Citat:
Ursprungligen postat av
Gorm Den Gamle
Kan inte detta bero på att man är rädd för samarbete med danska och norska institutioner? De skulle ju skjuta ner det svenska projektet på två sekunder när de insåg att det inte handlade om historia utan om politik, och det hade ju kunnat bli rätt pinsamt för svenskarna.
Ja, danskar och norrmän ser det nog som rätt märkligt att de svenska kulturarvsmänniskorna till varje pris vill kapa banden mellan dagens svenskar och deras förfäder, liksom mellan svenskarna och deras nordiska grannar.
Den svenska doktrinen, formulerad av Fredrik Svanberg, forskningschef vid Statens historiska museer ("Vikingar - myt och verklighet", s. 33 f.).
Citat:
»kutraþr karþi kubl þisi iftiR astraþ faþur sin þan frita ak þih n a bistan ißa f—n iþ— forþum ufaßi«. Så står det på en välkänd vikingatida runsten vid Replösa i Småland, för den som kan läsa runor. Men vad betyder det?
Om vi översätter texten till modern svenska, så skulle det stå ungefär att »Götrad gjorde detta monument efter Åsrad sin fader, den ypperste av de fränder och odalmän, som i Finnveden fordom levde.« Nu förstår vi åtminstone en del av vad runristarna ville kommunicera. En man som hette Götrad har byggt ett monument över sin far, Åsrad. Men fortfarande är det inte så lätt att veta vad som menas med ord som »fränder« och »odalmän«. Och vad menas med att de levde i »Finnveden«? Kom de inte från Småland? Var de inte svenskar?
Det var de faktiskt inte. Åtminstone inte i någon betydelse som liknar vad »Småland« eller »Sverige« betyder för moderna människor. Språket på runstenen är heller inte svenska. De olika språk och dialekter som på den tid talades i Skandinavien hade ännu inte standardiserats till våra dagars svenska, danska och norska.
Det är lätt att se vikingatidens människor som förfäder till dagens svenskar. Som om vikingatidens kultur på något mystiskt sätt bar på fröet till vår moderna kultur. Men exemplet med runstenen visar att det inte är fullt så enkelt. Den tid vi idag kallar »vikingatiden« var en radikalt annorlunda kulturell värld än den moderna. Till exempel fanns inga nationalstater, nationellt definierade folk eller nationella språk. Om vi kunde resa tillbaka tusen år i tiden hade vi inte känt igen oss i deras sätt att leva.
http://historiska.se/wp-content/uplo...6/Vikingar.pdf
Svanberg försöker göra vikingatiden mångkulturell. Men sanningen är ju att skandinaverna fram till vikingatiden talade ett gemensamt språk, urnordiska, om än med en del regionala variationer. Först under vikingatiden började de urnordiska dialekterna så sakteliga skiljas åt.
Kulturmiljövårdens normkritiska checklista betonar att kulturarvet inte får ses som något organiskt framväxt. Dagens svenskar ska inte inbilla sig att det finns några band mellan dem själva och deras förfäder. Det påminner inte så lite om kommunismens försök att skapa en ny människa. Personer utan historia och identitet är som bekant mycket lättare att manipulera.
Citat:
I dagens samhällsdebatt används argument om att kulturarv är något organiskt framväxt och att delar av kulturarvet bör värnas för att skapa en starkare nationell identitet. Detta sätt att se på kulturarv är inte en utgångspunkt i länsstyrelsernas arbete. Målet är istället att skapa ett kulturarvsarbete där alla inkluderas.
http://www.raa.se/aktuellt/vara-even...h-berattelser/