Högklackat och gummistövlar - videoblogg av SD:s Hanna Wigh och Paula Bieber

http://www.youtube.com/watch?v=kWI2YkXy01o

Det där ser mysigt ut! Hanna Wigh och Paula Bieber ligger ihopkurade i en soffa och pratar lite politik.

Hur kommer detta format, vars like förmodligen inte har setts tidigare i svensk politik, att mottas av opinionen? Kan det här vara ett framgångsrikt sätt att nå ut till unga kvinnor?

"Vars like förmodligen aldrig setts tidigare..." Alltså, ta inte i så du skiter på dig. Det är en simpel vlog.

Hur kommer den mottas? Antagligen inte alls. Så länge inte Hanna W. använder den för att mata IRM med sköna citat så finns det knappast ingen anledning att bry sig om nån vlog med några tusen träffar.


Nej. Eller ja, det beror väl på. Unga kvinnliga SD/SDU-medlemmar kanske kommer följa detta med intresse, men för att nå ut till unga kvinnor i allmänhet så känns detta som ett oerhört dödfött projekt.

Hanna skriver

stämmer bra, trötta - kanske 4 minuter räckt. Svensk ungdom ska inte sitta o hänga i en soffa! Ut o sporta för en sund o stark kropp Har töserna anmält sig till tjejmilen så kan de göra nytt vloginslag från uppvärmningen.

Ja,ja lär ju inte skrämma bort nån väljare iallafall. Kanske finns resurser i partiet skapa en proffsig vlog ?

Dessa två framför Thoralf?

Lätt att förstå, eller hur? Sett ur toppens perspektiv.

Med sin videoblogg har Hanna Wigh säkert möjlighet att nå ut till en del arbetarkvinnor som inte är så insatta i politik, men ändå hyser intresse för de frågor som SD driver. Alltså en av de prioriterade grupper som partiet försöker locka.

Wigh har, med sin informella folklighet, vissa likheter med Mona Sahlin, som var en stor röstmagnet för Socialdemokraterna i början av 90-talet. Båda framställer sig som väldigt vanliga och bjuder mycket på sig själva, vilket gör att många kvinnor kan identifiera sig med dem. Samtidigt retar de naturligtvis gallfeber på dem som föredrar formella politiker.

SD behöver politiker av vitt skilda slag som kan nå ut till olika grupper. Både Wigh och Bieler är tillgångar i detta sammanhang, vilket dock även borde gälla personligheter som Thoralf och Kasselstrand.

Delar din analys till fullo!

Trollar du nu, eller?
1994 hade (S) 45,3 % i riksdagsvalet...men sedan Sahlineffekten hade fått verka fullt ut hade (S) i förra valet 30,7 %. Lysande utveckling...men ett dåligt exempel i det här fallet...fast kanske ändå inte med tanke på att (SD) kommer att se samma utveckling om man fortsätter att kvotera in kompletta nollor till ledande befattningar...typ Sahlin...eller Wigh/Bieler.

Märk väl att jag talade om "början av 90-talet" då Sahlin bland annat var affischnamn tillsammans med Ingvar Carlsson i valrörelsen 1991 (http://sv.wikipedia.org/wiki/Mona_Sahlin). Det var alltså innan både Tobleroneaffären 1995 och Sahlins svenskfientliga uttalanden som hon gjorde senare.

Kanske ett smart knep för att röstragga hos hjärndöda fjortisar och andra svagsinta unga kvinnor som har som största nöje att följa en massa vloggar, bloggar, loggar och gloggar och allt vad det heter där unga kvinnor visar upp sig och pratar strunt. För övriga är det knappast intressant, och jag har svårt att se varför någon nykter och normalbegåvad människa skulle orka sitta och lyssna på det här svamlet.

Gjorde inte avskumen Blondinbella och Anton Abele något liknande för att "lyckas politiskt"?

Det här är mycket bra. Så folkligt så. Nu kan inte avgöra om det är ett framgångsrikt sätt att nå ut till just unga kvinnor då jag inte är en sådan, men nog är det allt ett framgångsrikt sätt att öka kontaktytan mellan vanligt folk och politiker. Sånt behöver vi mer av! Mindre gråa apparatchiks i ankdammen, fler som är trevliga och mysiga som folk!