Elektromagnetisk strålning?

Jepp, du märker inte alls av hastigheten om du inte har något att jämföra med. Däremot märker du accelerationen, men den känns likadan hela tiden. Sett ur ditt egen perspektiv är din acceleration konstant. Det är först om du jämför med andra kroppar som du kommer så något konstigt: om du tittar på säg en planet, så kommer det se ut som om den accelerar långsammare och långsammare, och att dess hastighet långsamt närmar sig c (som en asymptot, om du kan den termen från matematik).

Detta är liksom hela kruxet med att hastigheter är relativa: det finns inga nya krafter som dyker upp för att man rör sig "fort" i någon referensram. Detta var känt redan av Newton och Galileo, men de hade ingen maximal hastighet, vilket förändrar allting drastiskt.

Ja, en foton kommer alltid ha samma antal våglängder mellan två punkter i rumtiden. Dock kommer ju punkterna vara olika långt ifrån varandra beroende på från vilket referenssystem man mäter (längd är ju precis som tid relativt), och det är därför vi har den relativistiska doppler-effekten eller rödförskjutning om du så vill. Samma sak gäller för frekvensen, tiden beror på referenssystem så därför kommer frekvensen skilja sig. Våglängd och frekvens för ljus hänger ju ihop genom c=fL om f är frekvens och L är våglängd (tänk på det som att frekvens är antal "steg" per sekund, och våglängden är "steglängden", så om man tar steglängd*(steg per sekund) får man ju hastighet).

Angående svarta hål, så har de ett par olika egenskaper (klassiskt): massa, elektrisk laddning, rörelsemängdsmoment, rörelsemängd.

Ja vår relativa värld är riktigt lustig faktiskt, som när man accelererar upp sin raket i till exempelvis 80 % av ljusets hastighet, ( relativt till sin senaste hastighet på raketen ), och sedan tar man den nya erhållna hastigheten och accelererar relativt den osv, och gör så hur många gånger som helst men uppnår ändå aldrig ljusets hastighet mot något annat föremål,, med massa. Helknäppt alltså, men varför ska man vara förvånad egentligen, vi visste ju redan att världen var knäpp, eller hur.


Exempel:
Tio raketer lämnar jorden i samlad trupp och accelererar fort upp till 80 % av ljusets hastighet, 0.8 C alltså. När de har nått 0.8C så slår samtliga raketer av motorerna,
deras hastighet relativt jorden = 0.8 C


Nu startar alla raketerna sina motorer igen, förutom raket nummer 1 som har slut på bränslet och därmed blir kvar. Raketerna accelererar fort upp till hastigheten 0.8 C i förhållande till den kvarvarande raketen och slår därefter av sina motorer.
Raketernas hastighet relativt raket 1 = 0.8C
Raket 1s hastighet relativt Jorden = 0,8C
De samlade raketernas hastighet relativt Jorden = 0.976C


Nu startar alla de samlade raketerna sina motorer igen, förutom raket nummer 2 som har fått motorkrångel och därmed blir kvar. Raketerna accelererar fort upp till hastigheten 0.8 C i förhållande till den kvarvarande raketen och slår därefter av sina motorer.
Raketernas hastighet relativt raket 2 = 0.8C
Raket 2s hastighet relativt raket 1 = 0.8 C
Raket 1s hastighet relativt Jorden = 0,8C
de samlade raketernas hastighet relativt Jorden = 0.997C


Nu startar alla de samlade raketerna sina motorer igen, förutom raket nummer 3 vars servicelampa börjat blinka och därmed blir kvar. Raketerna accelererar fort upp till hastigheten 0.8 C i förhållande till den kvarvarande raketen och slår därefter av sina motorer.
Raketernas hastighet relativt raket 3 = 0.8C
Raket 3s hastighet relativt raket 2 = 0.8 C
Raket 2s hastighet relativt raket 1 = 0.8 C
Raket 1s hastighet relativt Jorden = 0,8C
De samlade raketernas hastighet relativt Jorden = 0.9997C

………… och så här kan man fortsätta om man vill

Bra svar här till en enklare hjärna. Men är ni säkra på att den verkliga farten som tydligen inte går att mäta inte är högre än C. Det kanske bara är de matematiska ekvationerna som konstruerats så för att passa in någonstans. Är det möjligen herrarna Michelson och Morley som ligger bakom..

Ingen är säker på nåt. Däremot ligger det idag bortom all rimlighet att vänta sig att något massivt färdas snabbare än ljuset. Inget experiment har sett överljushastighet hos massiva ting. Den bästa teori vi har idag som beskriver allt vi har testat utgår från att c är gränsen för hastighet.

Låt mig beskriva ett - enligt mig förstås - bättre perspektiv på det hela. c är inte direkt ljusets hastighet. Det är universums fundamentala hastighet. Allting som inte har vilomassa kommer att färdas i c. v=c är så att säga det normala; det krävs ytterligare egenskaper (som leder till vilomassa) för att inte åka med c.

Rent intuitivt kan man alltså från detta perspektiv motivera varför massiva ting aldrig når c; det blir lite av en icke-fråga, eftersom massan i sig gör att vi inte färdas med c. Det säger förstås inget om "varför" det är så.

Har man koll på gränsvärden från matematiken så kanske det känns behagligt att titta på m=0 som gränsvärdet där v=c, och att m>0 rent matematiskt då kan tänkas ge v<c. Återigen bara intuition, men det var väl det du var ute efter. ^^

enligt mig beror det på att ljuset åker igenom substansen som rymden består av, och det substansen som sätter gränsen. till exempel om rymden var full av vatten så skulle det göra att planeter skulle inte kunna åka lika fort. men istället för vatten består rymden av lite annorlunda substans, men den har ändå hastighetsgränser.

enligt einstein och många i modern vetenskap består rymden av ingenting, vilket innebär att ljuset borde åka oändligt fort, eftersom alla distanser är ingenting. så modern vetenskap har ingen förklaring till varför ljuset har den hastighet som den har. jag har också tidigare frågat varför ljuset färdas i spiraler/vågor istället för helt rakt, och ingen här kunde svara på det heller.

vetenskapen har motbevisat einsteins snack om att rymden skulle bestå av ingenting: http://www.youtube.com/watch?v=J3xLuZNKhlY

Lite konstigt då att man trodde att universum skulle dra ihop sig igen. Om universum expanderar med c, så kan det aldrig dra sig samman igen, som jag förstår det. Alltså, om c är en unik egenskap, så borde det ju inte gå att sakta ner från c heller... eller hur?

Nu kan ju inte det här stämma heller, eftersom universums expansion accelererar, och det går ju inte utifrån c. Då skulle vi ju inte veta någonting om universums expansion.

Jag ger nästan upp. Nu har jag varit inne i en-dimensioner och oscillationer och knippen och diskreta universum av fotoner. Det är för svårt. Ja jag har sett youtube videos av proportioner som beskriver det oproportionerliga...

Den oscillerar säker kring samma punkt hela tiden, fotonen har ingen aning om var den är utan upplever ett matematiskt diskrete universum av antingen träffar eller ingenting. Jag tror inte ens en foton vet vad tid är utifrån det man läser. fan vet om det är en och samma foton i hela universum eller om det är flera?

Det kanske var ett olyckligt namn om det leder till sån här förvirring! Låt mig förklara lite mer detaljerat; jag menar inte en hastighet för själva universum eller universums expansion. Det är en fundamental hastighet för saker inom universum. Det som var huvudpoängen var att det inte bara är ljusets hastighet, utan den hastighet som allting som inte har vilomassa kommer att färdas i.

Nu blir det lite off-topic kanske men kanske kan tillföra diskussionen något: Är det inte detta Higgsfältet styr upp? Att bosoner får sin massa och därför inte färdas i hastigheten c?

Interaktionen med higgsfältet är det som leder till vilomassa för partiklar, ja. Både fermioner och bosoner interagerar med higgsfältet.

Det finns annat som ger vilomassa men det är inte relevant här riktigt, men som ren kuriosa utgör higgsmekanismen ungefär 3% av en protons massa om jag inte missminner mig.

Men då kan jag, som inte har något emot att förvirra ytterligare i tråden nämna det istället, att 99 % av vilomassan kommer ifrån att vilomassan inte vill vara helt så stilla som namnet antyder. 99 % av vilomassan består alltså av inget annat än relativistisk massa som beror på rörelseenergi på kvarknivå vilket ger upphov till den extra massan enligt formeln +m=E / C^2.
När ett föremål rör sig i förhållande till en observatör så ökar dess massa som alla känner till, och i protonens kärna är det en djävla rörelse minst sagt

http://youtu.be/Ztc6QPNUqls?t=4m47s
http://www.nyteknik.se/nyheter/innov...cle3693160.ece



Sorry att jag tog upp det och krånglar till allt ytterligare, men 99 % är ändå 99 %.

Jag skulle inte kalla det rörelseenergi. Bindningsenergi är mer passande, eller potentiell energi. Som han säger i videon du länkar; det kommer från gluon-interaktionerna, som - mer eller mindre - är själva bindningen.

Videon du länkar är för övrigt ett exempel på bra pop-science, från vad jag kan se åtminstone. Förvånande!
Jag finner det också intressant. Lite off-topic som åtminstone är relaterat borde vara ok. ^^