Citat:
Då knacksensorn styr hur tändningen ska vara så kommer den med 98 oktan att justera tändkurvan.
Jag har en Golf 1,6 16v från 2003 och i instruktionsboken står det att om man tankar 98 oktan så blir det något större effekt samt något lägre bensinförbrukning.
Jag brukar tanka 98 när vi ska till svärföräldrarna och då blir det 40 mil motorväg och en hastighet mellan 120-130 km/h och 20 mil vanlig landsväg. Två vuxna,två barn med full packning och förbrukningen är 0,7 liter/mil.Samma som vanlig vardagskörning på hemmaplan med
95 oktan så nog gör det skillnad med 98 oktan
Jag har en Golf 1,6 16v från 2003 och i instruktionsboken står det att om man tankar 98 oktan så blir det något större effekt samt något lägre bensinförbrukning.
Jag brukar tanka 98 när vi ska till svärföräldrarna och då blir det 40 mil motorväg och en hastighet mellan 120-130 km/h och 20 mil vanlig landsväg. Två vuxna,två barn med full packning och förbrukningen är 0,7 liter/mil.Samma som vanlig vardagskörning på hemmaplan med
95 oktan så nog gör det skillnad med 98 oktan
Vanlig missuppfattning. Det är tändmappen som styr tändläget, inte knacksensorn. Om motorstyrningen upptäcker knackning så kan den enbart minska förtändningen tills det att knackningen upphör, inte öka förtändningen relativt tändmappen.
Citat:
Nej, men att bränslet "får en högre siffra" innebär inte heller att ett bränsle med högre oktantal INTE har högre energiinnehåll.
En mol iso-oktan (100) avger omkring 5460 kJ vid förbränning medan en mol heptan (0) avger ungefär 4810 kJ. Det är en energidifferens på mellan 13-14 procent om man jämför ett tänkt 0-oktanigt bränsle, som jag hoppas att ingen provar att tanka med, med ett på 100 oktan.
Sedan blandar man i etanol i den 95-oktaniga bensinen, som har ett högre oktantal men lägre energiinnehåll än "vanliga" syrelösa kolväten. Energin sitter framförallt i kolbindningarna och alkoholer har ju sådana där otäcka OH-grupper.
Så det är väl bara att sätta sig och räkna på det? Nu tankar man inte bensin per mol utan per liter, men det går väl ganska snart att räkna ut vilket bränsle som ger mest energi för pengarna. Det 95-oktaniga eller det 98-oktaniga.
Tillägg:
Sedan beror det i slutändan naturligtvis på bilen och motorns möjlighet att tillgodogöra sig energin. Som flera redan skrivit så tycker de sig märka skillnad i vissa specifika situationer, men det verkar snarare höra ihop med risk för så kallad knackning.
En mol iso-oktan (100) avger omkring 5460 kJ vid förbränning medan en mol heptan (0) avger ungefär 4810 kJ. Det är en energidifferens på mellan 13-14 procent om man jämför ett tänkt 0-oktanigt bränsle, som jag hoppas att ingen provar att tanka med, med ett på 100 oktan.
Sedan blandar man i etanol i den 95-oktaniga bensinen, som har ett högre oktantal men lägre energiinnehåll än "vanliga" syrelösa kolväten. Energin sitter framförallt i kolbindningarna och alkoholer har ju sådana där otäcka OH-grupper.
Så det är väl bara att sätta sig och räkna på det? Nu tankar man inte bensin per mol utan per liter, men det går väl ganska snart att räkna ut vilket bränsle som ger mest energi för pengarna. Det 95-oktaniga eller det 98-oktaniga.
Tillägg:
Sedan beror det i slutändan naturligtvis på bilen och motorns möjlighet att tillgodogöra sig energin. Som flera redan skrivit så tycker de sig märka skillnad i vissa specifika situationer, men det verkar snarare höra ihop med risk för så kallad knackning.
Bensin innehåller väldigt lite iso-oktan såväl som n-heptan; dessa två är enbart referensbränslen vid oktantalsmätning. Ett bränsles energiinnehåll har egentligen ingenting med dess oktantal att göra.
[quote=Megaforce|Att E10 inte införs beror främst på att ganska många bilar har GDI-motor (t.ex. volvo och mitsubish) som inte klarar E10 utan måste ha 98 oktan, men bensinstationskedjorna håller på och fasar ut 98 oktan (vilket redan idag är svår att få tag på) till förmån för 95 oktan, diesel och E85. Det är få stationer som har fler drivmedel än dessa tre, och små automatmackar har i regel bara två (95 oktan och diesel).[/QUOTE]
Att man inte blandar in mer etanol beror nog mest på att det inte är fördelaktigt för bensinbolagen skattemässigt. Etanol är dyrare än bensin så om man inte får fördel på skatten så blir det en förlust för bensinbolagen.
Citat:
Syreinnehållet i etanol bidrar inte med någonting liknande lustgas. Syret i etanol är bundet till en väte- och en kolatom, dvs bränslet är redan delvis oxiderat, därav den låga energitätheten.
Syre i lustgas likasom i nitrometan är bundet med kväve; det är en svag bindning som lätt separerar till fördel för de mycket starkare bindningarna mellan syre och kol, eller syre och väte.
Etanol frigör ungefär lika mycket energi per kg luft som bensin, ex. nitrometan frigör något mer än dubbelt så mycket energi per kg luft än bensin och etanol. Syret i etanol är således mest "död vikt".
