Citat:
Struntprat
Förutom vatten så är den största ingrediensen i svenskt margarin och lättmargarin palmolja. För att kunna odla palmolja röjs det tusentals kvadratkilometer regnskog årligen, där både djurliv och växtliv får betala med sitt liv. När det skövlade området sedan kultiverats och dom odlade palmerna växt färdig skickas palmerna till ett raffinaderi där oljan genomgår kemiska processer, bland annat blekning. Man häller sedan över oljan i stora pråmar, som ofta fraktat andra kemikalier i samma behållare med undermålig rengöring däremellan. Vad har margarin och toalettstolar gemensamt? När den allt annat än trevliga sörjan sedan anländer till en margarinfabrik måste den genomgå en reningsprocess, för man önskar nämligen att få bort all otrevlig stank och smak ur oljan.
När man tar bort råvarornas naturliga egenskaper använder man natronlut (natriumhydroxid, samma ämne som finns i medel för rengöring av toalettstolar), fosforsyra eller citronsyra samt blekmedel (bentonitlera som regenereras med svavelsyra). Sedan använder man aceton för att skilja det fleromättade fettet från det mättade fettet. För att få margarinet att likna smör, måste man omestra fettmassan så den blir mindre klumpig. Detta görs genom att tillsätta en frätande lösning som heter natriummetylat. Enligt livsmedelsverket blir metanol (träsprit) ett av de ämnen som skapas i den så kallade omestringen, men inte tillräckligt stora mängder för att de ska tycka att det är alarmerande.
Gunnar Lindgren, som är en av Sveriges största experter på margarinframställning om omestringsprocessen säger så här: ”Detta är en av de mest riskabla kemikalier jag stött på och borde aldrig få förekomma i livsmedelssammanhang. Enligt en beskrivning rör sig hela fettmassan under reaktionen och svarta stråk bildas som i en science-fiction film. Efter processen inaktiveras natriummetylatet och resultatet är så sotigt att det måste blekas (igen).”
Finns ett otal vetenskapliga rapporter om den framställningen
Förutom vatten så är den största ingrediensen i svenskt margarin och lättmargarin palmolja. För att kunna odla palmolja röjs det tusentals kvadratkilometer regnskog årligen, där både djurliv och växtliv får betala med sitt liv. När det skövlade området sedan kultiverats och dom odlade palmerna växt färdig skickas palmerna till ett raffinaderi där oljan genomgår kemiska processer, bland annat blekning. Man häller sedan över oljan i stora pråmar, som ofta fraktat andra kemikalier i samma behållare med undermålig rengöring däremellan. Vad har margarin och toalettstolar gemensamt? När den allt annat än trevliga sörjan sedan anländer till en margarinfabrik måste den genomgå en reningsprocess, för man önskar nämligen att få bort all otrevlig stank och smak ur oljan.
När man tar bort råvarornas naturliga egenskaper använder man natronlut (natriumhydroxid, samma ämne som finns i medel för rengöring av toalettstolar), fosforsyra eller citronsyra samt blekmedel (bentonitlera som regenereras med svavelsyra). Sedan använder man aceton för att skilja det fleromättade fettet från det mättade fettet. För att få margarinet att likna smör, måste man omestra fettmassan så den blir mindre klumpig. Detta görs genom att tillsätta en frätande lösning som heter natriummetylat. Enligt livsmedelsverket blir metanol (träsprit) ett av de ämnen som skapas i den så kallade omestringen, men inte tillräckligt stora mängder för att de ska tycka att det är alarmerande.
Gunnar Lindgren, som är en av Sveriges största experter på margarinframställning om omestringsprocessen säger så här: ”Detta är en av de mest riskabla kemikalier jag stött på och borde aldrig få förekomma i livsmedelssammanhang. Enligt en beskrivning rör sig hela fettmassan under reaktionen och svarta stråk bildas som i en science-fiction film. Efter processen inaktiveras natriummetylatet och resultatet är så sotigt att det måste blekas (igen).”
Finns ett otal vetenskapliga rapporter om den framställningen
Det du skriver här är ju raka citat från andra sidor. Samma text hittar man lite varstans, på olika bloggar etc. Folk kopierar från varandra och plötsligt har det skapats en sanning. Från början härstammar allt tydligen från just denne Gunnar Lindgren - ”musiklärare och självlärd när det gäller fetternas betydelse och faror för hälsan”. Inget ont om Gunnar – han gör säkert ett bra jobb för miljön, som han uppenbart är starkt engagerad i. Däremot blir det fel om folk inte läser på ordentligt utan helt okritiskt tar till sig omskrivningar och saker tagna ur sitt sammanhang.
Exempelvis: Anledningen till att livsmedelsverket inte anser små mängder av metanol alarmerande, är ju för att metanol finns naturligt i t.ex. frukt. Små mängder är alltså ofarliga och inget att vara rädd för.
Jag skulle säkert kunna starta en folkstorm mot Wasa knäckebröd om jag så ville, genom att skriva saker i stil med ”sedan töms knäckebrödsmassan ut i stora metallbehållare som innehåller diväteoxid, samma ämne som finns i medel för rengöring av toalettstolar och i frätande syror!”. Det är bara att ta till lite uttryck som vanliga Svenssons inte är så bekanta med och framställa det som något livsfarligt.
Att odlingar för palmolja innebär att regnskog skövlas är synnerligen beklagligt. Lika beklagligt är det dock att regnskog skövlas för soja-odlingar, där 90% av sojan går till djurproduktionen och därmed – smör.
Jag säger inte att smör är dåligt och margarin är bäst när det kommer till hälsoaspekterna. Forskarna verkar ju inte vara helt eniga i den frågan, så det blir svårt för någon av oss här att svara på. Däremot stör jag mig på all idioti”fakta” som finns på nätet – allt från skrämselpropaganda om farliga livsmedel till mirakelmedel och dieter som kan bota alla dina sjukdomar. ”Tro inte allt du läser på nätet” är väl en finfin regel…
