Politiker och sakkunskap - vem styr Sverige?

Hur bestämmer politiker vad de ska tycka?

Jag är medveten om att vissa (ett fåtal?) är sakkunniga och har egen utbildning i det som de förväntas besluta om, t.ex. Anders Borg men hur är det med alla dom som inte har det? Styrs de i största hand av doktriner och politiska åsikter eller har de sakkunniga som talar om för dem hur de bör tycka?

Vet man i så fall var dessa sakkunniga kommer ifrån? Är det universitetsprofessorer eller kommer de från näringslivet? I min värld kan det vara problematiskt om det kommer sakkunniga från ett större företag som får som uppgift att råda politiker i kritiska frågor. Hur vet man att de inte fortfarande agerar i företagets intresse? Vem utser sakkunniga?

Det skulle även vara intressant att veta vilka politiker som faktiskt är kunniga och utbildade i sina ämnen.

Kan nämna fallet Quick som exempel. Teamet runt honom var uppenbarligen kunniga i ämnet psykologi och psykiatri. Quiks advokat, Claes Borgström, har stor sakkunskap om brottsmål. Problemet var bara att man var totalt frälst i sektledarens galna teorier om bortträngning. Sunt förnuft och erkänt bra psykologimetoder förkastades på grund av detta. Borgström, som annars är en bra advokat, lade sig platt eftersom bortträngningsteorierna stämde överens med hans då nyvunna kärlek för den postmoderna feminismen.

Nu är det här extrema fall. Men visar ändå att sakkunskap inte är en garant för att politiker gör ett professionellt jobb. Anders Borg var t.ex. i Nigeria och hyllade sedan landets ekonomi som också borde vara modell för Sverige ansåg han. Jo tjena blixten, Björn Schaerström (tidigare ambassadtjänsteman, civilekonom och numer ledamot för moderaterna) såg sig tvungen att berätta att landet var en extrem katastrof.

Så tekniskt sett kan man säga att vårt samhälle styrs av doktriner och åsikter samt att rim och reson endast har en sekundär funktion?