Barnmorskor och aborter - Samlingstråd [Rub/Mod]

Det är nog en viss skillnad, på en dödshjälpsklinik så får du träffa psykologer kuratorer etc innan du får hjälp att avsluta ditt liv. Detta sker på särskilda kliniker, avdelningar som har dödshjälp som huvuduppgift. Det är inte bara att kvista ner på vårdcentralen och ta en kölapp och få dödshjälp av din husläkare. Så om vi skulle få aktiv dödshjälp i Sverige med särskilda kliniker så är det rimligen rätt att kräva att dom som arbetar där även förväntas delta i det arbetet. Om man inte är beredd till det så får man jobba någon annanstans

Gällande religiös trosuppfattning så kan det ge vissa särskilda rättigheter på en arbetsplats. Exempelvis har en arbetstagare som regel rätt att bära religiös klädsel, även om arbetsgivaren har införlivat en dress code på företaget. Det finns givetvis undantag (myndighetsutövning och säkerhetsskäl vill jag minnas).

Det här rör dock inte religiös klädsel utan en arbetsuppgift. I AD 2005 nr 21 så sade arbetsdomstolen att man ska jämföra med en riktig eller imaginär jämförelseperson, som då inte är religiös. Om denne skulle behandlats lika dant, så utgör det inte någon diskriminering.

En barnmorska som förklarar att hon inte vill hålla på med aborter för att det är "äckligt", "jobbigt" eller att det "känns fel", hade inte fått jobbet heller. Således var det inte diskriminering.

I ett flertal landsting finns urologer som vägrar utföra omskärelse (av religiösa skäl). Kan man hävda att det föreligger en skillnad mellan att vägra utföra aborter - som kan motiveras av medicinska skäl, men i verkligheten är ett val på andra grunder än så och en religiöst motiverad omskärelse som aldrig är medicinskt motiverad?

I praktiken anställer landstingen dessa urologer ändå då det råder brist på urologer samt att det troligen finns tillräckligt många som utför ingreppet så att detta knappast inkräktar på verksamheten. Jag vet dock att det finns landsting som tvingas skicka barn till andra sjukhus vilket i sig blir en kostnad.

Rimligen menar du inte, att urologen av egna religiösa skäl inte vill utföra religiöst motiverade omskärelser... eller menar du det? Sverige har blivit ett så underligt land... så man kan aldrig så noga veta vilken ny underlig utveckling som kan tänkas ha inträffat (under största möjliga tystnad).

Ser du själv någon skillnad mellan (att utföra) religiöst motiverade stympningar och t.ex. aborter?

-----

PS Vad avses med att en barnmorska ska "utföra" aborter? Utföra? Vad är det hon (konkret) inte vill göra? (Jag hade förväntat mig formuleringen "delta i" eller "assistera vid" aborter.)


http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behandlingar/Abort/

Skulle tippa på att frekvensen också kan spela roll. Omskärelser kommer alltid att vara en ganska liten del av urologens arbetsuppgift (snab och okomplicerad) meden vi nog kan utgå från att aborter var en relativt stor del av jobbet som hon blev nekad till.

Nu spekulerar jag bara. Men det är så jag hade resonerat som arbetsgivare kan man inte sköta 2 % av uppgifterna så kan det accepteras även ifall det är att föredra någon annan, handlar det om 10% så går det helt enkelt inte att anställa personen.

Då förtydligar jag. Omskärelser som efterfrågas av religiösa skäl.

Nej, de urologer som inte vill utföra omskärelser som efterfrågas av religiösa skäl gör det (vad jag kan förstå) för att de inte anser att små barn ska utsättas för kirurgiska ingrepp om det inte är medicinskt motiverat.

Jag tror att du missförstår min avsikt här. Jag argumenterar inte. Jag ställde frågan i hopp att någon med juridisk kunskap skulle kunna förklara om det föreligger en arbetsrättsligt skillnad mellan en barnmorska som vägrar delta i vården av kvinnor som vill genomgå aborter och urologer som vägrar utföra omskärelser som efterfrågas av religiösa skäl.

Har arbetsgivaren rätt att ställa samma krav på båda grupperna.
Jag formulerad mig fel, sådant händer ibland.

Abortfrågan är så mekanisk för er liberalsocialister. Vet du hur ett 10-veckors-foster ser ut?

Jag skulle inte vilja att en barnmorska som gör allt för att rädda livet på mitt barn ena dagen, nästa dag helt plötsligt skall förvandlas till en sadist som dödar de mest värnlösa liven.

I den här frågan är Sverige ett sjukt land.

Nu är jag viserligen inte socialliberal utan nyliberel men ja.


Jag bryr mig faktiskt inte om vad sjuksköterskan tycker i frågan jag vill ha ett professionellt bemötande och en person som är skicklig på sitt arbete.

Man får väll utgå från att folk som är emot aborter inte söker ett jobb där de skall utföra aborter... det skulle vara direkt korkat.

OK. Jag (inte jurist) har svårt att tro, att det kan finnas någon arbetsrättslig skillnad.

Däremot kan det ju bli en praktisk skillnad för arbetsgivaren. Urologen vill slippa personligen svinga skalpellen och utföra religiöst motiverade stympningar - barnmorskan vill slippa delta i vården av kvinnor som vill genomgå aborter, vilket ju blir mycket bredare.


Avsåg inte dig utan det var SVT:s formuleringar som jag fann förbryllade.

Barnmorska vägrade utföra abort - nekades jobb.

Det beror ju på ifall omskärelse är klassat som ett medecinskt ingrepp eller ej. Är det inte det så är det ingen större skillnd på att neka en sådan mot att neka en scarification, och det senare tror jag inte att någon arbetsgivare tille en läkare skulle kunna kräva.

Du jämför äpplen och päron.

Vid abort så tas per definition inte hänsyn till fostret, utan det är kvinnans självbestämmanderätt man tar hänsyn till. Abort finns dessutom lagreglerat. Se https://lagen.nu/1974:595

En omskärelse är ett onödigt kirurgiskt ingrepp som orsakar barnet smärta och risken för komplikationer är långt ifrån försumbar. Barnet har inte heller valt själv att utsätta sig för risken.

Läkare som inte utför omskärelser kan hänvisa till faktumet att ingreppet äventyrar barnets hälsa. Det kan visserligen abort göra också, i viss mån antar jag, men då har kvinnan ändå bestämt själv, och är, om inte vuxen i alla fall avsevärt äldre än ett spädbarn.

Omskärelse har inte heller något direkt lagstöd. Det är inte förbjudet i lag men det är inte tillåtet heller. Kvinnor har alltså en lagstadgad rätt till abort. Föräldrarna har inget explicit uttryckt rätt till att barnet ska omskäras, utan får hävda religionsfrihet.

Som sagt, det rör sig om väldigt olika saker och om inget annat så kan läkaren hävda att ingreppet äventyrar barnets hälsa. En läkare skulle inte få sparken om denne vägrade att genomföra en skönhetsoperation där risken för komplikationer ansågs vara för stor. Vid skönhetsoperationer kan man troligen tillåta en större risk, eftersom patienten själv valt detta och är över 18 år.

Jo, jag håller med om att det är två olika företeelser. Frågan var ställd ur ett juridiskt perspektiv, huruvida ett landsting som erbjuder omskärelse av religiösa skäl kan ställa krav på sina anställda att medverka till detta icke medicinskt motiverade ingrepp.

Men du har rätt i ditt påpekande (att omskärelse inte har något direkt lagstöd) och det är väl där jämförelsen faller rent juridiskt. Det finns ingen lag som säger att du har rätt att få ditt barn omskuret av religiösa skäl, men du har en lagstadgad rätt till abort.

Socialstyrelsen föreslog för några år sedan att det skulle införas en lagstadgad rätt att få sitt barn omskuret inom sjukvården. Det förslaget föll dock.