I överbefolkningsdebatten finns det två sidor.
Den ena, med flera intellektuella på sin sida, menar att överbefolkning inte är ett problem då den håller på att tunnas ut och den andra menar att vi visst har för mycket folk på jorden.
Först och främst så är det ju ingen hemlighet att vi använder upp jordens resurser i snabbare takt än de produceras nya så i dagens samhälle är ju denna befolkningsmängd inte hållbart.
Oavsett så pratar de flesta i alla fall om att det är bra att befolkningen sjunker eller stannar av och många applåderar att trenden går mot ett avstannande.
Men efter lite egna tankegångar om detta så känns det så att ett avstannande i befolkningsökningen betyder att vi inte längre får det bättre utan har stannat upp. Det finns ju även de som talar om att västvärlden i takt med fler välfärdssjukdomar så kommer vår medellivslängd att sjunka.
En tanke jag har om det är att i takt med ett mer tekniskt/industrialiserat samhälle så tas samhället över av större och mer globala aktörer och spelare.
Ta det enkla exemplet EU.
Eller det mer komplicerade exemplet Monsanto som går med den stora privatiseringen in och försöker ta patent på mat och hur mat ska kunna odlas.
Har själv efter lite läsning kommit underfund med vad det egentligen handlar om det här med Monsanto och GMO. Jag vet inte hur vårt eget DNA kommer att påverkas av detta (speciellt inte på lång sikt) men det finns en del intellektuella på båda sidor kring det.
Nej det som egentligen är det farliga är att precis som med antibiotika så kommer det inte betyda att man kan hålla borta skadedjur, virus osv för evigt. De kommer istället då bli resistenta och speciellt för de små bönderna, bli helt omöjliga att hantera. Dessa problem kommer ju såklart ännu mer göda de stora privatiseringarna.
Det jag vill komma fram till är att när organisationer av alla de slag blir så enormt stora så tar byråkrati, centralstyrning och avhumanisering överhanden och att se den lilla människan bli i stort sett omöjligt (hur stor röst har t.ex. en röst i EU-valet jämfört med en i en kommun i Sverige?). Detta leder då till att utvecklingen stannar av och för fler och fler blir det gradvis sämre.
Man skulle också kunna säga att systemet tog så här långt men nu går det inte längre..
Den ena, med flera intellektuella på sin sida, menar att överbefolkning inte är ett problem då den håller på att tunnas ut och den andra menar att vi visst har för mycket folk på jorden.
Först och främst så är det ju ingen hemlighet att vi använder upp jordens resurser i snabbare takt än de produceras nya så i dagens samhälle är ju denna befolkningsmängd inte hållbart.
Oavsett så pratar de flesta i alla fall om att det är bra att befolkningen sjunker eller stannar av och många applåderar att trenden går mot ett avstannande.
Men efter lite egna tankegångar om detta så känns det så att ett avstannande i befolkningsökningen betyder att vi inte längre får det bättre utan har stannat upp. Det finns ju även de som talar om att västvärlden i takt med fler välfärdssjukdomar så kommer vår medellivslängd att sjunka.
En tanke jag har om det är att i takt med ett mer tekniskt/industrialiserat samhälle så tas samhället över av större och mer globala aktörer och spelare.
Ta det enkla exemplet EU.
Eller det mer komplicerade exemplet Monsanto som går med den stora privatiseringen in och försöker ta patent på mat och hur mat ska kunna odlas.
Har själv efter lite läsning kommit underfund med vad det egentligen handlar om det här med Monsanto och GMO. Jag vet inte hur vårt eget DNA kommer att påverkas av detta (speciellt inte på lång sikt) men det finns en del intellektuella på båda sidor kring det.
Nej det som egentligen är det farliga är att precis som med antibiotika så kommer det inte betyda att man kan hålla borta skadedjur, virus osv för evigt. De kommer istället då bli resistenta och speciellt för de små bönderna, bli helt omöjliga att hantera. Dessa problem kommer ju såklart ännu mer göda de stora privatiseringarna.
Det jag vill komma fram till är att när organisationer av alla de slag blir så enormt stora så tar byråkrati, centralstyrning och avhumanisering överhanden och att se den lilla människan bli i stort sett omöjligt (hur stor röst har t.ex. en röst i EU-valet jämfört med en i en kommun i Sverige?). Detta leder då till att utvecklingen stannar av och för fler och fler blir det gradvis sämre.
Man skulle också kunna säga att systemet tog så här långt men nu går det inte längre..