Min hund avskyr min pojkvän/sambo!

En del framför teorin att hunden tycker den är högre i rang. Om så var fallet tror jag hunden snarare skulle ignorera pojkvännen. Att hunden håller sig undan under sängen och morrar tycker jag mer tyder på att han inte litar på pojkvännen.

EDIT: matten, dvs TS ska inte ignorera hunden. Däremot kan hennes pojkvän göra det snarare än att tjata/krusa/tränga sig på. Han kan låta hunden komma till honom i stället. Inte stirra rakt på den, inte bråka eller fjäska (om han nu gör det).

Där har du något.

Olika hundar kan ibland vara ranghöga i olika situationer. Vissa tar ledningen när de kommer in på ett specifikt område, eller har rätt att äta/dricka/ta sin leksak först fastän en annan hund kan vara ranghög över något annat. Låter som om din hund anser sig vara ranghög SPECIFIKT i eran bostad. Ogillar han honom lika mycket när ni inte är hemma hos er?

Annars kan jag tänka mig att han kanske reagerar på doften av medicinen. Jag känner till hundar som stör sig på folk med lite grövre utvecklingsstörningar, men jag har själv mild apergers och hundar har aldrig haft någonting emot mig...

Min tik reagerar/markerar på folk som är fulla/drogade/medicinerade/deprimerade/utvecklingsstörda. Morrar och reser ragg, visar det sig att de inte utgör ett hot så är det fridens liljor.. Kanske något liknande minus liljorna?

Konstigt. Min bror har ADHD och min förra hund gillade honom inte alls. Bodde hemma hos mina föräldrar med honom ett tag och det började bli rätt extremt då han bet honom (Vilket faktiskt kunde anses rättvist eftersom brorsan inte lät hunden vara ifred utan var på och jäklades med honom) och ofta morrade å han närmade sig.

Pratade med några som driver en hundskola och fick ett tips som jag tyckte var skitlöjligt. Enligt dem berodde problemet på att hunden ansåg att han låg högre i rang än brorsan. En snabbfix för detta, var enligt dem, att vi som stor högt i rang inte hälsade på hunden förrän vi hade hälsat på min bror. Så under några veckor så gjorde jag alltid så att jag ignorerade min hoppande och gnällande hund som var glad att jag kom hem fram tills jag hade hälsat på min bror riktigt övertydligt, typ kramat honom eller strukit honom på armen i samband med ett hej. Hälsade även på mor och far på samma sätt. Hälsade till och med på papegojorna före hunden och först efter det så mötte jag hunden med blicken och klappade och pratade med honom.

Det kändes skitfånigt men faktiskt så blev problemet betydligt mindre och han och brorsan klarade av att leva i symbios efter det här. Vi fortsatte på samma sätt de flesta gångerna vi kom hem framöver också men mindre överdrivet.

Det är i alla fall mitt tips, visa så ofta du kan att din kille är viktigare för dig än vad hunden är. Det känns rätt elakt men hundar är flockdjur som är vana att ha en tydlig plats i flocken, om din hund tror att den är i mitten av hierarkin i er tre-individs-flock så kommer den fortsätta försöka visa din kille hans plats.

Nu har jag inte hund men jag har sett flera avsnitt av den där mexikanen som är jävligt bra med hundar och jag tror att om din pojkvän lägger chihuahan på rygg och håller fast honom visar han sin dominans och sen kommer hunden i alla fall acceptera honom.

Har ni försökt med det som jag föreslog tidigare i tråden? Muta med mat?

Ja! Sedan jag läste ditt tips är det bara min kille som har haft hand om maten. Även gett hunden godis då den sökt kontakt med min kille, men min hund är lite slug. Det tar ju inte många gånger innan den förstår att gå fram och hälsa glatt på min kille = en bit godis. Så när han fått godisen springer han iväg och gör något annat. Måste nog höja kraven för att handlingen ska resultera i godis haha.

Men herregud flicka. Om du inte litar på din pojkvän så kommer inte din hund att göra det heller. Om du sedan väljer en chihuahua som är en agressiv och "bitchig" ras så måste du tänka på att träna den ordentligt som valp.

Ifall den är rätt uppfostrad så har din hund uppenbarligen varit i en väldigt traumatiserad händelse med din pojkvän.