Citat:
Ursprungligen postat av
coyoteroadrunner
Det där ställer jag inte upp på, man kan inte bara ge upp så där utan vidare när det handlar om människans överlevnad. Varför ska vi acceptera att det går åt h-e?
Vi får väl tackla de andra problemen först då, bygga ett gigantiskt missilförsvar med atombomber som tar hand om inkommande bråte när vi krockar med den andra galaxen. Sen sprider vi ut oss, d.v.s koloniserar andra planeter vid andra stjärnor. Fixat!
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Ett missilförsvar som man ser i filmen
Armageddon kan faktiskt ställa till mer skada än nytta. Låt oss säga att en stor jävla bumling är på väg hit och vi drar iväg en riktig rackar-raket med kärnvapen emot den och faktiskt träffar (det är inte jätteenkelt att träffa relativt små objekt som far fram i höga hastigheter), då kan det gå så illa att stenbumlingen splittras upp i massor av mindre bumlingar. Så, istället för att ett enda område tar en direktträff och utplånas så blir det istället som ett hagelskott över stora delar av jordytan. Det finns för- och nackdelar med allt och jag är inte säker på att ett par tusen mindre bitar som brakar ner över länder och städer som en brinnande hagelskur är att föredra framför en fetsmäll i ett område som kan räknas fram och till stora delar evakueras om vi har tillräckligt med tid på oss.
Problemet med att sprida ut oss handlar om att vi ännu inte har hittat några jordlika planeter inom överskådligt avstånd. Vi har inte hittat någon jordlik planet alls, faktiskt. Det finns ganska specifika krav på en planet för att den ska gå att bebo. Det måste finnas vatten, temperaturen får inte vara +800 grader eller -112 grader, himlakroppen måste bestå av fast material eftersom gasplaneter egentligen bara är ett stort sfäriskt moln. Planeten får heller inte ligga för långt bort, hundratals ljusår är exempelvis ett avstånd som inte är nåbart med nuvarande teknologi. Det är kort sagt en väldig massa saker som måste klaffa för att en enda liten planet ska vara beboelig. Beboeliga planeter finns givetvis därute i världsrymden, frågan är bara var. Ett annat problem är att beboeliga planeter redan kan vara bebodda. Så är ju fallet med Jorden, vad säger att inte samma sak har hänt där? Det kommer ju att försvåra kolonisation en aning, framförallt eftersom vi inte vet hur teknologiskt avancerad den här presumtiva civilisationen är. Men, sådana spekulationer är att gå händelserna i förväg. Problem 1A är att hitta en planet som vi faktiskt kan nå eftersom avståndet är den stora knäckfrågan.
Om vi inte gör några rekorderliga framsteg rent teknologiskt och lyckas komma underfund med hur Universums "väv" fungerar så kommer vi att ha oerhörda bekymmer med vår framtida överlevnad.