Är den postkoloniala diskursen och debatten applicerbar på Sverige?

Tråden slängdes från "Offentliga debatter", så frågan gör sig kanske bättre i den här avdelningen? Jag är osäker över vilket forumval som är det mest lämpliga.

Är den postkoloniala diskursen och debatten applicerbar på Sverige, sett till historien och till hur det ser ut idag?

Varför eller varför inte?

Utveckla, vilken del av den specifikt menar du?

Har du några exempel?

Exempelvis åsikter om att det finns koloniala tankemönster som präglar folk. Eller mer konkreta rester.

Om du spårar "tankemönster" från kolonialism avgör du inte om "tankemönstret" är berättigat eller rättvist. Man måste skilja på detta. Man får skilja på sociala konstruktioner, epistemiska konstruktioner och värdekonstruktioner.

Jag skulle säga att postkolonialism inte är särskilt passande alls.

Jag tänker mer på om dessa tankemönster finns eller inte, generellt sett. Oavsett form då.

På vilket sätt skulle du säga att postkolonialism inte är passande?

Det förutsätter ju att Sverige skulle ha varit kolonialiserat och rätt nyligen dessutom. Svenskar har inget behov av att hävda sin egen nationalitet i förhållande till andra stormakter. Så svaret är givetvis nej.

Det industrialiserade postkoloniala Tankesättet genomsyrar hela västvärlden in till ryggmärgen. Så det är definitivt applicerbart på Sverige.

Det som spelar roll är om man har epistemiska skäl eller värdegrundsmässiga skäl.

Exempelvis det här med "ras och intelligens". Är det en rest från det koloniala samhället och det behov av rasteorier som då fanns? Det kan man svara på, och få ett jakande svar på. Men det ankommer inte på om vi ska utreda om "raser har olika intelligens" faktiskt. Så om "Göran" går omkring och tror att "negrer är korkade" så kan det tankemönstret mycket väl komma från kolonialism. Men det svarar inte på om "negrer faktiskt är korkade". Så det man bör fråga sig är om det finns epistemiska skäl att tro att olika raser har varianser i intelligens eller inte. Detta svarar inte det postkoloniala på. Säger då psykologin att det inte finns någon skillnad har "Göran" ett epistemiskt skäl att ändra sin uppfattning som han bör informeras om. Det han inte behöver är en arvsskuld som kopierats från bibeln som han ständigt måste påminnas om. Det är religion och metafysik.

Det är det jag menar med skillnaden på epistemisk konstruktion och social konstruktion. Man kan undersöka gruppdynamiken bakom uppfattningar och beteenden, men det man bör fråga sig är om det är epistemiskt berättigat eller värdemässigt berättigat. Det är den diskussionen man bör ha för sanning och rättvisa spelar roll. Att utreda sociala konstruktioner ankommer varken på sanningen eller rättvisan.

Vilket tankesätt och hur genomsyrar det hela västvärlden?