Hur hade folk ställt sig till ett parti som förspråkade teknokrati?

Precis som titeln lyder så undrar jag hur folk hade ställt sig till ett parti vars agenda var att ändra på regeringsstrukturen till ett teknokratiskt.

Antingen ett där 'skills', 'awards' and 'reputation' avgör vem/vilka (t ex om man istället för en minister hade haft en panel bestående av två experter inom närliggande område och en jurist) som blir minister över vad.
Eller en "teknokratiskt demokrati"; där folket fortfarande röstar fram vem som blir minister (eller vilket parti som får tillsätta deras minister) men där det finns en restriktion och det är att personen i fråga endast kan bli tillvald till ministerpost ifall man har en utbildning ("utbildning" är en PhD eller ekvivalent) inom rätt område (har hade även en "panel" av tre personer, som nämndes ovan, kunnat vara en lösning).

Go!

Det är svårt att genomföra utan att nagga demokratin i kanten. Jag personligen anser att en minister bör ha högskoleutbildning inom sitt område, eller i alla fall något närliggande.

Men om folket nu vill ha outbildade ministrar, ska de inte få ha det då?




Jag ställer mig positiv, men det finns demokratiska problem.

Förstår precis vad du syftar på, och jag är också lite kluven. Men jag tror framtiden är teknokrati i någon form. Att ha outbildade ministrar känns väldigt farligt, speciellt med avancemang av teknologi.

Jag tror det hade förhindrat dåliga beslut (eller iallafall så pass att vi hade upplevt dem i mindre utsträckning) och även korruption.

Tror du det hade inneburit "politisk död" ifall man hade tagit upp detta i riksdagen eller i media (då man redan etablerats som folkvald politiker)?

Jag håller med vad som redan är sagt i tråden. Det är naturligtvis önskvärt med kunniga och utbildade ministrar men i dagsläget skulle det slå emot demokratin. Men jag tror det kommer vara nödvändigt med ett teknokratiskt styre i framtiden men dessvärre så kommer de pundhuvudena som sitter i riksdagen nu inte lyfta ett finger för att vi ska gå åt den riktningen. För dem passar det utmärkt att sitta och lyfta höga löner på att prata massa babbel utan substans.

Det är klart de inte kommer ta detta steget då de flesta av dem inte hade kvalificerat till den nya regeringsformen. Det måste ske via ett nytt parti, gräsrotsrörelse.

Det krävs också mycket reklam (spridning av information ang. teknokrati) och ett väl uttänkt system så att inte allt fallerar när det sätts i bruk. Men jag tror att om man fixar en bra teoretisk modell och lyckas sprida informationen så kommer folk ta ställning till det.

Hjälper liksom inte om de utbildade skiter i vad de har lärt sig.

Bodström har jur.kand. Han sket ändå i att regeringen han satt i inte följde grundlagen i en del fall. För att inte prata om alla smågrejer.

Fast en kandidat hade inte kvalificerat som någon vidare utbildning. Inte en magister heller, knappt att en master hade kvalificerat (enligt mig). Det är inte förrän du är på Ph.D nivå som man kan börja prata om utbildade personer.

EDIT: För att tillägga en sak, jag sa i första posten att det kommer inte eliminera alla problem, men problemen kommer minska avsevärt av att ha en högt utbildad regering.

Tror att de allra flesta skulle ställa sig tveksamma till ett sådant parti och är till skillnad från de flesta ytterst tveksam till om samhället skulle bli bättre om politiker/ministrar skulle ersättas av "experter".

I mina ögon ska en politiker styras av visioner och ambitioner att styra samhället i den riktning han/hon blivit vald till. Till sin hjälp ska valda politikern ha viss tillgång och ministrar full tillgång till experter som sätts att hitta lösningar för att genomföra föreslagen politik.

Som exempel kan vi ta bostadsministern... Jag vet inte alls vilken utbildning man som teknokrat vill se på hen, men låt oss säga att hen har en sjuhelvetes erfarenhet av bostadsbyggande och därför vet att man under ett år kan bygga Max 1000bostäder. Är det bra? Eller är det bättre om man har en bostadsminister som kräver att en lösning måste hittas för att bygga 10.000bostäder?

Så länge tjänstemännen har utbildning nöjer jag mig med politikers vilja och ambitioner. Tror att politiken skulle bli fruktansvärt stelbent med "experter" som ministrar. Är övertygad om att erfarenhet är betydligt viktigare inom politiken än utbildning.

För att spetsa till mitt tidigare inlägg och visa lite dubbelmoral... Vem vill vi se som jämlikhetsminister? Självklart någon som studerat genusvetenskap och har stenkoll på problemen genus medför är mitt svar. Vad anser ni som förespråkar teknokrati samt kräver utbildade ministrar? Kom nu inte och säg att vi inte behöver en jämställdhetsminister, det vore alldeles för trist för debatten.

Av dina anförda exempel är det sist nämnda att föredra, det vill säga teknokratisk demokrati. I ett sådant system framröstas partier vilket sker idag. Enda problemet är vem som skulle bli statsminister. Det får anses omöjligt att kräva att personen i fråga har erforderliga utbildningar inom alla samhällsområden. Emellertid delar jag din uppfattning att tillsättningen av ministrar endast ska förbehållas dem som har erforderlig utbildning och kompetens.

Precis. Nedrustningsminister Enström är kapten i amfibiekåren men hon är inte kompetent för fem öre. http://sv.wikipedia.org/wiki/Karin_Enström

Det handlar mer om personlighet och intelligens än utbildning om man ska ha en fungerande teknokrati. Att bara säga att "minister si och så måste ha den utbildningen" betyder inte att man får en hederlig eller kompetent människa på posten. Uppskattningsvis har cirka 2% av svenskarna potentialen att bli bra ledare om man går uteslutande på intelligens och personlighet.

Tyvärr är det så att de flesta svenskar är låg eller medelmåttigt begåvade konforma människor som trivs bäst med att låta andra tänka åt dem, i en valmanskår som domineras av sådana människor så kommer den offentliga debatten att domineras av enkla slogans och politisk korrekthet, vilket är precis vad vi ser i Sverige.


Demokrati är tyvärr inte förenligt med kompetent styre: http://news.yahoo.com/people-arent-s...185601411.html

Problemet är att i debatten om vilket styrelseskick som är bäst så fokuserar man helt på strukturer och negligerar helt människorna som ska bygga upp dessa strukturer. Det vore kanske bäst att vända uppochner på det hela och fokusera på människorna först och strukturerna sedan.

Och varför skulle en t ex forskare vara hämmad av sin utbildning? Detta stämmer ju inte på hur en utbildad tänker? Det är snarare tvärtom. Den som inte vet hur man kan effektivisera byggandet tittar på budgeten och konstaterar "Det blir nog 1000 bostäder", medan hen som faktiskt kan bygg, etc, kanske försöker stretcha budgeten eller effektiviserar byggandet.

Om det du sa vore sant så hade ingen av den teknik du har runtomkring dig just nu varit möjlig, för då hade alla tänkt "äsch, vi vet ju att vi inte kan skapa elektricitet, så vi nöjer oss med ånga" (fast inte ens ånga hade varit aktuellt..)
Problemet är att tjänstemännen har inte någon utbildning, se bara på Beatrice Ask.

Och igen så tror jag inte att utbildning är precis något som exkluderar erfarenhet? :/

Mm, premiärminister/statsminister hade varit ett problem. Men att kräva t ex "minst en masterutbildning inom något område" och sedan får hen endast tillsätta folk som har en lika hög eller högre utbildning inom respektive område hade inte varit så pjåkigt. Hade t ex helst sett en statsminister som hade något inom Ekonomi och mänskliga rättigheter, gärna både och.

Nej, det är klart inte det ena utesluter det andra. Jag menar bara på att man får en större chans att få en hyfsat kompetent ledare ifall man låter denna väljas demokratiskt och denne är väl utbildad.

Detta gäller tyvärr hela världen och inte bara Sverige. Problemet, som jag ser det, i dagens samhälle är att politik drivs av folk som i sin tur drivs av pengar, dvs t ex lobbyister. Dessa politiker spelar sedan på folks känslor och pratar nonsens i x antal timmar i varje debatt utan att riktigt svara på något. De krävs inte på källor vid uttalanden och moderatorerna för debatterna verkar låta dem komma undan med allt detta och lite därtill.

Folk har ett dåligt korttidsminne och därför kommer man oftast inte ihåg vad frågan var och efter att de ordbajsat (ursäkta min franska) i några minuter så avslutar de gärna med att höja sig själv och påstå att utföra si och så mirakel ifall de blir valda. Genom att sedan få folk att rösta på dem så har de lyckats med sitt mål, nu kan de skapa statliga kontrakt åt de massiva företagen runtom i världen. Efter x antal på tronen kan de sedan hoppa in i någon styrelse där de får mångmiljonbelopp i lön för att de fixade mångmiljardkontrakt åt företaget.

Därför vill jag hellre se utbildade (då ödmjukhet och medmänsklighet finns i större utsträckning hos folk som söker höga utbildningar - detta säger jag endast från vad jag fått uppleva), eller att vi minskar på politikerlönerna och/eller förbjuder en politiker från att jobba i stora företag som ägnar sig åt lobbying (vilket i princip är alla företag som omsätter miljarder varje år). Det senare förslaget strider lite mot mitt eget tänkande, då jag är lite liberal av mig, och sen är det även väldigt svårt att genomföra.

[/quote]Problemet är att i debatten om vilket styrelseskick som är bäst så fokuserar man helt på strukturer och negligerar helt människorna som ska bygga upp dessa strukturer. Det vore kanske bäst att vända uppochner på det hela och fokusera på människorna först och strukturerna sedan.[/quote]

Här tappade du bort mig, utveckla gärna!