Hur följer plasma strömmen

Jag undrar en sak om plasma.
Att kicka ström genom plasma går visst alldeles utmärkt, men det bör ju också uppstå ett elektriskt fält? Hur går det fältet och är det möjligen så att plasman vill följa den elektriska strömmen och dras ihop mot mitten? Tänkte att man exvis har olika spänningar mellan två elektroder. Kommer då plasman att sluta kretsen och huvudsakligen hålla sig som en rak sträng mellan elektroderna. En sträng som dessutom blir smalare och tätare ju högre ström och spänning är.

Du menar magnetfält gissar jag. Det elektriska fältet är det som driver strömmen. Spänningen. Ingen spänning = ingen ström. Spänningen går mellan minus och plus - anod och katod. Elektronerna bryr sig inte om vart de hamnar bara det finns en positiv punkt, med underskott av elektroner, för dem att röra sig emot.
För det magnetiska fältet gäller tumregeln. Sätt höger tumme i strömmens riktning och fingrarna (håll de krökta) visar hur fältlinjerna uppför sig.
Vet inte riktigt vad du menar med "olika spänningar mellan två elektroder". Strömmen går från minus till plus.
Jag är ingen expert på plasmafysik men den plasma jag sett har inneburit tjockare "sträng" med högre strömstyrka.

Tack för svar.

Ja jag menar som du skriver att plasmat är mellan en anod och en katod. Elektronerna rör sig mot plus, men då måste väl de positiva kärnorna röra sig mot minus?

Jo det är sant att magnetfältet ska skruva sig som som de böjda fingrarna kring tummen på höger hand. Sen påverkas ju laddningarna (elektroner är laddningar, men även positiva kärnor borde vara det) av en kraft vinkelrätt mot magnetfältets riktning. Det borde bli inåt eller utåt.

Sen vet jag inte mer.
Är det inåt eller utåt?
Är kraften på elektroner och kärnor motsatta eller lika.
Du säger att plasma med kraftig ström igenom bildar en grövre "sträng". Om det är för att plasman rör sig utåt och sväller eller för att den syns tydligare när den blir tätare är ju frågan? Tyvärr är det precis motsatta saker.

Det stämmer. Tänkte inte ens på atomkärnorna som ju är positivt laddade... Men det du beskriver är precis det som händer i ett lysrör (som innehåller plasma, dock inte helt joniserad) om man kör det på likström. Elektronerna ansamlas vid den positiva polen och de joniserade kvicksilver kärnorna ansamlas vid den negativa och bränner sönder röret...


De borde virvla runt, runt ledaren. Elektronerna, som är lättast, borde vara närmast ledaren medan kärnorna borde vara längre ut pga centrifugalkraften. Om man har två parallella ledare nära varandra så uppstår dock en kraft mellan de. Om strömmen går åt samma håll så blir kraften attraherande. Om den är motsatt så blir kraften repulsiv. I en spole så är massor av ledare parallella med varandra och det ger intressanta effekter. Speciellt om den är ihålig. En tokamak är som en ihålig spole och plasman får då en donutform då magnetfältet blir koncentrerat där. Undrar om man kan göra en "spole" av en tokamak. Dvs istället för att bara ha en ring skapa en bana för plasman med en punkt där den koncentreras. Som en strypventil. Undrar om oddsen för fusion blir större där...


Vet inte så himla mycket mer jag själv... Men plasman blir "grövre" antar jag för att det helt enkelt är fler elektroner som måste trängas. De kan ju inte ta upp samma volym. Så tätare blir det nog inte. Coulombkrafterna trycker fortfarande isär alla lika laddningar med samma kraft. Plasman sväller.

Hej!

Det var en hel del intressant i svaren bla om en strypning i tokamaken. Jag antar att jonerna koncentreras snarare än tvärtom i varje fall. Du säger ju att ledare rör sig mot varandra om strömmen genom dom går åt samma håll.

Anledningen till mitt nya intresse för plasma och fusion är att det hopplösa gamla projektet börjar ge förväntansfulla resultat. Det sker fusion och den är nästan lika mycket värme ut som in. Se JET, ITER och NIF. En annan anledning är allt jag upptäckt om det här ämnet på sista tiden. Fusionsapparater som fungerar har funnits i 30 - 40 år, http://en.wikipedia.org/wiki/Fusor men inte för att ge energi utan som neutronkälla. En ytterligare anledning är att jag inte kan låta bli att fundera på om det faktiskt går att göra fusion med + resultat, när det nu faktiskt går att skapa själva fusionen hyfsat enkelt.

Haken är då att ta tillvara värmen från fusionen bättre. Både för att ta ut energi, men även stoppa tillbaka i processen. Den kan då fortgå med såpass lite tillskott att det hela processen går med stort energiöverskott och voilà du har löst världens energiförsörjning enkelt och grönt. Sen kan du ägna dig åt ännu större problem

Det händer alltså mycket på området. Det är inte bara 2 metoder Tokamak och laserinneslutning utan snarare 5 - 10 metoder. De andra med miljon istället för miljardbudgetar