Värsta/djävligaste bilfärden i sunkbil - era historier

skulle byta en Volvo 940 mot en Volvo 745 i en by några mil från mig. 940n hade jag köpt 2 veckor innan för 3000 och den var verkligen helt slut. Servoremmen slirade satan så svängde man så var man tvungen o ha en kraftig gas för att bilen inte skulle dö. Så började färden mot byn där bytet skulle ske. Jag kör ur en rondell mot motorvägen och såklart är det kö på påfarten och eftersom jag behöver ge kraftig gas för att bilen inte ska dö så flyger jag nästan ur rondellen. Jag får tvärnita och hör hur det smäller till i bakdäcken. Efter detta så börjar bromsarna ta riktigt dåligt och jag får verkligen planera mina inbromsningar minst 200-300 meter innan en sväng eller liknande. Så kör ut på motorvägen och bilen accelerar något sjukt slött, lägger i 2an och gasen i botten och när bilen når det röda strecket är jag inte ens uppe i 70. Lägger i 3an och trycker gasen i botten igen och når 100 efter ca 30 SEK. Bilen håller sig förvånansvärt hela vägen fram men att köra in den på hans gård var jobbigt eftersom bilen knappt gick och styra.

Efteråt så skickar snubben ett argt sms eftersom tydligen hade topplockspackningen gått och därför gick den så slött. Skivorna och klossarna var tydligen helt slut och därför tog bromsarna inget.

Bilen lever dock än eftersom ägaren fixade till den. Är faktist sugen på en 940 igen.

För några år sedan så skulle jag hämta en Alfasud som hade stått i skogen i 25 år. På den tiden hade jag en arbetskamrat som körde skrotbilar med sin Hanomag Henschel. Lite snällt så frågade jag honom om jag möjligen kunde få låna den på en liten 50-mila tur. Inga problem, det var bara att låna. Vi kom överens en helg då han inte skulle använda den. Fredagen kom, jag bytte bil med han. Drog från jobbet vid 16-tiden, stannar vid första korsningen, lägger i 1:an och rullar ut, ska lägga i 2:an och får hela växelspaken i näven, en stång på ca 70 cm. Hm.. där står jag mitt i korsningen i värsta rusningstrafiken. Vet inte hur jag bar mig åt men jag lyckades att få tillbaka spaken i lådan efter en kortare stund, men några bilar stod och tutade på mig☺.

I väg for jag i alla fall, efter en stund så börjar det dugga så jag letar efter knappen för vindrutetorkaren, jag drar ut knappen och torkarna går igång, till saken hör att det är typ "Clap hand" torkare, dvs torkarna möts och vilar i mittre nederdelen på vindrutan.
Som sagt, torkarna drar igång. Men när torkarna ska till att vända från sitt yttersta läge då gör dom inte det, utan fortsätter utåt och förbi utanför a-stolparna. Där fastnar dom på vägen tillbaks förståss. Tur i oturen så händer detta några 100meter innan stora E18 så jag hittar en parkeringsficka att köra in vid. Sätter dit några plåtbitar i rutgummilisten så att inte detta ska hända igen.

Färden fortsätter i en svindlande hastighet av 70-80km/h. Fortare gick det inte att köra utan att bli både döv och få vibrationsskador i dessa bilar. Men efter man vant sig så kändes det bra ändå, ingen stress direkt:-)
Efter 3 mil så skramlar det plötsligt till under mina fötter, kollar backspegeln och ser att jag tappade ngt från bilen, men vad??? Efter några 100 meter så känner jag att det blir lite kallt om fötterna, justerar värmereglagen lite men tycker det fortfarande drar lite kallt. Börjar ana o-råd, lyfter på gummimattorna och ser E18 susa förbi😎 Hade råkat tappa en liten del av golvet bara. Lite flyt har jag då jag passerar mitt hem precis efter incidenten, svänger av E18, och åker hem för att hämta en filt att täta hålet med, så fick det bli. Nu hade jag bara ca 45 mil kvar att åka😁