20mg 5-MeO-MiPT samt 20mg 5-MEO-MALT - Greatest Love of All

Ålder: 23
Kön: Man
Vikt: 65-70kg
Tidigare erfarenheter: Brunt och grönt, datura, lsd, toppisar, diverse RC.
Intag: 20mg 5-MeO-MiPT (oralt) samt 20mg 5-MEO-MALT (nasalt)

Bild på godsakerna: https://anonfiles.com/file/a25d5b73b...62b20c45a1f3d4

Det är fredag och jag har under veckan planerat att genomföra en tripp på nyligen inhandlat 5-MeO-MiPT samt 5-MEO-MALT från TT. Jag gillar att under cirka en vecka mentalt förbereda mig inför varje tripp då jag vill nå maximalt resultalt. Har tidigare genomfört oförberedda trippar med nojja och ångest som följd. Inte mig sak helt enkelt. Mina förberedelsen består oftast av meditation varje kväll för att rensa kroppen från eventuella negativa tankar som kan uppstå. Känner jag på mig att det finns något som skriver jag ner och bearbetar dem under veckan. Rensar kropp och knopp från eventuella gifter som nikotin/koffein/alkohol en dag innan trippen. Laddar dessutom med bra film och musik i olika listor som snabbt kan ändras efter det humör jag känner mig i.

Till denna tripp laddade jag med en hel del Shpongle och videos med skön elektronisk musik som innehåller olika grad av intensitet. Detta för jag finner det intressant hur eventuella visuals påverkas av takten i musiken och då jag snabbt kan ändra intensiteten i musiken kan jag då snabbt ändra sinnet i mina visuals.

Dagen hade kommit. Min 20mg 5-MEO-MALT tabb var krossad till fint pulver och uppdelat i två fina linor. Allt för att underlätta under själva trippen. Då planerna var att först inta 20mg 5-MeO-MiPT oralt för att sedan när tiden kändes rätt addera 5-MEO-MALT. Lägenheten var städad, alla eventuella samtal klara och jag kände mig taggad. Har alltid dessutom en backup plan om något skulle gå snett. Dagens backup plan bestod av ensam hemma 3 (lite skönt barnslig och inte så allvarlig) samt musik från Michael Jacksson och Whitney Houston. Valet av detta bygger på tidigare erfarenheter. Personligen tycker jag om att ta hallucinogena droger ensam på natten men hade en tidigare forsknings polare nära till hand i form av skype ifall jag skulle känna behov av detta. Nog av försnack nu går vi till trippen tycker jag.

Kl 01.15 intar jag 20mg 5-MeO-MiPT oralt. Känner mig lite orolig i magen. Som jag brukar göra. Känner lite frossa i kroppen, den välbekanta pirrande känslan av att det snart kommer hända något. För att underlätta väntandet sätter jag på filmen Day after tomorrow. Det går ca 30 minuter utan märkbara resultat. Vad är detta, kom igen nu tänker jag. Jag ger det 10 minuter till och väntar på resultat.

I brist på resultat från mitt 5-MeO-MiPT drar i mig 20mg 5-MEO-MALT. Det sätter sig bra i båda näsborrarn med en skön stickande känsla. Känner nästan direkt att saker och ting börjar kicka igång. Kanske börjar 5-MeO-MiPT göra antåg, vem vet. Ångrar för en stund att jag drog i mig allt men känner att gjort är gjort. Bara dumt att börja ångra sig. Visar det sig att det blev för mycket handlar det om att härda ut. Sätter mig och kollar på filmen igen men börjar försvinna allt mer och mer i handligen och känner mig snurrig i huvet. Börjar må allt mer illa och ställer mig upp för att kolla i spegeln hur jag egentligen ser ut. Pupillerna är nu enormt stora och det rinner lite grön vätska ifrån ena näsborren, såg faktiskt riktigt komiskt ut tänkte jag. Trots detta blir mitt förvirrande tillstånd allt mer påtagligt så jag stänger av filmen och lägger mig i sängen för att på något sätt styra skeppet på rätt kurs igen.

Lägger i sängen men känslan tillfredställer mig inte, rullar runt och vrider mig. Vet inte var jag ska vägen. Sätter mig upp och kolla runt mig, känner mig påtaligt förvirrad. Känslan av att jag vet att jag befinner mig i min lägenhet men samtigt inte. Det är en sån konstig känsla att den inte går att förmedla rättvist genom ord, den måste upplevas. Går en runda i lägenheten, känner mig varm och obehaglig. Ush var är jag engeligen. Är jag i min lägenhet? Kolla ut genom fönstren och möts av välbekanda Stockholm stad men känns ändå så avlägset. Känns som jag är avskärmad till min lägenhet, allt som pågår utanför finns inte, som om det är en fantasi i mitt inre. Försöker skaka av mig känslan men den har fastnat. Känslan av att fastna i en ändlös loop återkommer ständigt. Svårt att beskriva men som om mitt liv var en film. Jag känner att jag vill stoppa filmen för att på något sätt tänka som hänt men för att sedan slås av att filmen redan rullar fast jag stängt av den? Svårt att förklara men jag är säker på att någon finner sig själv i detta.

Detta pågår under ett bra tag tills det blir allt för mycket och jag rusar till toan och kräks. Jag kräks och kräks, det finns inget stopp. Känns mycket bättre efteråt och jag snyster mig i en strumpa. Fullt med grönt klet.

Lägger mig åter igen i sängen medans väggarna pulserar och mina closed us visials bestod av mörka former som virvlade in i sig själva och på något sätt blev eniga med det stora mörkret. Känslan av att befinna sig i ett hål slog mig. Jag behövde komma på bättre tankar. Tog på mig mina hörlurar och skrollade upp och ner i min lista tills jag hittade något som passade. Fastnade på låten Hallelujah av Jeff Buckley. Hela låtens budskap fick mig att finna ro. Kröp ihop och nynnade med i låten. Äntligen tänkte jag, ro, ro i sinnet var det jag behövde i detta nu. Reste mig upp från sängen och gick och öppnade fönstet. Den kalla sköna blåsen välkomnade mitt svettiga ansikte samtidigt som Hallelujah fullkommligt pumpade i mina öron. Tog en näve snö och strök den över pannan och nacken. Gu va skönt med lite friskt luft. Drog fram min datorstol till fönstret och beskådade hela skådespelet av snön som föll som samtigt lystes upp av gatulamporna i Stockholms city.

Jag satt där och andades in den friska luften och kändes hur det tidigare flöt bort. Det värsta var över tänkte jag. Jag blundade och låten Greatest love of all av Whitney Houston spelade. Det hela var så fint att jag till och med började gråta... Den första delen av låten spelade jag om och om igen. Låten förfall så djup och fin. Kom och tänka på ett citat från filmen American Psyco.

It's hard to choose a favorite among so many great tracks, but "The Greatest Love of All" is one of the best, most powerful songs ever written about self-preservation, dignity. Its universal message crosses all boundaries and instills one with the hope that it's not too late to better ourselves. Since, Elizabeth, it's impossible in this world we live in to empathize with others, we can always empathize with ourselves. It's an important message, crucial really. And it's beautifully stated on the album.

Spelade om låten om och om igen. Budskapen bara smälte in jag älskade verkligen världen. Hela skådespelet framför mina ögen var så otroligt vackert. Hur ledsamt det är för folk som inte tagit del av denna typ av drog. Folk som för alltid kommer vara fast i sin tråkiga bana. Hela tiden se världen ur ett grått perspektiv. Jag satt där och bara förstod hur världen är, vad meningen är, varför vi finns. Ja för varför finns vi egentligen? Finns vi enbart för att tillfredställa andra? Att dag ut och dag in tjäna det större hela? Man måste finna nyckeln i sig själv för att låsa upp de osynliga handbojor som varje individ har. Våga släppa lös sitt inre, gå djupt in i sig själv för att finna sitt kall, sitt uppdrag i livet. Vad är engetligen mitt kall? Stundtals kändes det som hela mitt livs väg var förutsedd. Allt blir alltid bra till slut.

Känner igen mig i så mycket så Whitnet Houston – Greatest love of all handlar om. Jag är killen som hade det svårt i skolan, han som ingen trodde skulle klara något för att sedan nu flera år sedan snart vara färdigutbildad civilingenjör. Jag lärde mig att älska mig själv och strunta i vad alla sa och tyckte om mig utan lyssnade på mig själv. Jag citerar ett stycke från låten.

I decided long ago, never to walk in anyone's shadows If I fail, if I succeed At least I'll live as I believe No matter what they take from me They can't take away my dignity Because the greatest love of all Is happening to me I found the greatest love of all Inside of me The greatest love of all Is easy to achieve Learning to love yourself It is the greatest love of all


edit: Texten är skriver under/eventuellt fortfarande påverkade av omnämnande medel så jag är medveten om att den kan vara osammanhängande samt att stavfel kan förekomma.

Mycket fint beskriven av dessa två substanser i symbios 5/5

Tack så mycket. Är det något du vill veta är det bara att fråga!

I efterhand skulle jag ha bytt ut 10mg MALT mot 20mg Moxy, dvs 40mg moxy och 10mg MALT. Samt väntat ut effekterna av Moxyn innan jag tog MALT då det tar en stund medans MALT nasalt slår nästan ögonblickligen. Men men det får jag ta en annan dag.

Fin rapport!

Har du provat substanserna för sig och kan säga något hur de är i sig själv kontra hur de är i kombination?

Sent svar kanske men såg det inte förrns nu. Jag har provat de separat ja. Ärligt talat så gillar jag inte produkterna så särskilt mycket. Känns mer som ett substitut för svamp (för mig).

Måste jag välja någon så väljer jag Moxy. Nackdelarna med Moxy är att jag behöver en monsterdos för att få ut något nämnvärt av det. Vi pratar då om ca 40+ mg, enligt hemsidan är 20g en stark dos. Moxyn är seg som sirap att komma igång, ca 1 timme. Detta tycker jag inte om. Dessutom är Moxy inte nämnvärt visuell. Gillar dock känslan av att kolla på film på Moxy, tycker den får mig att spinna iväg i "djupare" tankar om filmen. Inte ovanligt att jag ser om en viss scen kanske 30 gånger för att verkligen få förståelse för vad scenen verkligen handlar om. Dessutom är det underbart att dra en maraton runk till filmen . Liksom slår särskilt då. En annan nackdel är att substansen är centralstimulerande så att sova efter en tripp är helt omöjligt. Planera alltså ingenting dagen efter då det är dyngning som gäller om du kör den på kvällen/natten.

Malt har jag inte fått ut någon skön tripp av ensam. Malthålet är något jag har hört om och dessutom upplevt själv. Känner mig mest bara inåtvänd under Maltpåverkan. Lyssna på musik är det bästa tipset jag kan ge. Gärna någon tung med mycket drag i, Slam med Pendulum tyckte jag passade. Jag tar dessutom bara Malt nasalt. Malt är också svår att dosera då jag vissa gånger blivit helt fucked av 10mg för att sedan inte känns något på 10mg. Klarar inte heller av smaken av Malt. Blir mycket illamående när det börjar rinna ner i halsen. Att snorta 30-40mg är ingen fairy tail eller (ovan snortare). Räkna med att det rinner grönt samt att du snyter grönt ur näbben ett bra tag. Malt slår dessutom mycket fort. De gånger jag kört för stor dos slutar det med att jag blir helt desorienterad (förstod inte att jag var i min egen lägenhet).

Mycket fint skrivet! Känner inte till de substanserna, vad är anledningen till att blanda just dom två?

Köpte en påse "gott och blandat" och hade inte så mycket kvar av de både så tänkte varför inte blanda liksom. Jag vet att man inte ska blanda RC skit, då det är just RC. Ganska kass blandning ärligt talat men blev lite spännande då jag tog Malten just för att Moxyn slog så sakta. Intog alltså Malt precis innan Moxyn slog. Fick då uppleva Maltens antåg precis då Moxyn slog.

Man lär sig så länge man lever så att säga . Fanns mycket annat gott i kitet jag köpte som jag får ta igen någon dag och skriva en rapport.

Sjukt bra rapport 5/5