"Sveriges skola har blivit generellt sämre på alla områden"- Pisa undersökning

Jag hoppas att vi inte grälar. Jag har (bara) pekat på att de som betonar innehåll framför form inte hakar upp sig på formen (givet att den inte ruinerat innehållet) utan tillgodogör sig innehållet och jobbar vidare. Och att det är det effektivaste.

Ovanstående är en upprepning. Det är ganska ineffektiv och onödigt. Men jag bedömde det som att det var nödvändigt iaf.

Nej. Inte saknar form. Men har brister. T ex felstavningar.

Min semantiska analysator ger felindikation ovan. Det saknas ett dels.
Här är ett exempel på där det inte är formfel utan där meningen inte går fram pga semantikfel.
Semantikfel går itne att överse med, då den överförda betydelsen gått förlorad. (Däremot går det för den som betonar innehåll att automatiskt kompensera för att det stod "itne" isf "inte").

Nu ägnar du dig åt något som påminner personangrepp isf att ge stöd för din sak. Var hittar du någon grund för att jag skulle ljuga?
Här öppnar du upp för att du betonar form framför innehåll, och är så extremt inskränkt att du inte kan ta in att andra betonar innehåll framför form och att den som säger det ljuger.

Och varför skulle detta vara en konsekvens av ett rationellt resonemang?
Det handlar om observationer i verkligheten. Det går helt enkelt bra att felrätta. Jag har varit ganska tydlig på det. (Och även att det är personberoende. En del har helt enkelt sådana tillkortakommanden att de inte klarar att felrätta utan hänger upp sig på formfel).

Nej. Grundutbildningen ger en grund och inte djupa kunskaper. Och det är en riktig prioritering. Grundutbildningen bör inte smalna av bredden för mycket till förmån för djup. Djupet skaffar man i sin yrkesutövning. Nyexade civilingenjörer är rookisar de första åren, även om det är tufft att höra för de när de tror sig tillhör någon slags elit.

Tyvärr finns det inga tecken på att utvecklingen kommer att vända. Ingen vekar vara beredd att ta de nödvändiga besluten.

Rätt bemanning, välutbildad personal, struktur, tydliga mål, ändamålsenliga lokaler och verktyg.
Alla dessa ingredienser är självklara för alla som vet hur grunden för en långsiktigt fungerande verksamhet ser ut. Det gäller för alla verksamheter, det går inte att ta bort några av dessa byggstenar utan negativa konsekvenser. Självklart gäller detta skolan också.
Just nu i svensk skola har man, med vissa undantag, men generellt sett:

Fel bemanning, för stora klasser. (I en södertälje-baserad högstadieklass gissar jag att max tre hormonstinna analfabeter går att hantera åt gången)

För dåligt utbildad personal, prova själv att rekrytera spetskompetens genom att erbjuda låg lön och dålig arbetsmiljö

Ingen struktur: mena-ungar, vänster-muppar och curlingföräldrar sätter dagordningen i dagens skola.

Otydliga mål, har ni tittat i läroplanen!?! Makalöst svårgreppbart ordbajseri och svammel (tydligen en produkt av ett icke fungerande skolväsen).

Lokaler och läromedel kostar och här är det väldigt lätt att spara några kronor.

Många av dina punkter handlar om pengar. Stora klasser, lärarlöner och lokaler.
Förstås en fråga om betalningsvilja och beskattningsvilja. Men också en ovilja att se vad skolvalet och den fria etableringsrätten för friskolor kostar. För kommunen är det bara att slanta upp det som friskolorna vill ha samtidigt som man inte kan planera sin egen verksamhet eller sitt eget lokalbehov. Kommunen har till skillnad från friskolan skyldighet att ta hand om alla barn som plötsligt saknar en skolplats. Tycker vi att det är ok måste vi vara beredda att betala vad det kostar. Nu ojar sig alliansen över att man lägger mycket mer resurser på skolan men fattar inte varför resultaten sjunker.
För att ni inte lägger tillräckligt mycket mer resurser för att finansiera den ohjälpligt mycket mer ineffektiva verksamhet ni skapat, puckon.

På tal om (o)utbildad. Om du inte kan läsa Lgr11 och Lgy11 så ska du nog ta och gå om grundskolan själv. Läroplanen har inte ändrats (dvs de två första kapitlen). Vissa formuleringar har dock tagits bort och snyggats till lite.

Kursplanerna har i de flesta fall blivit tydligare när det kommer till ett tydligt syfte och innehåll. Kunskapskraven däremot är helt horribla! Sedan finns det inte någon enhetlig struktur då en del ämnen har en bakvänd struktur på sina förmågor jämfört med alla andra ämnen.

Men att de skulle innehålla "svårgreppbart ordbajseri och svammel" är du nog ensam om att tycka. Det tyder mer på att du själv får skaffa dig ett bättre ordförråd.

Ha ha kul inlägg
OK ge mig i läroplanen ETT enda mål för åk 1 är du snäll så skall vi fortsätta debatten.
ELLER visa i hur många timmar i valfritt ämne en elev skall ha i åk 1 enligt skollagen.

Jag håller helt med, allt detta handlar om pengar. Problemet med en diskusion om resursfördelning är att man i dag inte vågar tala om att det inte finns oändliga resurser. Dvs att vård, skola, invandring, omsorg mm måste dela på de pengar som finns och att man då indirekt "ställer grupper mot varandra" vilket är en dödssynd bland våra politiker.

Det här påvisar att du inte ens ska diskutera ämnet, då du inte är lärarutbildad.

Nej, kursplanerna stadgar vad en elev ska kunna när denna har gått ut åk 3, 6, 9. Det är sedan upp till lärarlaget att titta på kommentarsmaterialet och själva göra upp en målsättning som gör att eleven får en progression från åk 1-3. I Engelska finns det dessutom inte några krav för Åk3, utan där planerar man för att eleven ska kunna uppnå kraven för Åk6. Däremot finns det ett centralt innehåll för Åk1-3 i Engelska.


Det centrala innehållet och syftet med kursen stadgar inte målsättningen, så där har du fel direkt. Syftet med kursen är givetvis svaret på varför eleven ska lära sig ämnet. Det centrala innehållet är enbart för lärarens skull. Det som står i det centrala innehållet ska eleven ha gått igenom vid åk 3-6-9. De mesta som står där kan man göra i åk 1 såsom i åk 3, men lärarlagen brukar sortera upp det så att man får en progression.

(Även fast kursplanerna är så detaljstyrda så finns det rum för oss experter att planera hur vi vill lägga upp undervisningen. Det är just därför vi inte har några krav per årskurs som du vill ha.)

Timplanen kan vara lika klurig för en obildad allmänhet. Timplanen i Skollagen stadgar hur många timmar som eleven TOTALT ska läsa i ett ämne. Sedan är det upp till SKOLAN eller tom upp till huvudmannen att sortera upp vad som ska vara i lågstadiet, mellanstadier och högstadiet. Det finns mallar för detta redan från Lpo94 då timplanen inte har ändrats.
Dock är jag en sådan som anser att timplanen ska skrotas helt så att vi lärare får bestämma hur många timmar vi behöver lägga på varje ämne. Bara vi ser till att kursplanen uppfylls.

I tabell 2,3 i det här dokumentet är ett exempel på en fördelning av timplanen som några huvudmän har gjort:
Där ser vi att Åk1 får 238h i Sv, 101h i Ma osv.

Fördelningen av timmar måste också ta hänsyn till hur många lov och studiedagar skolan tänker använda.

Nu spekulerar jag lite bara, men en anledning (av många) till att det har gått så dåligt för den svenska skolan kan ha att göra med den avslappnade och informella relationen mellan elev och lärare. Jag kommer ihåg när vi hade en österrikisk lärarstudent som närvarade vid tyskalektionerna på gymnasiet och en sak som överraskade honom var hur samspelet mellan lärarna och eleverna påminde om det mellan kompisar. Problemet med detta är väl att lärarna blir rädda för att vara ärliga och kritiska mot eleverna då man är "vänner" med dem. Min egen uppfattning var att de lärare som uppträdde på det viset jag just beskrivit kunde man komma för sent till, prata under lektionerna och lämna in uppgifter för sent utan några egentliga reprimander. Jag hade bara en lärare på gymnasiet som var mer professionell och strikt i sitt sätt att undervisa och för många av mina klasskamrater blev den chock eftersom de bara hade haft att göra med slappa lärare förut.

Min fråga:

(min fetning nedan)


Lärarutbildning är ingen merit i några akademiska sammanhang (inte ens inom humaniora ) så du skulle vara lite mer försiktig med att basunera ut den bakgrunden kanske?

För övrigt kan vi väl vara överens om att det du kräkt ur dej egentligen bara bevisar en sak: jag hade rätt från början och inte fel eller hur?

(du har koll på konceptet rätt/fel eller annars kan du PMa så skall jag förklara)

Vet du hur timplanen kan se ut i andra länder? Om vi har liknande omfattning/andel av matte, modersmålet etc?

Just där skiljer sig våra åsikter.
"De pengar som finns" är ett diskutabelt begrepp. Sverige har ju högre BNP per capita än någonsin. Varför skulle inte våra sociala system då kunna följa samma utveckling?
En förklaring är väl att avreglering är inihelvete dyrt. Valfrihet kostar i sig självt och vi får mindre för pengarna.
En annan är att vi sänkt skatterna. Men det är väl ett val vi kan ompröva?

Skyll inte på mig, jag röstade rött.

Det största felet i Svensk skola syns tydligt när man jämför med grannländer.
Tex Finland. I Finland har man inte "skolplikt", där har man "Läroplikt".

Jaha? Tänker du då, och?

Jo, om en elev i Finland inte klarar av KUNSKAPSKRAVEN så får den eleven gå om den årskursen. På riktigt.

Skitjobbigt för eleven, för att inte tala om föräldrarna... Vem fan vill ha en 19-åring boende hemma som tragglar med åttonde året i grundskolan?

Ett mycket starkt incitament.

Och de övriga eleverna då? De vilka gärna vill bli klara med skolan någon gång...jo de tvingar stökige Sture att sitta still och hålla käften, för annars riskerar de också att gå om.

Fattar ni vad skillnaden är?

I Sverige är det ett stämpelklock-system där bara du är närvarande = instämplad så knallar du vidare till nästa årskurs.

I Finland är det så att du måste prestera något för att bli godkänd, precis som i arbetslivet (apropå unga som inte får ett jobb i Sverige-debatten... samband?) vilket gör ungdomar väl förberedda för arbetslivet.

De blir ett delat ansvar; läraren- Eleven- Föräldrar
*trumvirvel*