Hej flashbackare! Jag behöver er hjälp! Vilken diagnos passar in på min mor?
Det här är vad jag vet helt säkert om min mor:
* Modern var bipolär (med depressiva/maniska perioder).
* Som barn blev hon under en period bortlämnad av föräldrarna.
* Har alltid haft ett sjukligt kontrollbehov.
* Inga alkohol- eller drogproblem.
* Inte kriminell.
* Kleptoman i vissa miljöer.
* Många förhållanden. Ibland två eller tre samtidigt.
* Relationer avslutas alltid med ett totalt avståndstagande.
* Inga vänner. Föraktar tidigare vänner.
* Problem med närminnet. Glömmer eller ignorerar det som just sagts?
* Oförmåga att planera.
* Impulsiv.
* Manipulativ.
* Får andra att tro att hon alltid är offret.
* I sociala sammanhang kan hon charma andra för att få sina åsikter bekräftade och sedan "mobba" en.
* Upplevs väldigt nervös och pratsam i sociala sammanhang.
* Hör eller bryr sig sällan vad man säger så samtal upplevs som monologer.
* Samlar på saker pga deras potentiella värde.
* Pengar betraktas som en högsta auktoritet som inte kan ifrågasättas.
* Verkar inte självmordsbenägen men pratar periodvis om döden.
* Har haft minst en allvarlig panikångestattack.
* Vanligt med plötsligt akut sömnbehov.
* Patologisk lögnare men oftast inget man märker eftersom det sker bakom ryggen på en.
* Smutskastar och ljuger om icke-fysiskt närvarande.
* Glömsk. Glömmer sånt som inblandade anser vara viktigt.
* Uppfattar sällan ordet "inte". Säger man "Kom inte på tisdag!" så kan man räkna med besök.
* Blir oerhört aggressiv verbalt om man säger emot henne.
* Sympatiserar med psykopater.
* Föraktar svaga individer.
* "Hjälper" en utan att man bett om det och kräver senare något i gengäld.
* Skicklig karriärist med avsky för svaga ledare.
* Ständiga konflikter på jobbet. (Har lett till avsked flera gånger.)
* Har ingen empati för människor.
* Utövar "mind control" på sina närmaste som alltid tar hennes parti.
För er som är nyfikna på lite beteendemönster följer här ett utdrag
När man pratar med henne har man sällan en dialog. Man blir avbruten när man säger något och man upplever att hon inte hör vad man säger. Säger man något viktigt bekräftar hon att hon förstått men senare visar det sig att hon glömt detta. Om glömskan bara involverar henne själv (t.ex. att vara på en plats vid en viss tid) så brukar hon lugnt hantera felet med att försöka rätta till det - omedveten om att hon förargat människor. Om det däremot är fler personer inblandade blir hon helt hysterisk och skriker åt alla att de har missuppfattat allt. Hon kan då hävda att "alla" vet det hon vet, när det i själva verket är tvärtom. Hon är oerhört övertygande och det är mer regel än undantag att individer som står henne nära då tar hennes parti. Detta gör det extra svårt att hjälpa henne eftersom man alltid tvingas konfrontera henne och hennes allierade - oftast hennes partner.
Vanligtvis uppvisas detta beteende när man inte är fysiskt närvarande (speciellt vid telefonsamtal). Hysterin blir extra påtaglig om fler involverade personer inte är fysiskt närvarande. Om det mellan två "allierade" finns en intressekonflikt väljer hon att ta parti för den som är fysiskt närvarande. Då börjar hon snacka skit om den andra och övertyga sig om dennes uselhet genom att söka bekräftelse hos den som är med henne just nu. Allt den andra säger kommer att motarbetas med alla tänkbara medel; skrik, förolämpningar, avbrytningar, förvrängningar och anklagelser. Om det senare visar sig att man sökt stöd hos någon annan kommer även den personen att smutskastas. Då anklagas man alltså för att ta parti för den som stöttar en, i stället för henne - som ironiskt nog är förövaren. Om hon t.ex. läste den här tråden skulle ni som ger mig råd likställas med pesten.
När man pratar med henne känns det hela tiden som att man tangerar det verkliga samtalsämnet och det är lätt hänt att man argumenterar om nåt helt ovidkommande. Samtalen avslutas i regel med att hon kastar på luren. Nästa dag kan hon ringa och låtsas som om ingenting. Hon är då som förbytt. Men om man väljer att försöka reda ut gårdagens händelser så aktiverar man omedelbart ovanstående beteende.
Det här är vad jag vet helt säkert om min mor:
* Modern var bipolär (med depressiva/maniska perioder).
* Som barn blev hon under en period bortlämnad av föräldrarna.
* Har alltid haft ett sjukligt kontrollbehov.
* Inga alkohol- eller drogproblem.
* Inte kriminell.
* Kleptoman i vissa miljöer.
* Många förhållanden. Ibland två eller tre samtidigt.
* Relationer avslutas alltid med ett totalt avståndstagande.
* Inga vänner. Föraktar tidigare vänner.
* Problem med närminnet. Glömmer eller ignorerar det som just sagts?
* Oförmåga att planera.
* Impulsiv.
* Manipulativ.
* Får andra att tro att hon alltid är offret.
* I sociala sammanhang kan hon charma andra för att få sina åsikter bekräftade och sedan "mobba" en.
* Upplevs väldigt nervös och pratsam i sociala sammanhang.
* Hör eller bryr sig sällan vad man säger så samtal upplevs som monologer.
* Samlar på saker pga deras potentiella värde.
* Pengar betraktas som en högsta auktoritet som inte kan ifrågasättas.
* Verkar inte självmordsbenägen men pratar periodvis om döden.
* Har haft minst en allvarlig panikångestattack.
* Vanligt med plötsligt akut sömnbehov.
* Patologisk lögnare men oftast inget man märker eftersom det sker bakom ryggen på en.
* Smutskastar och ljuger om icke-fysiskt närvarande.
* Glömsk. Glömmer sånt som inblandade anser vara viktigt.
* Uppfattar sällan ordet "inte". Säger man "Kom inte på tisdag!" så kan man räkna med besök.
* Blir oerhört aggressiv verbalt om man säger emot henne.
* Sympatiserar med psykopater.
* Föraktar svaga individer.
* "Hjälper" en utan att man bett om det och kräver senare något i gengäld.
* Skicklig karriärist med avsky för svaga ledare.
* Ständiga konflikter på jobbet. (Har lett till avsked flera gånger.)
* Har ingen empati för människor.
* Utövar "mind control" på sina närmaste som alltid tar hennes parti.
För er som är nyfikna på lite beteendemönster följer här ett utdrag
När man pratar med henne har man sällan en dialog. Man blir avbruten när man säger något och man upplever att hon inte hör vad man säger. Säger man något viktigt bekräftar hon att hon förstått men senare visar det sig att hon glömt detta. Om glömskan bara involverar henne själv (t.ex. att vara på en plats vid en viss tid) så brukar hon lugnt hantera felet med att försöka rätta till det - omedveten om att hon förargat människor. Om det däremot är fler personer inblandade blir hon helt hysterisk och skriker åt alla att de har missuppfattat allt. Hon kan då hävda att "alla" vet det hon vet, när det i själva verket är tvärtom. Hon är oerhört övertygande och det är mer regel än undantag att individer som står henne nära då tar hennes parti. Detta gör det extra svårt att hjälpa henne eftersom man alltid tvingas konfrontera henne och hennes allierade - oftast hennes partner.
Vanligtvis uppvisas detta beteende när man inte är fysiskt närvarande (speciellt vid telefonsamtal). Hysterin blir extra påtaglig om fler involverade personer inte är fysiskt närvarande. Om det mellan två "allierade" finns en intressekonflikt väljer hon att ta parti för den som är fysiskt närvarande. Då börjar hon snacka skit om den andra och övertyga sig om dennes uselhet genom att söka bekräftelse hos den som är med henne just nu. Allt den andra säger kommer att motarbetas med alla tänkbara medel; skrik, förolämpningar, avbrytningar, förvrängningar och anklagelser. Om det senare visar sig att man sökt stöd hos någon annan kommer även den personen att smutskastas. Då anklagas man alltså för att ta parti för den som stöttar en, i stället för henne - som ironiskt nog är förövaren. Om hon t.ex. läste den här tråden skulle ni som ger mig råd likställas med pesten.
När man pratar med henne känns det hela tiden som att man tangerar det verkliga samtalsämnet och det är lätt hänt att man argumenterar om nåt helt ovidkommande. Samtalen avslutas i regel med att hon kastar på luren. Nästa dag kan hon ringa och låtsas som om ingenting. Hon är då som förbytt. Men om man väljer att försöka reda ut gårdagens händelser så aktiverar man omedelbart ovanstående beteende.
