Sålt bil, köpare klagar

Ja, jag har kanske fel. Det går kanske inte att anse att ålder (då givetvis i kombination med pris) kan utgöra något allmänt förbehåll. Men tänk dig följande scenario där en bil säljs med följande information:

"Min bil säljes i befintligt skick för 10 000 kr, bara 25 år gammal!"

jämför det med

"Min bil säljes för 10 000 kr, OBS! bilen är 25 år gammal!"

Det känns stötande att säljare 1 ska åtnjuta ett starkare skydd mot felansvar jämfört med säljare 2. Men det kanske är så, proppen tycker inte jag ger något vidare stöd åt vare sig min eller er åsikt här (dvs beträffande vad som faktiskt utgör ett förbehåll).

Och jag menade att du inte kan räkna in det som ett "liknande allmänt förbehåll". Jag tror inte att jag missförstått dig alls. Först och främst använder man 17 §, ja, och OM säljaren uttalat en friskrivning av något slag, DÅ kan vi gå över till 19 §, annars ska 19 § lämnas helt åt sidan.

Du kan eventuellt hitta något stöd för din åsikt om att det är en underförstådd klausul i avtalet i Adlercreutz Avtalsrätt I eller II. Om båda parternas viljeförklaring indirekt antyder en friskrivning så kan man väl i viss mån ta sig till slutsatsen att en friskrivning förekommer i någon mån. Men Adlercreutz avtalstolkningsbok är inte den roligaste jag läst, och avtalstolkning har rätt klent lagstöd. (Inte helt oväntat)
Dessutom kräver det att både köpare och säljare var införstådda med att en friskrivning av något slag var menad. Det verkar inte som om köparen är införstådd med detta och därför är det inget som man kan tolka in i avtalet heller i mina ögon.

ps. Du ska inte behöva hålla den här diskussionen mot tre olika personer, det är helt onödigt, så du behöver inte svara på detta. ds.


Sistnämnda är väl snarare att se som en uppmaning till att undersöka varan före köpet?
Köpare 1 har ju gjort uppenbart för köparen att han inte vill ta ansvar för fel som uppkommer senare. Köpare 2 har INTE gjort uppenbart på något vis att han inte tar ansvar för fel som uppkommer senare, han gör bara ett förtydligande att bilen är gammal och att det således inte är toppenkvalitet på alla delar. Köpare två gör alltså ingen friskrivning av något slag och att tolka in 19 § där är fel eftersom man då går på 17 § 3 st.

Jag förstår inte första stycket. Med att slopa 19 §, menar du att inte tillämpa? Men jag pratar ju om att faktiskt tillämpa den och likställa uppgiften att en vara är mycket mycket gammal med ett allmänt förbehåll om att varan säljs i befintligt skick.

Jag delar helt och hållet din uppfattning om rättsläget i TS fall i ditt andra stycke. Köparen skulle varit tokkörd i en tvist.

Jag uttrycker mig lite klumpigt ibland. Ålder i sig är inte nödvändigtvis en friskrivningsklausul (i stil med befintligt skick) men det kan ha en stor påverkan på vad som räknas som fel. Precis som där du nämnde att det är en juridisk skillnad på hur man beskriver varan. §19 finns till just för att ge köparen en rättighet till att hävda fel även om säljaren har haft ett generellt förbehåll, vilket TS inte haft. För 10 000kr och en generell bilmodell med några år på nacken borde man kunna anta att bilen är i sådant skick att växellådan fungerar någorlunda felfritt (även om jag sett många annonser i den prisklassen med trasig växellåda). För 5 000kr ska man vara glad att den ens är körbar, vilket är vad TS sålt den som, körbar.

Om man vill göra sig själv skyldig till ett brott, så kan man göra det, ja.
Annars är det en jävligt korkad idé. Alldeles särskilt om man, som TS borde och säkert har gjort, har skickat in ägarbyte på fordonet

Det har nog löst sig så här åtta år senare.🙂

Det har du nog helt rätt i

Trodde att jag var i en annan tråd

Saknar dock lösningen på det som tråden handlade om, men det får bli ts' uppgift om denne nu ännu är aktiv här!

Senast aktiv för två månader sedan, så det får man väl säga att TS är
Om vi citerar trådstarten kanske vi får ett svar?


Hur gick det, blev det rättegång?