Retorik-tråden [Sammanfogad]

Bra övertalningsförmåga - får sin vilja igenom på ett neutralt sätt.
Skicklig retoriker - får sin vilja igenom och kan även sänka motparten om denne vill (i detta sammanhang).
Manupilativ - målet är att få igenom sin vilja samtidigt som denne vill sänka motparten.

Känns som att många blandar ihop manupilativ med att vara en skicklig retoriker. Håller ni med eller är jag helt ute och cyklar?

Det finns inga vattentäta skott mellan dessa beteenden. Allt beror på sammanhang och motpart.

Vad betyder det att ett tal har ett retoriskt upplägg?

korekt riktigt tal som övertygar skulle jag kunna tänka mig

Ta tre år av ditt liv och ägna dom åt studier i ämnet på Södertörn vettja! 180 poäng sen kan du titulera dig retorikkonsult.

Retorikkonsultprogrammet, inriktning mot opinionsbildning

Eller så kan du fråga din jobbcoach om du kan få gå en Internetkurs med inriktning på hur man använder sökmotorer som Altavista m.fl. Annars får du nog hoppas på att du till slut blir antagen till Paradise hotel.

/Provokatör

Okej... jag blir inte ett dugg provocerad av det du har skrivit 😂😂

Jag tolkar retoriskt som att man ska ha stilfigurer men jag kanske är ensam om det. Hur tolknar ni "retoriskt uppbyggt"?

Ett tal som är upplagt retoriskt är väl ett tal som är (helt) upplagt för att undervisa, övertyga och kanske imponera. Kanske sköter man snacket i linje med de klassiska reglerna för vältalighet, typ att man ställer retoriska frågor.

Eventuellt står det i motsats till ett tal som istället går ut på att ärligt berätta vad man själv känner och tycker.

En rhetor är ungefär en grekisk språklärare; och rhetorikos betyder ungefär ”vältalig”.

(Jag tänkte på det när jag för sketans länge sen hörde två talare för och emot ett moskébygge. Först en folkpartiskt som ville ha en moské och som var retoriskt slipad men ändå pinsamt oärlig. För vad har han själv egentligen för glädje av en moské? Sen en purfärsk SD-pionjär som var en rätt kass retoriker men som kändes så medryckande genomärlig.)

Tja, i debatter är det vanligt att den ene deltagaren berömmer den andre för att vara en skicklig talare, bra på att övertyga eller liknande och får på så sätt lyssnarna att tänka att dennes övertygande argument kanske egentligen är fluff och retoriska knep. Om någon hävdar att ett redan existerande tal skulle vara "retoriskt upplagt" kan det vara ett sådant försök att påverka åhörarna.

Citat:

Ursprungligen postat av anonymes

Vad betyder det att ett tal har ett retoriskt upplägg?

Med det menar man vanligen att anförandet/talet följer en klassisk process från upplägg till framförande - en modell som kallas partes.

Partes ser i princip ut som följer: Intellectio, Inventio, Dispositio, Elocutio, Memoria och Actio samt att argument och innehåll tar hänsyn och är uppbyggt kring Ethos, Logos och Pathos och att talaren uppfyller Ciceros tre plikter; Delectáre, Docére och Movére.

Liten retorikfikonordsordlista.
Partes ≈ Modellen/arbetsprocessen: Inventio ≈ informationssamlandet, Dispositio ≈ strukturerandet, Elocutio ≈ formulerandet, Memoria ≈ instuderandet, Actio ≈ utförandet, Emendatio ≈ Egen återkoppling (vad kan göras bättre nästa gång?).

Talet: Pathos/patos ≈ känsla, Ethos/etos ≈ etik/moral, och Logos ≈ förnuft.

Talarens plikter: Delectáre ≈ Att behaga sin publik. Docére ≈ Att undervisa sin publik. Movére ≈ Att beröra sin publik.

Copia ≈ All kunskap, alla tricks, alla verktyg, all erfarenhet och all förmåga som en enskild talare/talskrivare har.

Notera att du ställer olika frågor i din rubrik och i ditt inlägg. Det är skillnad mellan "Ett retoriskt upplägg" och en "retorisk analys" och en "retorisk fråga" eller retorik i allmänhet.

Retorik är ett intressant och flummigt ämne med hur många bottnar som helst. Det finns för övrigt endast tre olika typer av tal enligt klassisk retorik; rättsliga, politiska och ceremoniella och man kan bara vara oenig på fyra olika sätt - coniecturalis, definitionis, qualitatis eller translationis.

Altavista är ju nersläckt sedan ett par tre år tillbaka. Men det är kanske en av dina provokatör-poänger?


Frågan påminner mig lite, om när jag för ett antal år sedan var och lyssnade på ett föredrag utav en bibliotekarie, om bibliotekens resurser.

Han berättade den sanna anekdoten, där någon fick i uppgift att tala om retorik och sånt. Personen var ambitiös, så han gjorde sin Internetsökning (ja på den tiden det var just Altavista som var i högsätet, Google fanns nog inte än). Och fann bara några få relevanta träffar.
Varpå han inleder sin stora föreläsning: Det här området är helt nytt, så nytt att det är bara några få träffar på Altavista....

Ridå. Retorikkonsten är urgammal "Redan de gamla grekerna" , och det finns massvis skrivet. Men i bokform och med snigelpost...

Vad heter det när man använder logofobi som ett stödargument? Jag är inte ute efter guilt by association här utan något annat.

T.ex: "Sluta legitimera Avpixlat och rasister genom att använda 'svensk kultur' i ditt språk på samma sätt som dom gör."

Finns det något fint latinskt ord för denna typ av felslut?

Det korta citatet avslöjar inte att det är logofobi som ligger bakom argumentationsfelet, men i övrigt en mycket intressant frågeställning.

Jag kan tänka mig en antal olika varianter, t.ex. falsk dikotomi: Antingen legitimerar man Avpixlat och rasister, eller inte.

Ad hoc-hypotes: ologisk koppling mellan orsak och verkan. Det är inte säkert att Avpixlat och rasister blir "legitimerade" bara för att man råkar använda ett begrepp på samma sätt som de gör.

Slippery slope: Frågan som drivs tycks vara att ju fler som använder begreppet 'svensk kultur' på samma sätt som Avpixlat desto mer legitimerar man Avpixlat. Ditt exempel saknar tyvärr ett större sammanhang för att kunna säkerställa att argumentationsfelet är ett resultat av det sluttande planet.

Ignoratio elenchi: Även om man kan bevisa att ett visst användande av begreppet svensk kultur legitimerar Avpixlat och rasister så kan det vara ett irrelevant stödargument för att inte använda begreppet på det sättet. (Det framgår inte av kontext hur begreppet användes, så det är lite svårt att avgöra)

Det kan också vara en form av omvänt auktoritetsargument, tror jag, där Avpixlat inte anses vara en trovärdig källa och att det därför per automatik måste vara fel att använda ett begrepp på samma sätt som Avpixlat gör.

Det finns säkert något mer träffsäkert argumentationsfel, men jag kommer inte på vilket det kan vara