du inte fick se Michael Schenker i ett tidigare skede. Efter McAuley Schenker Group har han beblandat sig med många och hoppat runt. Något jag fastnat för är de akustiska skivorna "Thank You". Det finns fyra stycken och det är klart de blir en del samma-samma när hela skivorna endast är akustisk gitarr utan sång, men som enskilda låtar tycker jag det är finemang. Det låter bra produktionsmässigt och härliga melodier. Min snart 70-åriga mor råkade höra en låt en gång och tyckte det lät mycket bra