Min son vill bo hos sin pappa!

Hehe tivolipappa.. Tivolimamma i så fall.. Men tack dina ord känns bra att läsa.. Som du säger det känns som ett hårt slag i hjärtat.. Men jag tror nog vi gör bäst i att vår son får bo hos pappa om det är det han vill och behöver för att ha en lugn och trygg vardag.

Rollfigur??? Som i Dungeons and Dragons?

Du menar nog förebild

Satt i samma situation när jag var ung för ca 30 år sedan.
Jag ville bo hos min mamma pga min pappa sket fullständigt i mig slog mig var elak mot mig.
Min mamma hade inte tid pga hon träffade 1 annan man som hade 4 ungar.För min mamma var det
viktigare att engagera sig i den nya mannens barn för att troligen komma i bättre dager.
OBS!!!!!JAG HATAR VERKLIGEN MIN MAMMA IDAG!!!!
Summan av kardemumman är att du riskerar att få tillbaka en arg son som inte fick som han ville.
Din fd sköter sig och det är ganska naturligt att pojkar tyr sig till sina pappor.Sen att han kanske har träffat 1 ny kvinna som kanske engagerar sig i din son är bara ännu bättre för er son.
Så snälla krångla inte sätt dig ner och prata snällt med din son och fråga honom utan att brusa upp eller bli arg!!Är det verkligen så du vill så är det väl klart vi ska lösa det för dig.
Kan tillägga att jag själv har 1 son på 12 som ville bo hos mig istället för sin mamma.
Men i mitt fall handlade det om att modern inte var snäll och kapabel till att ta hand om våran son.
Jag gick 1 lång väg innan det löste sig men efter kontakter med socialen som jag verkligen hatar.
Så efter lite diskutioner så fann socialbyrån inte det lämpligt för min son att vistas under samma tak.
Tänk på dina barns bästa det kommer att ge dig mer än att stoppa honom.låt han få vara glad och stolt över dig.Och inte som jag Hata sin mamma
Hoppas det löser sig för allas bästa

Har ej barn så kan inte ge några råd, men vill bara säga att jag tycker att du verkar vara en väldigt bra förälder! Glöm ej det!

Jag har en son som är 11 år, han har sedan han var 1år bott varannan vecka hos mig och sin pappa efter att vi separerat, det har fungerat bra. Vi båda föräldrar har varit väldigt flexibla med tider och så eftersom vi båda är egen företagare och kan välja våra arbetstider lite mer än andra. Hos mig har han bara MIG som familjemedlem. (Det finns en morfar på avstånd) Hos sin pappa har han pappas nya fru, ett nytt litet syskon, två unga vuxna syskon och tre fastrar, farmor, farbror och en massor av kusiner. Alla överöser honom med kärlek, mat, sällskap,resor och materiella saker. På måndagar (speciellt på måndagar) när vi byter vecka och han kommer till mig så märker jag direkt att han har haft en händelsefylld vecka. Hos sin pappa behöver han aldrig hjälpa till eller vänta på mat, uppmärksamhet eller att något ska hända. 😏

Jag ska tillägga att hans pappa är en bra pappa men har lite "angermangerment" issues.

Så kommer han till mig...och jag känner mig som "tråkiga mamma"som ofta inte har tid för jag måste göra allt själv, laga mat, tvätta hålla ordning, hämta lämna på aktiviteter och dessutom hinna med att försöka ge han samma uppmärksamhet som han får av alla hundra familjemedlemmar när han är hos sin pappa. 😟

Skolan är belägen i pappas ort, när han är hos mig måste han åka buss och tvärbana till och från skolan. Hans pappa har bil inte jag så jag måste åka kommunalt till alla aktiviteter mm.

Min son har nu uttryckt via sin pappa och skolsköterskan och lite otydligt till mig att han vill bo permanent hos sin pappa på vardagar och vara hos mig på helger och lov.

Hans pappa säger att vår son inte vågar säga det till mig för att han tror att jag ska bli arg och ledsen. Och Ja jag blir ledsen, jag är ensam som det är nu...om han bor mer hos sin pappa blir jag ännu ensammare. 😢😢😢
Jag känner att min sons välmående är miljoner gånger viktigare än mitt välmående och känner att jag inte vill vara egoistisk och säga nej. 😪

Han är väldigt känslosam precis som jag, han glömmer sällan när något känslosamt har påverkat honom.

Han är bara 11 år... Borde jag låta honom få välja själv? 😐

Hehe tivolipappa.. Tivolimamma i så fall.. Men tack dina ord känns bra att läsa.. Som du säger det känns som ett hårt slag i hjärtat.. Men jag tror nog vi gör bäst i att vår son får bo hos pappa om det är det han vill och behöver för att ha en lugn och trygg vardag.

Oj, du vet inte hur citat fungerar va?

Jag skrev inte till dig, jag skrev till Fredrik81.

Har du honom helger och lov sa far ni nog mer vardefull tid tillsammans an middag, sysslor, tv, sova. Som tidigare skrev, det ar 2 personer som skoter hemmet hos pappan, mer liv och rorelser. Det har ingenting med vem han alskar mer