Svenskt skalförsvar

Försvars- och säkerhetsföretaget Saab har år efter år ökat sina satsningar på forskning och utveckling, FoU. Uppgången har varit så kraftig att investerarna oroligt undrat om de verkligen kommer att få ut något av de stora satsningar som görs. Under senaste året gick exempelvis väldiga 6,5 miljarder kronor till FoU.

[...]

En stor del av pengarna har bränts av på att utveckla en helt ny generation radarsystem. Exakt hur mycket det handlar om vill Saab inte kommentera men forskningssatsningarna har ökat snabbt från 2009, just när den nya radarutvecklingen inleddes.

– Det handlar om substantiella pengar. Inom vårt affärsområde är det den helt dominerande satsningen och det är också där Saab totalt lagt ned den största delen av FoU-pengarna, säger Micael Johansson, affärsområdeschef för elektroniska försvarssystem på Saab.

[...]

Det stora steget för Saab är att bolaget nu inför fem nya system för land- och sjöradar med Aesa-teknologin. Samtidigt försöker man rycka ifrån konkurrenterna genom att gå över till att använda elektroniska kretsar baserade på Galliumnitrid.

Det är ett tåligare material än föregångaren Galliumarsenid och det gör enkelt uttryckt att man kan bygga mindre delar som klarar högre effekt. Även med en mindre radar kan man då se mer och längre.

[...]

Saab har precis visat upp sina nya radarsystem, som nu också klarar av radarspaning på riktigt långt håll. Än så länge handlar det om prototyper och om planerna håller ska det första färdiga systemet levereras 2016.

– Vi har redan åtminstone en kund och hoppas förstås få fler. Sedan vi inledde projektet 2009 har marknaden växt, framför allt när det gäller radar med lång räckvidd.

[...]

Konkurrenterna sitter naturligtvis inte stilla men i internationell fackpress finns det kommentarer om att Saab ligger fyra år före de amerikanska bolagen.

Den 2 Oktober 2014, kom en intressant nyhet som än så länge ej uppmärksammats i Sverige från vårt västra grannland Norge. Utan några som helst omskrivningar förklarar man att förvarningstiden inför ett angrepp mot Norge har nedgått nästintill noll. Till saken hör att Norge har valt att fortsätta med ett värnpliktsförsvar och till del en kontrakterad styrka, en lösning som känns igen från i Sverige, om vi än har övergått till fullständig frivillig rekrytering med en övervägande del, deltidsanställda soldater.

För att detta värnpliktsförsvar skall fungera krävs ett fungerande förvarningssystem, detta var även en tidigt identifierad faktor i Sverige under den tid vi hade ett värnpliktsförsvar, därav den stora uppbyggnaden av FRA, förvarningen var tvungen att finnas för att kunna genomföra en successiv styrkeuppbyggnad för att möta ett angrepp. Minskas denna förvarningstid blir det mycket svårt för ett värnpliktsförsvar att kunna möta ett angrepp, men även för ett i huvudsak deltidsförsvar.

Häri ligger nu det intressanta kring hela denna nyhet, Norge som ett NATO anslutet land och därmed även ingående i dess underrättelsestrukturer anser sig ej har tillräcklig förvarningstid för att kunna möta ett angrepp. Detta innebär i sak att NATO saknar förmågan att upptäcka och förstå en reguljär motståndares intentioner, vilket är mycket allvarligt, för det är ej så att Norge står ensam i detta utan, NATO som allians genomför kontinuerlig informationsinhämtning och bearbetning för att kunna anpassa sin beredskap, detta är själva nyheten, om än något som Aftenposten själva ej verkar förstått.

[...]

Härvid blir situationen mycket allvarlig för Sverige, om inte ens NATO kan upptäcka hot från en reguljär motståndare, hur skall då en enskild militärt alliansfri nation som Sverige med begränsade resurser lyckas med det?