Diskrimineras kvinnor inom akademin?

Den som diskuterat genus och jämställdhet ett tag brukar för eller senare stöta på påståendet att kvinnor diskrimineras inom en rad områden bl.a. inom akademin. Ofta med en hänvisning till att det finns mer manliga professorer. Hur står det egentligen till med den saken?

1. Högskoleverket (2011) har gjort en omfattande statistiska analys bestående av samtliga kvinnor (15 710) och män (29 005) som doktorerat mellan 1980-2007 för att utröna om det är några könsskillnader i avancemang. Deras slutsats: "...totalt sett små eller inga könsskillnader". De konstaterar också att män är mer produktiva än kvinnor.

2. Ett sätt att kontrollera om någon könsdiskriminering förekommer är att anonymisera ansökningarna vilket bl.a. gjorts här i Sverige. Resultatet: "...no significant evidence of gender discrimination"

3. Science publicerade 2012 en stor studie på nära 3 000 personer från 14 universitet som följts under 19 år. Deras slutsats: ”Totalt sett bibehålls och befordras män och kvinnor i samma utsträckning”

4. En stor metastudie bestående av 353 725 ansökningar från 8 länder visar att kvinnor får även sina vetenskapliga artiklar publicerade exakt lika mycket som männen.
"...they found no effect of the applicant’s gender on the peer review of their grant proposals. This lack of effect held across country, year of publication of the studies included in the meta-analysis, and disciplines ranging from physical sciences to the humanities."

5. En anonymisering av stipendiatansökningar till den prestigefyllda europeiska forskningsorganisationen EMBO gav vid handen att könsskillnaderna i antagningarna ÖKADE. Den exakta orsaken till varför det blev så är oklar men den förklaring som selektionskommitténs medlemmar själva förde fram var att det "troligen handlade om omedveten positiv särbehandling av kvinnor"
En anonymisering av artiklar skickade till en Svensk forskningskonferens visar att ingen diskriminering förekommer.

Forskningen visar klart och tydligt att det inte förekommer någon systematiskt diskriminering av kvinnor utan de avancerar lika snabbt och får sina verk publicerade i samma utsträckning som män. 6. Det framstår nästan som barockt att det ändå, på många ställen, satsas extra resurser som bara kan erhållas av kvinnor d.v.s. en faktiskt diskriminering av män.

7. Faktum är att den enda platsen, förutom det som nämndes ovan, där jag faktiskt har kunnat hitta att någon form av diskriminering i skolvärlden är den omfattande betygsdiskrimineringen av pojkar i relation till nationella proven som ges i svenska, engelska, matematik, fysik, biologi och kemi. I genomsnitt får 67 procent fler flickor MVG i slutbetyg än som får det på de nationella proven. Motsvarande siffra för pojkarna är 42 procent. I fysik får 71 procent av flickorna MVG trots lägre betyg på provet. Motsvarande siffra för pojkarna är 27 procent. Värt att notera att enligt läroplanen så skall närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete, uppförande och liknande inte vara grund för betygsättningen. Enligt högskoleverket så är syftet med nationella prov bl.a. att: ”Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning”

Era tankar kring detta?

1. http://www.hsv.se/publikationer/rapporter/2011/forskarkarriarforbadekvinnorochmanstatistiskuppfol jningochkunskapsoversikt/forskarkarriarforbadekvinnorochmanstatistiskuppfol jningochkunskapsoversikt.5.1c1147dd12f43e606a58000 510.html
2. http://papers.ssrn.com/sol3/papers.c...act_id=2060773
3. http://www.nature.com/news/equal-pro...cience-1.10053
4. http://blogs.nature.com/peer-to-peer...ed_in_p_1.html
5. http://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr12008/konsrollermissgynnarkvinnligaforskare.4.42ae4ed411 8c2a7eb1c8000110.html
6. http://genusnytt.wordpress.com/2012/...i-professorer/
7. http://www.lararnasnyheter.se/lararn...etygsattningen

Två Svenska forskare vid namn Wennerås och Wold gjorde sig kända runt 1997 genom att göra en av historiens sämsta studie där de försökte leda i bevis att kvinnor diskrimineras i peer-review processen. Studien fick väldigt medialt genomslag (givetvis) men när de riktiga forskarna började granska den vetenskapliga metoden noterade de märkligheter. För den som kan statistik blir detta stycke väldigt roligt:

"When John Segier, a statistician at Vanderbilt University, criticized the failure of Wennerås and Wold to employ multiple regression analyses, Wold, in an interview with reporter John Tierney of the New York Times said "This is a very puzzling remark. As anyone using multiple regression knows, the X variables entered into the equation are supposed to be independent of one another (hence, the name "independent variables")".

Här visar hon att hon inte har ens en grundläggande kunskap i statistik.

"Steiger, in repeated letters of request during 2007, sought access to the data so he could analyzie it appropriately, but never heard from Wennerås and was finally informed by Wold that the data vre lost. Wold told Tierney in 2008, however, that "Ulf Sandström recently did a reanalysis of our data using more "novel" measures of productivity".

Så först ljuger hon och säger att datan är borta sedan finns den plötsligt och någon annan har gjort en ny analys på datan men meddelar inte resultaten.

Eftersom de vägrade ge ut datan så någon annan kunde kontrollera vad de "upptäckt" så: "The NSF did do a review of its own grant-review process in 1997, and found no evidence of bias against women. In 1996, for example, it approved grants from approximately 30 percent of female applicants and 29 percent of male applicants. A formal outside study, done in 2005 by the RAND Corporation—titled “Is there Gender Bias in Federal Grants Programs?”—reached the same conclusion: “Overall, we did not find gender differ¬ences in federal grant funding outcomes in this study.”

Så Wennerås och Wold gjorde sig alltså, på klassiskt genusfeministiskt vis, skyldiga till forskningsfusk i sin iver att visa att kvinnor är diskriminerade. Vilket de visade sig att de inte var i det här fallet heller.

Värt att notera är att enligt skolverket så får det nationella provet inte användas som uteslutande underlag för bedömning och en elev får inte få lägre betyg utifrån det nationella provet om denne uppvisat de kunskapskrav som betyget kräver i andra uppgifter. En elev som uppvisar hög närvaro, ambition och flit har rimligtvis betydligt högre chans att ha uppvisat kunskapskraven på andra bedömningar än det nationella provet, så hur du än vrider och vänder på det så kommer dessa egenskaper slå igenom på betygsättningen i alla fall.

Har du något stöd för att detta stämmer (kursiverat)?

Även om du har rätt i att nationella provet inte skall vara uteslutande underlag för bedömning skall det ändå ”stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning”.

Vidare visar de stora nationella studierna Pisa och Timms som gjordes år 2000 och år 2003 att inga signifikanta skillnader fanns mellan könens resultat. Detta antyder att en stor del av skillnaderna mellan pojkar och flickor kan beror på orättvist satta betyg. De internationella studierna är några av de mest objektiva, eftersom man eftersträvar jämförbarhet mellan olika länder och rättningen sker centralt av specialutbildad personal. Det sker en strikt poängsättning av svaren. Även om vi tittar på det Svenska högskoleprovet (även efter vi rensat för ålder, betyg, antal gånger de skrivits etc.) så prestera pojkar bättre på matematik, statistik, Engelska- och Svensk läsförståelse. Detta trots att de får sämre betyg i dessa ämnen.

Fundera på vad som hade hänt om kvinnor fick sämre betyg trots att de presterade lika bra eller bättre på objektiva tester. I övrigt så mognar flickor 1-2 år tidigare än pojkar så allt annat lika så borde de få bättre betyg än pojkar. Det är som att jämföra något som går i 9an med någon som går i 7-8an.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tj...rs_7653184.svd

Så kan det mycket väl vara. Men om killar generellt presterar likvärdigt eller bättre än tjejer på nationella prov samt högskoleprov, samtidigt som de får sämre betyg och därmed sämre möjligheter till vidare studier, så indikerar ju detta att det faktiskt förekommer en form av diskriminering.

Killar visar alltså i prov som mäter kunskap och förmåga att de presenterar minst lika bra som tjejer varför det kan sägas vara skolan som misslyckas med killarna snarare än killarna med skolan. Något måste alltså ändras i skolan för att tillmötesgå/tillvarata killars kompetens.
Konsensus i Sverige idag är däremot att det är killarna som misslyckas och våra vänner feministerna ler i mjugg åt detta då de tar det som en intäkt för att tjejerna är bättre, objektivt sett.

När de skrävlar om att över 60% av de högre studieplatserna besitts av tjejer är det egentligen en uppenbar diskriminering de flinar åt. Trots detta fortsätter de att hetsa om diskriminering på tekniska universitet samt vissa tom om diskriminering på läkarlinjen därför att fler tjejer än killar söker men lika många ur respektive grupp antas.

Det är sedan länge uppenbart att killar numera diskrimineras inom skolväsendet, men om man får tro retoriken i media och politiken är det motsatsförhållandet som råder.

http://www.skolverket.se/regelverk/f...betyg-1.174310

Prov är vanliga som underlag vid betygssättning och kan vara en del av bedömningsunderlaget för betygssättningen. Samtidigt ska läraren enligt läroplanerna vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Vidare ska läraren använda sig av varierande bedömningsformer. Att därför i bedömningen endast utgå från skriftliga prov stämmer inte överens med kravet på en allsidig bedömning.


Förmodligen hade det diskuterats flitigt, det hindrar inte att man ska se sakligt på situationen, precis som man ska göra när det gäller löneskillnader eller vilken annan jämställdhetsfråga som helst. Att ta bort sakligheten ur debatten bara för att den andra sidan gör det i andra frågor gör dig inte till en bättre debattör.

Det jag efterfrågade källa på var det jag hade kursiverat alltså "en elev får inte få lägre betyg utifrån det nationella provet om denne uppvisat de kunskapskrav som betyget kräver i andra uppgifter"

Har du något stöd för att detta faktiskt sker? Det verkar ganska orimligt med tanke på att män under den här tiden presterade lika bra på som kvinnor på nationella prov, högskoleprov och internationella prov som är gjorda för att mäta den relevanta kunskapen. Så frågan är vad de är flickor är bättre på eftersom de inte är bättre på att tillämpa sin kunskap trots att de lägger ned mer tid på skolan, pluggar hårdare och gör sina läxor flitigare.

Nu är det ingen som tagit bort sakligheten utan det var "food for thoughts" när jag gjorde ett jämförande på slutet. Det blev nästan komiskt att du skrev det med tanke på mina tidigare inlägg.

Ja, eller snarare ful debattstil att antyda att det är givet. Bra tråd!

Så här går det till i praktiken:
Innan nationella provet så skriver två elever en uppsats, elev 1 lägger inte ner mycket arbete på sin uppsats och lämnar in en slarvig uppsats som motsvarar kunskapskraven för betyget E, elev 2 lägger ner mycket arbete på sin uppsats och lämnar in en välgenomtänkt uppsats som motsvarar kunskapskraven A. Båda eleverna skriver sen C på nationella provet. Elev 1 kan då få betyget C om läraren är någorlunda generös och avgör att eleven trots sin bristfälliga uppsats faktiskt uppvisar alla kunskapskrav för betyget C baserat på det nationella provet. Elev 2 kan få betyget B eller A, eftersom läraren sett att eleven kunnat uppvisa högre kunskapsnivå på uppsatsen som gjordes utöver det nationella provet.

Sannolikheten är betydligt större att elev 1 är en pojke, eftersom pojkar oftare har en mer avslappnad attityd till skolarbetet och sannolikheten är betydligt större att elev 2 är en flicka, eftersom betygshets är vanligare bland flickor.

Nu är jag lite ful här, men det du säger är att det inom gruppen tjejer finns en delgrupp som, trots stora insatser i tid och energi under terminen, på tentamen inte presterar bättre än en delgrupp av gruppen killar som "latar sig" igenom lektionerna under terminen?
Låter detta bekant; "kvinnor måste anstränga sig dubbelt för att nå manligt erkännande"?

Väl värt att notera är att den statistik som citeras rör andelen MVG på nationella prov respektive betyg. De delgrupper vi talar om är alltså de högst presterande eleverna.

Intressant. Det där känner man igen - killar saknar motivation till att plugga, därav tjejer i genomsnitt har högre betyg, men när det väl kommer till nationella prov så får killar generellt det högre betyget.....