Citat:
Ursprungligen postat av
jnilsson
Jag har jobbat i 25 år varav 15 år som näringsidkare. Jag gick igenom fasen av känsloliberalism en gång i tiden där rättigheter härleddes och ingen fick initiera våld någonsin. Sedan genomskådade jag konstruktionerna med att regler sattes upp först och brott mot reglerna kallades för våldsinitiering. Subjektivismen spelade också stor roll. Men jag reserverar mig: Att passera känsloliberalismen måste inte ha med erfarenhet av verkligheten att göra. Intelligens och förmåga till empati kan vara inblandat också.
Har du besökt Frihetsfrontens arrangemang? Du träffar studenter och drogliberaler. Kufar, kort sagt. Var är entreprenörerna och öht dugliga människor?
Vad har du jobbat med i 12 år?
Min poäng är att du verkar inte så mogen och bevandrad när du synar folks åsikter genom dina egna erfarenheter och psykologiserar folks ståndpunkter utifrån det. Folk har helt olika erfarenheter och man måste vara rätt insnöad för att generalisera från sina egna.
Jag tror för den delen inte ens att det har att göra med erfarenheter, utan snarare med att man går ifrån att vara idealistisk i yngre ålder till att bli mer pragmatisk. Man blir på vis besegrad av en oförändrade verklighet.
Citat:
Ursprungligen postat av
jnilsson
Den subjektiva naturen hos begrepp som frihet, våld och kränkning. Men du kanske anser att någon av innehavaren av vätebomben eller grannarna som känner otrygghet har objektivt rätt? Låt höra vem som kränker vem, objektivt.
Jag har inte ens tagit upp värderingar i diskussionen. Det har inte ens någonting att göra med tråden. Så jag fattar inte varför du ska ta upp detta.
Vad är poängen?
Citat:
Ursprungligen postat av
jnilsson
Ha, ha, med formuleringen "offentliga risker" närmar du dig pudelns kärna. Invånarna i ett free-state-project skulle alltså inte oroas av massiv invandring av kommunister. Viljan att värna om sitt självbestämmande skulle kallas icke-liberalt. Utländsk kriminalitet skulle ha fri tillgång att göra turnéer in i ett land för att sedan försvinna spårlöst. Om gränskontrollen skärptes med arbetstillstånd el.dyl. skulle jag som medborgare kunna agera hallick åt utländska brottslingar. Grannarna som fick inbrott skulle anklaga mig för att assistera till brott men då kallar jag dem bara för icke-liberala.
Om du tror att reglerna för invandring kan motiveras som reglering av offentlig risk har du dålig koll. Inte nog med att de inte kommer från de skälet, lagarna kan omöjligen motiveras av de skälen ens idag.
Om en invandrare förbjuds att komma in för han saknar asylskäl, eller inte har arbetstillstånd, vad fan har det att göra med offentlig risk?
Citat:
Ursprungligen postat av
jnilsson
99% gillar inte privat innehav av vätebomber och känner sig kränkta av den osäkerhet det skapar men det är oliberalt att förbjuda sådant innehav...
Det spelar ingen roll om de gillar eller ogillar det. Frågan är om de kan motivera ett sätt de faktiskt blir inskränkta i sin privata sfär. Vad majoriteten tycker eller inte tycker är irrelevant i en liberal lagordning (och i en modern rättsstat). Skälet till att man reglera ägandet av vätebomber är för att det finns kollektiva risker, inte för att folk "ogillar det".
Citat:
Ursprungligen postat av
jnilsson
Jag gillar formuleringen "Finns inget skydd i liberalism mot att bli kränkt". Forumdeltagare ("naturrättare") som hävdar att ensamma naturnissar som äger mark skall få stoppa stora infrastrukturprojekt kanske opponerar sig aningen.
Du förstår inte vad ordet "kränkt" betyder eller var naturrättare anser om du tycker ovanför var klipskt skrivet.
Att få någon att må dåligt är inte olagligt. Att jag kallar dig ett fittluder och du börjar grina är inte skäl för att fängsla in mig. Naturrätare motiverar att det är en kränkning av äganderätten, att det är intrång på en annan persons rättigheter, att det är moraliskt fel. Det motiveras av aktionens natur i förhållande till rättigheter. Och enligt liberalismen har man ingen rättighet att "inte bli kränkt", dvs. inte "må dåligt".
Citat:
Ursprungligen postat av
lucas2.0
Det handlar om att rätta munnen efter matsäcken. Budgeten skall balanseras, den sociala harmonin skall upprätthållas osv. Sverige har en fullkomligt unik profil på sin invandring, både kvalitativt och kvantitativt. Vi känner sedan debatten om herrarna Norberg/Segerfeldts bok att effekten även från USA som har 1) mindre välfärdsstat, 2) liberalare arbetsmarknad samt 3) mer gynnsam profil på invandringen att det ekonomiska nettot är oklart (enligt Borjas). I Sverige är det ett accelererande minus. Detta ger också anledning att fundera över liberaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Jag är för sådana reformer, men liberaler har en tendens att kraftigt överskatta effekten och dessutom hänga upp sig på teorier som att analfabeter är extra lönsamma för att de är så olika etc. Betänk också hur lång liberaliseringsvägen är, mängden reformer etc. Jämför med en reglering av invandringen, det är en betydligt kortare väg.
Det är inte en nykter analys att tro att invandringen ligger närmare att reglera än invandringen. Det som ligger närmast att reglera i invandringen är arbetskraftsinvandring och lukrativ invandring, för att LO-facken och annat pack grinar om att deras värdelösa medlemmar blir utkonkurrerade av annorlunda analfabeter. Således, det som ligger närmast är att öka kostnaden per invandrad person.
Å andra sidan har man redan genomfört en rad reformer på arbetsmarknaden och sysselsättningsgraden hos invandrare har gått upp.
Citat:
Ursprungligen postat av
lucas2.0
Våra grannländer som har en väldigt lik institutionell struktur har genomfört åtstramningar och detta är varken speciellt svårt eller speciellt dramatiskt om den politiska viljan finns, men detta kräver i utgånspunkt en nykter och öppen debatt och här har även liberaler bidragit till sänka nivån med sitt svärmande för avlägsna utopier och ihärdiga förnekande av statens rätt att få besluta i frågan. Just nivåerna och sammansättningen på invandringen är något politiken har en väldigt direkt kontroll över. Exakt vad är liberalt med fri bidragsinvandring? Vilket liberalt paradis är närmare sin fullbordan av en stor och arg etniskt segregerad underklass med noll sympatier för liberalism? Jag anser inte SD vara en positiv kraft i svensk politik, däremot är de uppenbart en reaktion på något de etablerade partierna skulle lyft upp till ärlig debatt för länge sedan. Det finns ingen konflikt mellan att i ena änden begränsa bidragsinvandring och i andra änden reformera arbetsmarknaden. Båda kommer att behövas för att skapa balans. Men att från dagens utgånspunkt säga att lite arbetsmarknadsreformer fixar biffen och att nivåerna och sammansätningen därför inte spelar någon roll framstår bara som fantasier.
Vad är liberalt med att stänga gränsen för att hålla igång välfärdsstaten? Det är bidragen man ska attackera, inte de sociala friheterna, om man är liberal, men det är inte du så du bryr dig inte. Du behöver inte bry dig, men du missar utgångspunkten i trådstarten då. Du är teknokrat och teknokrater bryr sig inte alls om hur man kompromissar och reglerar.
Är knappast fantasier, du kan säkerligen överleva i Sverige på 2000:- i månaden. När vi börjar närma oss sådana löner och invandringen fortfarande kostnader är det fantasier. Som det är nu är det bara din enorma fantasilöshet.
Citat:
Ursprungligen postat av
lucas2.0
Dessutom, de klassiskt klassiska liberalerna (till skillnad från moderna liberaler som kallar sig klassiska) kom från en nationalstatsvinkel där politik handlade om att ge människor i den egna samhälleliga gemenskapen egenmakt. Ur detta klassiskt liberala perspektiv är det inget konstigt med att reglera invandringen med hänsyn till samhällets välfärd. Of the people, by the people, for the people du vet.
De klassiska liberalerna var alla för fri rörlighet, de var individualister. Du pratar ur ren okunskap, jag skulle säga att du hittar på, men jag tror inte du läst en enda liberal författare i ditt liv. Om du verkligen tror på det du säger är du helt okunnig i området. Jag minns vi prata om detta tidigare och du blev helt överbevisad (men som vanligt totalvägra inse att du hade fel)