Citat:
Ursprungligen postat av
Konrad
Absolut ska en person få chans till ett hederligt liv men det är inte samma sak som att jag vill veta vem jag har att göra med.
En som suttit inne för grovt bedrägeri ett flertal gånger vågar/vill du göra affärer med en sådan?
En som suttit inne ett flertal gånger för misshandel är det någon som du sätter igång att dricka brännvin med vid köksbordet?
En notorisk kvinnomisshandlare är det något som bör hemlighållas för kvinnor?
En pedofil som suttit inne är han lämplig som barnvakt för dina barn som är i förskoleåldern?
Nummer 1 och 2 löser man med ett bra omdöme vilket du tydligen brister i. Bara tanken att vi måste ha ett register så du vet vem du dricker brännvin med? Om det är en såpass stor risk så umgås du med fel personer.
Nummer 3 spelar ingen som helst roll, kvinnor kan veta om detta och ändå vilja träffa personen. Samma sak här, kvinnor brister i sitt omdöme. Människor som är potentiellt farliga ska inte ens släppas ut från första början för övrigt.
Nummer 4 är intressant då dom flesta lämnar bort sina barn till statens barnpassningsservice och då kan du omöjligt kolla upp någon anställd. Däremot kan arbetsgivaren begära utdrag ur belastningensregistret vilket man inte gör alla gånger så varför ens ha ett register? Och om det är ett problem ha ett register över personer som begår sexualbrott då.
Du behöver inte hänga ut alla .och problemet som uppstår är att du ses som kriminell oavsett vilket brott du begått och att alla kriminella hängs ut innebär att arbetsgivare kommer att sortera bort dig vilket då omöjliggör chansen till ett hederligt liv.