Citat:
Ursprungligen postat av
BushwickBill
På enkel Svenska kan man väl säga att det är hur saker och ting ter sig? Det är väl ett subjektivt begrepp och inte ett objektivt?
Jag har hört det mängder av gånger men jag tycker det är ett konstigt begrepp. När Sartre skriver i Äcklet om hur hans huvudrollskaraktär sitter på bänken och gnäller över trädets rötter som slingrar sig under hans fötter har jag för mig Klas Östergren kallar det "en femonologisk analys av existensen" i sitt förord.
Har jag förstått det rätt?
Äcklet är väl inte en sådär jättesofistikerad fenomenologisk analys, eller?
Det var längesedan jag läste den dock så jag kan ha fel.
Sartres analys av skam i Varat och intet är i sådana fall mer intressant om du frågar mig. Skam är ju en social känsla då vi alltid känner skam inför någon. Och genom skam blir vi medvetna om andras existens då vi upptäcker att det finns et annat medvetande som skådar oss (och bedömer oss), eller något sådant. Var längesedan jag tänkte på Sartre överhuvudtaget.
Som jag ser på fenomenologi så handlar det om att undersöka saker o ting såsom de uppenbarar sig för oss som någonting
konkret. Man kan jämföra detta med naturvetenskaperna som undersöker saker o ting såsom någonting
abstrakt. En fysiker eller kemist kan ju reducera en människa till "bara atomer", skillnaden mellan en människa och en gran är bara en fråga om hur dessa atomer är strukturerade. Men för mig som människa är jag ju inte bara en massa atomer. Det är inte så verkligheten uppenbarar sig för mig. Om jag skulle gå nedför en stig och se två män hugga ned en gran så skulle jag givetvis uppleva någonting helt annat än om jag gick nedför en stig och såg två män hugga ihjäl en människa. Det är inte "bara atomer", i varje fall inte i någon konkret mening. Men vår vardagsförståelse av verkligheten är egentligen inte heller konkret utan även den abstrakt. Vi förenklar vår upplevelser hela tiden och tolkar den efter våra invanda scheman.
Så en fenomenologisk analys ska göra någonting abstrakt mer konkret medan en "naturvetenskaplig analys" ska göra någonting mer konkret (fastän vardagsverkligheten är abstrakt) mer abstrakt. Det är därför naturvetenskapsmän skriver korta artiklar medan fenomenologer skriver böcker på över 600 sidor.
Alfred Schütz däremot har skrivit artiklar i ämnet fenomenologisk analys. Här är ett exempel:
https://www.marxists.org/reference/s...ge/schuetz.htm
Det många fenomenologiska analyser har gemensamt är att de försöker undersöka någonting utifrån många olika aspekter. De verkar tycka om att undersöka helheten av ett fenomen och inte bara delarna. Tror jag i alla fall.