KLASSISK GREKISKA - översättning, fakta och språkhjälp [Sammanfogad tråd]

Jag satte mig med Romarbrevet nu. Jag borde egentligen sitta mer med evangelierna men tycker Paulus är så rolig att hålla på med. Romarbrevets inledning är fan i mej helt majestät alltså. Paulus skriver: Ἀποκαλύπτεται γὰρ ὀργὴ θεοῦ ἀπ' οὐρανοῦ ἐπὶ πᾶσαν ἀσέβειαν καὶ ἀδικίαν ἀνθρώπων τῶν τὴν ἀλήθειαν ἐν ἀδικίᾳ κατεχόντων/Ty Guds vrede uppenbaras från himmelen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet" (Rom 1:18).

Ordet apokalyps ("Guds vrede uppenbaras") har tagit en ganska intressant språkhistorisk vändning. I dag använder folk ofta ordet apokalyps i bemärkelsen katastrof eller världens undergång. Det grekiska ordet apokalypsis betyder egentligen »avtäckande av det fördolda«. En apokalyps är med andra ord den händelse eller det skeende varmed det som legat fördolt i världen äntligen ger sig till känna. Detta fördolda kan förefinnas som ett mönster eller dold struktur innan tillkännagivandet, någonting som tidvis har uppenbarat sig i brottstycken eller fragment. Vid apokalypsen träder det fram till fullo i dagsljus.
Om man vill gräva lite under texten yta kan man väl försöka se att Paulus inte bara skriver att Guds vrede uppenbaras som en blixt från klar himmel, med andra ord. I stället har Guds vrede legat och grott under århundraden, Hans muller har kunnat anas i åskan... Tidvis har den i brottstycken drabbat den orättfärdige. Det finns de som kunnat urskilja Guds dova muller och vrede längre bak i tiden. Men nu, nu är tiden för Guds vrede att träda fram i full dager – apokalypsen är här.

Romarbrevets första kapitel är en så mäktig passage där Paulus skriver fram Guds rättfärdighet, Guds hämnd, Guds makt. Det är ett slags försvarstal riktat mot alla de som tvivlar på om Gud verkligen kommer att straffa den orättfärdige. Ni skall få se, tillrättavisar Paulus, ni skall få se Guds vrede kommande som en blixt ur åskmolnen. Ingen kan få in så mycket mening, ingen kan väcka så många tankar och känslor och stämningar till liv med så få ord som Paulus. Hans samlade brev är sammantaget inte många sidor. Här snackar vi minimalism.

T.ex. http://www.tavultesoft.com/greek/ eller https://www.microsoft.com/en-us/down....aspx?id=22339.

Tackar! Jag har faktiskt laddat ned något sådant till datorn, men fattar inte riktigt med vilka tangenter jag får till dessa tecken. (Jag är datoranalfabet så jag fattar inte riktigt hur skriftsystemets alla delar skall kunna göras körbara på mitt tangentbord.)

Jag hann inte sitta med NT särskilt många timmar idag. Var tvungen att handla, städa och laga middag till en vän. Men jag hoppas få lägga många timmar imorgon.

För övrigt kan jag ibland känna, som nu, att det enda som spelar någon roll i mitt liv är att jag får tid och möjlighet till att sitta med Nya Testamentet och tillhörande kommentarer. Ibland kan jag känna att allting i mitt liv kan gå åt helvete, som det ju ibland gör – har jag bara möjlighet att läsa till exempel Paulus så är det tillräckligt. Vänner, karriär, kärlek... Får jag bara sitta med NT klarar jag mig nog, då har jag livets ord. Jag kommer att tänka på när min förra flickvän och jag för ett år sedan bröt upp och hon flyttade ut efter tre år ihop. Jag var skuren itu, min värld hade rasat samman. Ingenting kändes meningsfullt. Jag kunde inte förklara för någon hur jag kände, språket gav liksom vika, "allt blev rena lögnen på pappret" som Thomas Bernhard skriver i Utplåning. Men en sak var meningsfull: Paulus. Jag grät och läste honom på grekiska samtidigt. Tårarna bevattnade bibelbladen och fick orden att växa. Som han skriver själv: "Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag" (2 Kor 4:16). Han var och är min gåtfulla spegelbild; genom honom lär jag känna mig själv. Paulus är för mig, förutom Jesus, världshistoriens mest fascinerande människa. Och jag identifierar mig i djupet med honom. Han talar alltid till mig i presens.

Du behöver först installera själva programmet, t.ex. Keyman Desktop, och sedan ett tangentbord. Det finns lite beskrivningar till vart och ett av dem, t.ex. det här: http://help.keyman.com/keyboard/gree...kclassical.php

Eftersom jag själv skriver så lite grekiska nuförtiden har jag inget extra installerat, men jag har tidigare använt Keyman i princip sedan de började någon gång på 90-talet för alla möjliga språk (med egendesignade keyboardlayouter) och tycker att det fungerat ypperligt. Men du kanske måste släppa Paulus en stund och läsa på lite om det om du är ovan med dylikt, men det är det nog värt.

Okej, tackar för vägledningen! Jag skall ta och sätta mig och försöka få igång det där.

För övrigt slogs jag av att de svenska översättarna har en viss benägenhet att ofta omvandla satser i frågeform från Paulus håll till konstateranden i indikativ. Paulus föraktfulla tillrättavisning mot den lagcentrerade fariseismen i Rom 2:17-21 lyder: "Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen, du är stolt över din Gud, känner hans vilja och kan avgöra vad som är väsentligt – du har ju vägledning i lagen. Du tror dig om att vara en ledare för blinda, ett ljus i mörker, en fostrare för oförståndiga, en lärare för omogna – du äger ju kunskapen och sanningen i lagens gestalt. Du undervisar alltså andra men inte dig själv". Men den sista versen (21) har ju frågans form på grekiska: ὁ οὖν διδάσκων ἕτερον σεαυτὸν οὐ διδάσκεις;
Alltså ungefär: "Visst undervisar du alltså andra men inte dig själv?". Blir ju en lite annan rytm i resonemanget när det är i frågeform. I de följande verserna kommer en rad andra frågor som i B2000 blivit omvandlade till konstateranden. Ser inte det berättigade i detta eller vad man "vinner" på att göra så. Är väl en skitsak egentligen men min blick fastnade för det i a f.

Måste tillägga att det är enkelt att fröjdas när man inser att ens läshastighet kommit upp i en rätt ansenlig nivå. Ett kapitel tar inte längre särskilt lång tid att läsa, det tycks gå av bara farten numer. Jag behärskar Nya Testamentets ordförråd jävligt väl skulle jag säga, vilket avsevärt underlättar all läsning.

Det finns förresten någonting underbart vackert i hur kargt och hårt grekiskan låter, när man uttalar verserna. Apokalyptetai theou orge... Ljud och innehåll är genomskinliga för varandra; orden mullrar själva när man uttalar dem.

Paulus skriver: "θεοῦ τοῦ ζῳοποιοῦντος τοὺς νεκροὺς καὶ καλοῦντος τὰ μὴ ὄντα ὡς ὄντα". Typ: Gud, som levandegör de döda och talar om det som inte är som om det är (Rom 4:18). Härligt ord som känns utpräglat kristet, ζῳοποιοῦντος eller i 1 sg presens indikativ; zopoieo = jag levandegör.

Paulus säger: "καὶ μὴ ἀσθενήσας τῇ πίστει κατενόησεν τὸ ἑαυτοῦ σῶμα [ἤδη] νενεκρωμένον, ἑκατονταετής που ὑπάρχων, καὶ τὴν νέκρωσιν τῆς μήτρας Σάρρας,". Ungefär: Och han sviktade inte i tron när han [Abraham] såg att sin kropp nu var död". B2000 skriver att han såg att sin kropp "var utan livskraft", men ordagrant blir det att han "såg att sin kropp var död". Ur denna språkliga enskildhet kan man urskilja att för Paulus är det möjligt att samtidigt vara levande och död (Abraham är ju död i sträng bemärkelse, dvs. hans kropp är död. Men han är i någon bemärkelse ändå vid liv. Kanske kan man här urskilja att Abraham var andligen levande, han höll sig kanske vid liv genom tron (strax därefter skriver ju Paulus om någonting annat att Abraham fick "kraft genom tron"). Hur som helst, det jag vill komma till är att för Paulus så kan man rent faktiskt ha en död kropp men i någon svårurskiljbar bemärkelse ändå andligen vara vid liv. Jag vill sätta finger på att gränserna mellan liv och död i denna föreställningsvärld inte är så hårt dragna som den vår moderna, naturalistiska världsbild håller för riktigt. För de flesta av oss är ju en människa antingen död eller levande. För Paulus kan man vara någonting mittemellan, eller både och. Vår kropp kan vara död, men vår ande kan vara vid liv. Detta bygger jag alltså på perfekten av nekroeo, dvs. νενεκρωμένον. Abraham är död till kropp men vid liv till ande. Detta anknyter för övrigt till Johanneslitteraturens lika nyansrika föreställningar om det eviga livet. I Johannes föreställningsvärld kan en människa de facto vara vid liv (ha en fungerande kropp med fungerande hjärta och lungor) men ändå vara en död människa – dvs lever ett liv frånvänt den levande Guden.
Jag gillar att citera Ratzinger här:
Vad jag alltså vill sätta finger på är att versen ger vid handen en föreställning om olika "gradskillnader" mellan liv och död. En människa vara vid liv utan att verkligen leva. Allt detta ur en tolkning av perfekten då.

Eller så kan man hävda att nekroeo här används i någon utvidgad bemärkelse, som B200 översätter det till, dvs. att hans kropp blott är "utan livskraft". I min tolkning läser jag väl in en tyngre betydelse, dvs. kroppen är inte bara "utan livskraft" utan den är de facto "död".

= Romarna 4:17 i de flesta biblar.
Varför översätter du och Bibel2000 καλοῦντος med 'talar om' och inte med 'kallar' eller rent av 'kallar på' som de flesta andra brukar göra?

Jag översatte det nog till "talar om" mest av bara farten; hade B2000s översättning i bakhuvudet som jag omedvetet vek mig för. Men jag tänkte också inledningsvis på att de inte översatte det till "kallar" eller dylikt. Visst blir det en annan betydelse om man översätter till kallar/kallar på, i alla fall jag associerar till predestination med en sådan översättning – dvs i betydelsen att "även de som ännu är ofödda har Gud redan utvalt [kallat på]". Eller?
Jag är ju sådan amatör att jag bara sitter med B2000 och den grekiska texten. Men visst borde jag sitta med fler översättningar uppslagna, egentligen. Vilka översättningar föredrar du?

Jag vet inte heller exakt vad καλέω har för betydelse för kristendomen, men det blir säkert lättare att förstå om man översätter det lika på alla platser det förekommer (konkordansmetoden).

``Πιστὸς ὁ καλῶν ὑμᾶς , ὃς καὶ ποιήσει .'' — 1 Tessalonikerna 5:24, R&P.
``Han som kallar er är trofast, han skall åstadkomma det.'' — Bibel2000.

Du kan nog läsa grekiska nu utan att tjuvkika i någon översättning.

Ja, det låter rimligt. Helt riktigt, läser Nya Testamentet på grekiska utan svårigheter. Det är väldigt glädjande för mig att ha kommit så långt. (Nu är jag väldigt sugen på att lära mig bibelhebreiska också, vi får se hur det går...) Men har bara den grekiska texten i en parallellutgåva med B2000, så det blir att jag kikar på den svenska texten också. Dessutom gillar jag att få i a f en annan tolkning av texterna än min egna.

Jag blir för övrigt mycket nyfiken på vilken bakgrund du har i grekiska och språk överlag, med tanke på dina djupa kunskaper. Vilken ingång har du till grekiska eller i vilket syfte har du studerat det? Har för mig du visade upp kunskaper i hebreiska någon gång också. Låter som att syftet varit bibelstudier med andra ord?


Samma begreppspar ζωή αἰώνιος/det eviga livet återkommer i Rom 5:21. Paulus skriver: ἵνα ὥσπερ ἐβασίλευσεν ἡ ἁμαρτία ἐν τῷ θανάτῳ, οὕτως καὶ ἡ χάρις βασιλεύσῃ διὰ δικαιοσύνης εἰς ζωὴν αἰώνιον διὰ Ἰησοῦ Χριστοῦ τοῦ κυρίου ἡμῶν. Ungefär: "För att såsom synden härskade genom döden, på samma sätt skall nåden härska genom rättfärdigheten och leda till evigt liv genom vår Herre Jesus Kristus."

Hade någon skrivit ὁ βίος αἰώνιος i stället hade det nog skärt sig rejält i både Johannes och Paulus ögon. Det är just ζωή/zoé som betecknar det himmelska, eviga livet för dem.