Unga, bo inte i hyresrätt i hela era liv om ni vill ha det bra som pensionärer.

Tänkte komma med ett riktigt bra ekonomiskt tips för,er som är unga. Bo helt enkelt inte i hyresrätt under stora delar av ert liv. Hyran ökar tillsammans med inflationen så att när ni väl går i pension och lönen halveras, så kommer det bli extremt fattigt.

Om ni istället köper ett hus för säg 3 miljoner när ni är 30, så är kanske räntan 9000 kr/månad idag efter ränteavdrag. Även om ni inte amorterar ett skit, och skulden fortfarande är 3 miljoner så kommer det fortfarande vara 9000/månad i räntor. Grejen är att inflationen då arbetar för er, och om 35 år när det är dags för pension så kommer de 9000/månad motsvara ca 4500 (dvs hälften) av dagens penningvärde om man räknar med 2% inflation årligen.

Då kommer ni inte behöva leva som kyrkråttor efter att inkomsten halveras.

Men några saker till måste ni tänka på.

1. Men köp inte dyrare boende än att ni klarar av ekonomiska svackor.
2. Använd INTE boendet som bankomat för konsumtion som resor, bilar etc.
3. Bygg upp en buffert för oförutsedda utgifter.

Lycka till.

Ditt ekonomiska tips är lika värdefullt som begagnat skithuspapper! Finns inga garantier för att det blir billigare med bostadsrätt än hyresrätt i längden. Har du hängt med i senaste tidens skriverier om avskrivningar?

Köp inte dyrare än du har råd med? En etta på 24 kvadrat kostar minst 1,5 miljoner. Är det värdigt att bo så?

Hur lång tid tar det att betala av ett lån på 4 miljoner om du vill bo någorlunda vettigt?

Om du köper en bostad på en ort där företagen lägger ner så kan du inte ens sälja din bostad till underpris. Har hänt på många orter. Tror du alla bor i Stockholm?

Och hur lätt är det för alla unga (med dagens arbetsmarknad!) att låna 1-5 miljoner kronor hux flux för att köpa hus eller bostadsrätt?

Tack för feedbacken.

Man behöver inte bosätta sig i centrala Stockholm, och betala det priset för en etta. Dessutom går det nog inte ha få tag i en hyresrätt centralt heller i Stockholm.

I mitt exempel så räknade jag med noll amortering, bara att lånet blir oförändrat i kronor.

Sedan ska man såklart inte köpa ett boende i ett avfolkningsområde, utan där befolkningen förväntas växa. Men visst, man kan ju ha extrem "otur" och "råka" köpa ett hus i Degerfors också. Men då betalar du å andra sidan inga 3 miljoner, utan snarare 0,5.

Instämmer med NisseD. Har bott i hyresrätt hela mitt 50-åriga liv och det är kass numera. Förr var det prisvärt men iom att hyressättningen blir friare (vilket jag i sig inte motsätter mig om några troll eller klappmongon läser detta) så blir det ett gapande ekonomiskt hål att bo i hyresrätt över tiden. Nu talar jag iofs om storstad, hur det är på mindre orter vet jag inte.

Att det sen kan vara ett rätt meningslöst råd att köpa sig ett boende är jag medveten om, hur skall det gå till om man inte har föräldrar som kan pytsa in ett par tre hundra papp som "hjälp" ?

Inte så svårt om man har lite disciplin och sparar några 1000 varje månad. Självklart är det väldigt svårt att köpa när man är 20. Därför skrev jag 30 i mitt exempel.

Precis så. Över tid så är det att kasta pengar i ett svart hål. Klart det är svårt när man är riktigt ung, men tills man är 30 borde man kunnat spara ihop ett 2-300.000 utan problem, om man inte pluggat extremt länge och därigenom gjort sitt intåg på arbetsmarknaden sent.

Även utan en friare hyressättning så brukar hyreshöjningarna åtminstone följa inflationen.

Gäller att börja spara ett par tusenlappar när man väl skaffat sig sitt första riktiga arbete.

Jag tror du sätter fingret på två avgörande punkter här. Det första är tidsperspektivet, man kan inte få allt med en gång, det tror jag många, både unga och gamla, har glömt. Sen sparandet som försvunnet kulturellt fenomen. Vi sparar inte idag, oavsett inkomst så bränner ju folk pengar som galna, resor hit och dit, äta ute flera ggr i veckan mm är numera "nödvändigt" för många.

Ett stort problem som jag tror många unga har är att riktiga anställningar är bristvara idag. Det är väldigt mycket bemanningsföretag som har ungdomarna som slavar mer eller mindre, så den där långsiktigheten är nog svår att planera för, dessutom, deras miljardvinster kommer från att ge ungdomarna skitlöner. Mitt råd, samma som jag gett min dotter som följt det: Lämna landet, flytta någonstans där flit och arbetsvilja uppskattas, tex USA eller Norge. Där kan ni arbeta, spara och bygga er ett fint liv.

2000 x 12 månader = 24000 x 10 år = 240,000 så på tio år har du sparat ihop till kontantinsatsen till ett lån på 2,4 miljoner om man räknar med 10% i kontantinsats. Det brukar krävas 10 -20%.

Med tanke på att det på grund av värdestegringen skall vara så bra affär att köpa bostadsrätt, så måste man givetvis fråga sig vad man får för 2,5 miljoner om tio år. En etta på 24 kvadrat?

Med tanke på att man vill sänka lönerna för yngre ser det naturligtvis mycket lovande ut för de yngre som skall köpa bostad med den kalkylen.

Befolkningen förväntas växa. Värdet på bostaden förväntas öka. Det är mycket som förväntas och mycket lite som garanteras. Det räcker med att et företag lägger ner så står du med en bostadslån som du inte kan betala på en bostad som du inte kan sälja. Visst du har bara en halv miljon i skuld som du skall betala samtidigt som du sparar ihop till en ny kontantinsats till en bostad på en ort där det finns jobb.

Det smartaste unga kan göra är att kräva att kommunen bygger BRA BILLIGA HYRESRÄTTER. Då kan man flytta runt och underlätta den så förhärligade rörligheten på bostads och arbetsmarknaden.

Feels good att bo i Norrland, det ni betalar i ränta gör mig skuldfri på några få år.

Jag pratar som sagt om 30-åringar, då är man oftast två som köper.

Jag har inte nämnt eventuell värdestegring alls. Det är inte en parameter i min uträkning. Det underlättar diskussionen om du läser mina inlägg.