Är staten vår främste entreprenör?

I böckerna "The entrepreneurial state" (av Mazuccato, hyllad av FT, Rodrik m.fl.), "Is war necessary for economic growth?" (Ruttan), samt "State of innovation" (Block & Keller) framgår tydligt att statligt risktagande har legat bakom i princip alla revolutionerande teknologiska och medicinska framsteg. Ett företag som Apple är till stor del produkter av statligt risktagande och statligt finansierad grundforskning.

Se även detta: http://www.ted.com/talks/mariana_maz...innovator.html

Forskarna hävdar (enligt mig övertygande) att statens risktagande i många fall inte trängt ut privat risktagande och att utan staten hade marknaden inte gett oss många av dessa innovationer. Enligt nationalekonomisk teori producerar ju marknaden t.ex. för lite grundforskning, så teorin talar ju även delvis för dessa idéer.

Jag har ingen tydlig åsikt i frågan men böckerna ovan ter sig väldigt övertygande i mina ögon.

Stämmer det att staten ofta varit vår främste entreprenör och innovatör?

Det är väl bara att titta på Trabanten å ena sidan och Audi/BMW å andra sidan.
Var hittar du innovationerna?

Var finns innovationerna i en Audi? Bilen är en 130 år gammal uppfinning som man har stoppat in en massa andra innovationer i. Ofta IT-relaterade innovationer, och i den sektorn dyker ofta staten upp som innovatör förr eller senare när man börjar gräva lite.

Det finns ganska många innovationer i en Audi.

Visst, om man har som kriterier att staten har varit inblandad överhuvudtaget någonstans i kedjan = statens innovation, då har staten skapat ganska många innovationer.

Eller rättare sagt; vissa stater, särskilt USA.

Sovjet lyckades aldrig skapa något som kan kallas för innovation, åtminstone inte om man använder definitionen av innovation som till skillnad från uppfinning kräver utspridd användning.

Men om man gräver tillräckligt länge så når man till slut Christopher Polhem eller, för modernare prylar med färgskärm, Håkan Lans, och jag tror inte att många hävdar att Sverige står för alla innovationer i världen.

Visst kan stater komma fram med nåt. Frågan är hur mycket resurser dom spolat ner i toaletten för att nå dit...

Jag förstår din poäng. Orsaken är nog den att privat industri inte jobbar med saker de inte kan se som lönsamma. Och det är sällan lönsamt att gå först eller jobba med saker som ingen annan har gjort. Där kan staten forska eller bygga saker. För de kan göra det utan ett direkt vinstkrav. Industrin kan senare komma in och göra saker lönsamma, samt förbättra. Så ja, det stämmer nog.

Om staten är så förträffliga entreprenörer och kan skapa en massa vinst själv, hur kommer det sig då att den behöver våra skatter?

Staten är väl inte direkt entreprenör, snarare innovatör / finansiär i så fall?

Staten driver väl vissa projekt / pumpar in pengar i andra, men de går väl aldrig direkt med vinst? Det är väl framför allt i krig som staten pumpar in pengar i projekt, tex datorer och jetmotorer. Men de har väl aldrig gått med vinst förrän privata företag tagit över senare?

Tänkt USA som pumpat in pengar i militär- och rymdforskning, vad har amerikanska staten fått ut av det?

Det funkar inte så. Staten ska jobba med de saker som inte för stunden är lönsamma. Den ska gå före och visa vägen. Sedan kommer företagen efter och tar frukterna av detta. Om staten skulle jobba precis som ett företag så skulle ju detta inte vara möjligt. Och då skulle det finurliga med hela upplägget sabotera hela grejen.

Om staten går med vinst så man gjort fel. En stat kan och ska inte gå med vinst. Det är att lura sig själv. Det är som att ta betalt av sig själv för maten du lagar och äter hemma. Staten ger oss service kanske i form av en järnväg eller så. Då är servicen och nyttan vi får av tjänsten, både syftet och vinsten med det hela. Att ta dyrt betalt för att åka på spåren skulle bara få allt att stanna.

Man kan säga att statliga saker är en form av bidrag till näringslivet. Exempel. Säg att vi har en statlig EU upplysning. Den kostar inget att nyttja. Företag kan nyttja den. Då är det en service och ett bidrag till företagen. Skulle det kosta, så blir det en kostnad för företagen. Dvs en form av skatt. Och skatter på företag det är vi ju emot?

Så enligt dig är det inte bra att staten bedriver gruvverksamhet som drar in pengar till statskassan som gynnar hela landet? Bättre att ett företag gör detta och gynnar ett fåtal?

Är det inte bra att staten ägnar sig åt vinstgivande industri om det är säkra kort, alltså skogs- och gruv industri som i princip alltid ger vinst? Detta ger ju staten mer pengar som den kan använda till infrastruktur osv? Det borde väl vara bättre än att lägga extra skatt på folket?

Enligt mig (som iofs inte kan så mycket), så är det bra om staten äger all gruv- och skogsindustri, men mindre bra om staten får för sig att börja tillverka konsument-produkter

Det går inte att svara på. Det är politik. Några säger att det är rätt andra fel. Gruv och skog är basnäringar. Kanske är det bra att de är statliga. Jag tror det.
Du få skilja på statliga verksamheter som går ut på att ge oss en tjänst. Så som vård, skola, vägar, järnväg osv. Och gruv, som är mer en nationell industri som ska ge så mycket vinst som möjligt för det är netto något vi tjänar på som land. Risken med privat gruv är att vinsterna går till utlandet. Det är en orsak.
Så det finns mycket kring detta. Men som du märker, så finns det inte en policy som funkar på allt. Dvs alla områden och alltid. Det är det stora felet många politiker och andra gör. "Det borde funka på allt". Nej, det gör det inte. Alla verksamheter är unika och har unika förutsättningar. Dvs unika lösningar och politik är alltid bäst.

Hm, skulle Trabanten och en Audi varit likvärdiga 1989 när muren föll?
Bara tycke och smak som skilde?

Eller är ditt budskap möjligen att inget har hänt på 130 år?

Att ta något från ett område och tillämpa på ett annat räknas som en innovation. Till synes triviala saker som fönsterhissar och centrallås hör dit.
Hur var det förresten med avgaser. Var det någon skillnad mellan Trabanten och västtyska bilar?

Sedan finns det mängder av förbättringar som inte syns så mycket. Minskning av vikt och förbättring av deformeringszoner vid krock mm.