Hej!
Jag har under dom senaste åren mått lite halv dåligt över mitt utseende ibland. Har aldrig fått kränkande kommentarer för mitt utseende under min uppväxt. Jag är kille och blev dumpad av min flickvän för några månader sedan. Sen dess har detta eskalerat.
När jag killar mig i spegeln kan jag känna att jag är jävligt snygg. Men nr jag slår ännu en blick i spegeln kan det hända att jag ser ett missformat monster i spegeln. Utseendet ändras alltså från ögonblick till ögonblick.
Innan jag ska sova så måste jag numera fixa håret med vax för att se snygg ut i spegeln innan jag går och lägger mig. Under senaste veckan har jag även varit tvungen att ta på mig en skjorta innan läggdags för att få en "snygg bild av mig själv i spegeln".
Jag kollar mig tvångsmässigt i speglar och ibland så undviker jag speglar. Ibland täcker jag över vissa delar av ansiktet när jag kollar mig själv i spegeln. Kan stå framför spegeln och begrunda mitt ansikte i en timma ibland.
Idag var jag hos frisören och håret blev kortare än vad jag hade tänkt mig. Fick en lätt självmordstanke när jag kollade mig i spegeln hemma. Men då tog jag en dusch och stylade mitt nyklippta hår. Satte på mig skjortan och vips så var jag hetast i stan. Sen gick jag och la mig en stund och när jag vaknade så var mitt ansikte helt "förstört". Nu ser jag bara alla defekter. Finns inget jag är nöjd med.
Får inget bra grepp över hur jag ser ut heller. Ibland är jag skit snygg och ibland fattar jag inte hur folk ens tål att kolla på mig.
Borde jag söka hjälp?
Tror ni att detta är en lindrig from av BDD?
Jag har under dom senaste åren mått lite halv dåligt över mitt utseende ibland. Har aldrig fått kränkande kommentarer för mitt utseende under min uppväxt. Jag är kille och blev dumpad av min flickvän för några månader sedan. Sen dess har detta eskalerat.
När jag killar mig i spegeln kan jag känna att jag är jävligt snygg. Men nr jag slår ännu en blick i spegeln kan det hända att jag ser ett missformat monster i spegeln. Utseendet ändras alltså från ögonblick till ögonblick.
Innan jag ska sova så måste jag numera fixa håret med vax för att se snygg ut i spegeln innan jag går och lägger mig. Under senaste veckan har jag även varit tvungen att ta på mig en skjorta innan läggdags för att få en "snygg bild av mig själv i spegeln".
Jag kollar mig tvångsmässigt i speglar och ibland så undviker jag speglar. Ibland täcker jag över vissa delar av ansiktet när jag kollar mig själv i spegeln. Kan stå framför spegeln och begrunda mitt ansikte i en timma ibland.
Idag var jag hos frisören och håret blev kortare än vad jag hade tänkt mig. Fick en lätt självmordstanke när jag kollade mig i spegeln hemma. Men då tog jag en dusch och stylade mitt nyklippta hår. Satte på mig skjortan och vips så var jag hetast i stan. Sen gick jag och la mig en stund och när jag vaknade så var mitt ansikte helt "förstört". Nu ser jag bara alla defekter. Finns inget jag är nöjd med.
Får inget bra grepp över hur jag ser ut heller. Ibland är jag skit snygg och ibland fattar jag inte hur folk ens tål att kolla på mig.
Borde jag söka hjälp?
Tror ni att detta är en lindrig from av BDD?