Instagram-beroendet knu**ar mitt psyke totalt!!!

Jag misstänker, eller ja, jo jag är nog beroende av instagram. Jag är även medveten om hur patetiskt det låter. Men om ni bara visste hur det förstör för min psykiska hälsa och välmående. Kan inte gå på fester/aktiviteter utan att konstant känna stressen av att behöva ta bra/roliga bilder. Sitter konstant med mobilen klistrad vid handen redo för att bränna av guld-bilden! Det har till och med gått så långt att jag går på saker enbart för att kunna instagramma om det. Förstår ni hur tragiskt och jobbigt detta är? Ibland är jag så trött och pallar egentligen inte röra mig utanför dörren, men tanken om att "behöva" posta bilder på instagram stressar mig i bakhuvudet och plågar mig konstant. Jag mår verkligen dåligt av detta, men kan inte sluta.

Ibland kan jag sitta i timmar med filter för att få till den perfekta instagrambilden. Självklart har jag alltid en mobilladdare med mig vart jag än går. För vad skulle jag göra utan min snuttefilt instagram?

Det är en fruktansvärd hatkärlek som trasar mig sönder och samman. Jag får ingen ro!!! MEN, jag klarar inte och vill inte stänga ner kontot, det är inte ett alternativ då jag har många utländska vänner, vars liv (på ett sunt sätt) jag då inte längre kan följa.

P.S. Vill avsluta med att skriva att jag förstår verkligen hur patetiskt detta må låta i vissas öron, men för mig är det allt annat än patetiskt och ett jävla helvete. P.S. igen (jag är inte ens 90-talist, född på 80-talet....)

Vad är det du undrar eller vill ha en diskussion om?

Diskutera övriga medlemmars tankar och eventuella erfarenheter kring detta.

Övriga medlemmars tankar om hur du beter dig? Eller bara erfarenheter av Instagram i allmänhet? Oklart.

Tycker inte det känns så konstigt.
Du har ett brinnande intresse för foto.
Många fotografer lägger ner otroligt mycket tid och engagemang för att få fram ett bra foto.

Bara du själv kan bryta destruktiva beteende.
Jag har haft destruktiva beteende förut, men idag är jag en fri människa och har kontroll över det tredje ögat samtidigt som jag kan analysera mitt liv ifrån ett tredje perspektiv så att jag inte behöver ligga och ångra någonting på dödsbädden.

Det är inte svårare än att bara skita i det. Det stärker ditt inre, din själ och du kommer hitta mänskligheten inom dig. Att leva ett destruktivt liv som i grunden präglas av teknologi och visa för andra är inte vad livet ska behöva gå ut på. Självklart behöver vi teknologin nu när vi är beroende av den, men du ska inte behöva känna någon press att vissa upp ditt liv som 'bättre' än andras.

Jag har egentligen inga tips, ecstasy hjälpte mig att hitta tillbaka till min mänsklighet och släppa allt destruktivt jag sysslade med. Nu tar jag inte livet på för allt stort allvar längre, och jag lever mycket bättre med den begränsade tiden jag har. Men tveka inte, det är bara du som kan hjälpa dig själv och tiden tickar....

Det låter som att du har en tung börda att bära på. Mitt råd är att ta bort instagram och gör dig fri från dess bojor. Radera och glöm. Inom sinom tid kommer du ha funnit ett nytt intresse.

Jag hoppas din kamp fortsätter och att du bibehåller din styrka.

Med vänliga hälsningar Eder Volgasupare

Min första tanke är att du är en patetisk och sorglig individ som på något sätt fått för sig att livet skall levas genom Instagram. Har du verkligen detta problem kanske du borde avstå från att ha en mobiltelefon helt och hållet. Du kommer få abstinens i några dagar och sen är du botad.

Hur många följare har du? Ration följare/följer/antalet bilder?

ta en kort paus på nåra dar så kan du börja igen men följ bara de du bryr dig om och vill se bilderna, och stressa inte med att lägga upp superbra bilder

Distans, självdistans och förenkling är A och O, enda sätet att få kontroll är att sluta använda sociala medier/stäng ned dina konton. Se aldrig tillbaka, sluta tro att du förlorar något väsentligt. Anledningen
till att jag anser att man måste "sluta" använda helt är för att det sällan blir så att man i sitt beroende klarar av att hålla sig till "schemalagd" användning, även under sådana former skulle du gå runt och tänka på det, längta till nästa gång. Det gäller att ta ett drastiskt val där det inte finns någon belöning alls.

De som du står nära och vill emellanåt höra dig av till, använd e-post/sms.

Det får jag såna förbannade käkspänningar på, och AT:n är inte att leka med överlag, och dessutom triggar ecstasyn bara igång mitt maniska instagram-fotande/-och redigerande ännu mer!