Många tror jo att människan är helt materiell, och att någon andlig sida av tillvaron inte finns. Det får de gärna tror men jag har en annan uppfattning. Det finns även en andlig sida men vad innebär det och hur påverkar den våra liv? En grundläggande sak är att vi har en livskraft (chi eller prana). Det finns (vad jag vet) inga vetenskapliga bevis för den, men utan den så kan vi inte leva. Främst sinnet behöver massor av denna kraft för att fungera. Hjärnan är ju såklart fysisk men vi har också en själ och en ande. Detta är inte inte ens alla "troende" medvetna om men varje gång vi tänker på något bortom det vi kan se, så sänder vi (till viss del) iväg vår ande. Om du sitter inne i ett rum, kan du ändå tänka dig världen utanför. Utan din ande hade du inte kunnat detta...
Ännu en sak är att vi finns på två platser samtidigt. Vi lever här i den fysiska världen men även samtidigt på andliga plan. Det låter kanske underligt eller t.o.m. knäppt men så är det. Andlig utveckling handlar om att stiga upp på högre andliga plan. Vår fysiska kropp befinner ju sig alltid här, men vår själ eller ande kan finnas på olika av de högre planen. Det som händer när vi dör är helt enkelt att kopplingen mellan vår själ (eller ande) och kroppen försvinner. Vad vi gör här i den fysiska världen (speciellt esoteriska eller andliga ting) påverkar vår själ.
Flera esoteriska skolor (och även vissa religioner) ser ner på det materiella. Det är egentligen fel. Den materiella världen är en manifestation (den lägsta) av det som finns över den. "Gud" finns även här... Våra kroppar är fysiska manifestationer av våra själar. Andligt välmående (eller det motsatta) påverkar också oss på det materiella planet.
Ok, det är kanske inte av allmänt intresse. Funderar på att ta bort det men det går inte så sätter det som spoiler.
__________________
Senast redigerad av TemplarKnight 2013-11-22 kl. 05:18.
Tills någon bevisat att andlighet faktisk finns råder jag dig att tolka det som mumbo jumbo som bedragare använder för att mjölka dig på pengar.
Och för dem som faktiskt tror på det på riktigt finns placeboeffekten.
Många tror jo att människan är helt materiell, och att någon andlig sida av tillvaron inte finns. Det får de gärna tror men jag har en annan uppfattning. Det finns även en andlig sida men vad innebär det och hur påverkar den våra liv? En grundläggande sak är att vi har en livskraft (chi eller prana). Det finns (vad jag vet) inga vetenskapliga bevis för den, men utan den så kan vi inte leva. Främst sinnet behöver massor av denna kraft för att fungera. Hjärnan är ju såklart fysisk men vi har också en själ och en ande. Detta är inte inte ens alla "troende" medvetna om men varje gång vi tänker på något bortom det vi kan se, så sänder vi (till viss del) iväg vår ande. Om du sitter inne i ett rum, kan du ändå tänka dig världen utanför. Utan din ande hade du inte kunnat detta...
Ännu en sak är att vi finns på två platser samtidigt. Vi lever här i den fysiska världen men även samtidigt på andliga plan. Det låter kanske underligt eller t.o.m. knäppt men så är det. Andlig utveckling handlar om att stiga upp på högre andliga plan. Vår fysiska kropp befinner ju sig alltid här, men vår själ eller ande kan finnas på olika av de högre planen. Det som händer när vi dör är helt enkelt att kopplingen mellan vår själ (eller ande) och kroppen försvinner. Vad vi gör här i den fysiska världen (speciellt esoteriska eller andliga ting) påverkar vår själ.
Flera esoteriska skolor (och även vissa religioner) ser ner på det materiella. Det är egentligen fel. Den materiella världen är en manifestation (den lägsta) av det som finns över den. "Gud" finns även här... Våra kroppar är fysiska manifestationer av våra själar. Andligt välmående (eller det motsatta) påverkar också oss på det materiella planet.
Jag tycker om principen att om man kommer med ett påstående om hur världen fungerar - som du gör - är det på sin plats att man belägger det också.
Du skiver bland annat:
Vi lever här i den fysiska världen men även samtidigt på andliga plan. Det låter kanske underligt eller t.o.m. knäppt men så är det.
Jaså, gör vi? Här kommer du med att påstående om hur världen faktiskt fungerar; ett påstående ingen fysiker, biolog, neurofysiker eller kemist skulle kunna göra med hänvisning till deras respektive inriktningar.
Jag är ärlig, och säger att jag inte vet med säkerhet huruvida vi har en immateriell själ, oberoende av vår fysiska kropp. Det finns däremot starka anledningar till att tro att vi INTE har en det, från den kunskap vi skaffat oss om den mänskliga hjärnan de senaste 150 åren.
Du förespråkar tro utan tillstymmelse till bevis, och det finns en mängd analogier man kan använda sig av för att visa på hur absurt och irrationellt resultatet brukar bli.
Tills någon bevisat att andlighet faktisk finns råder jag dig att tolka det som mumbo jumbo som bedragare använder för att mjölka dig på pengar.
Och för dem som faktiskt tror på det på riktigt finns placeboeffekten.
Här har vi en nöt som bör läsa på.
Andlighet, beteckning för det immateriella, själslivet, koncept som utgår från antagandet att människan har en inneboende ande. Ande och materia är traditionella motsatsord. Några synonymer är fromhet, helighet, religiositet, själfullhet, spiritualitet och mysticism. Andlighet kan både handla om tro och sökande, och just unga människors sökande från 1960-talet och framåt har lett till att många nya trossamfund och sekter sett dagens ljus. [1]. Andlighet behöver inte inbegripa tron på något övernaturligt eller transcendent. Även utövande eller beundran av konst, musik, litteratur, mm, liksom de känslor som kärlek eller självförverkligande kan väcka, är immateriella till sin natur och kan ge en översinnlig upplevelse.
Uppfattningen och fokusering på att alla varelser är själar i tillfälliga fysiska kroppar betecknas vanligtvis som andlighet, och en andlig person skulle då vara en intuitiv människa som står i kontakt med sin ursprungskälla; sitt andliga jag.
Andlighet är något som utspelar sig i nuet. När du är fullständigt närvarande i nuet, utan att tolka eller analysera upplevelsen med intellektet, så är det en andlig upplevelse. Då fylls du av fördragsamhet, glädje, ro och kärlek. Då lever livet genom dig utan att ego-självet manipulerar. Religion är däremot aldrig i nuet. Religion handlar om det förgångna (skapelsen mm.) eller framtiden (livet efter döden, skärselden mm.) Religion kan innehålla andlighet men andlighet är inte religion.
Meditation, drömresor, inre resor, healing, regression, olika former av seanser och sittningar och saker som utmanar människan att tänka större, och som lockar henne att leta inåt i sig själv, brukar betecknas som andlighet, och förknippas starkt med New Age-tänkandet. Vissa former av sådan nyandlighet betraktas inom kristenheten som irrläror.
Andliga övningar kallade Ignatius av Loyola sin bok som beskrev hur jesuiterna skulle komma i kontakt med Gud. En andlig person skulle då vara en person som lever intensivt i sin religiösa tro.
Andlighet kan även vara, förutom det ovanstående, ett tillstånd där någon är i ett med något - sina känslor, i stunden och/eller i välbefinnande. Man kan även känna en viss andlighet när man uppnår balans, då kan så kallade andliga upplevelser infinna sig, exempelvis känslan för saker och ting. Det kan dock kräva en hel del träning, självutvecklande och tolkning av upplevelser för att uppnå detta. Andlighet är en form av tänkande och kännande som man kan uppnå om man vill. Det finns integrerat i varje människa, psykologin kallar detta för Självet.
Källa: wikipedia.
Citat:
Ursprungligen postat av Taubhoven
Jag tycker om principen att om man kommer med ett påstående om hur världen fungerar - som du gör - är det på sin plats att man belägger det också.
Du skiver bland annat:
Vi lever här i den fysiska världen men även samtidigt på andliga plan. Det låter kanske underligt eller t.o.m. knäppt men så är det.
Jaså, gör vi? Här kommer du med att påstående om hur världen faktiskt fungerar; ett påstående ingen fysiker, biolog, neurofysiker eller kemist skulle kunna göra med hänvisning till deras respektive inriktningar.
Jag är ärlig, och säger att jag inte vet med säkerhet huruvida vi har en immateriell själ, oberoende av vår fysiska kropp. Det finns däremot starka anledningar till att tro att vi INTE har en det, från den kunskap vi skaffat oss om den mänskliga hjärnan de senaste 150 åren.
Du förespråkar tro utan tillstymmelse till bevis, och det finns en mängd analogier man kan använda sig av för att visa på hur absurt och irrationellt resultatet brukar bli.
Han har väl sin egen tro och uppfattning om saker och ting precis som du har. Själv är jag fullt medveten om att alla människor har en själ. Vi människor består av energi och energi försvinner aldrig, men den (själen/energin) lämnar din fysiska kropp när du dör. Livet är inte slutet utan upplevelsen fortsätter. Hur kan jag veta detta? Genom det jag upplevt hittills i livet och som så många andra har. Jag längtar faktiskt tills den dagen man dör då man kan skratta åt alla skeptiker sedan som vägrade lyssna och/eller se. Ni kan ifrågasätta och komma med erat nonsens, medan jag sitter där med ett leende på mina läppar.
__________________
Senast redigerad av enlevandeman 2013-11-22 kl. 07:16.
Andlighet, beteckning för det immateriella, själslivet, koncept som utgår från antagandet att människan har en inneboende ande. Ande och materia är traditionella motsatsord. Några synonymer är fromhet, helighet, religiositet, själfullhet, spiritualitet och mysticism. Andlighet kan både handla om tro och sökande, och just unga människors sökande från 1960-talet och framåt har lett till att många nya trossamfund och sekter sett dagens ljus. [1]. Andlighet behöver inte inbegripa tron på något övernaturligt eller transcendent. Även utövande eller beundran av konst, musik, litteratur, mm, liksom de känslor som kärlek eller självförverkligande kan väcka, är immateriella till sin natur och kan ge en översinnlig upplevelse.
Uppfattningen och fokusering på att alla varelser är själar i tillfälliga fysiska kroppar betecknas vanligtvis som andlighet, och en andlig person skulle då vara en intuitiv människa som står i kontakt med sin ursprungskälla; sitt andliga jag.
Andlighet är något som utspelar sig i nuet. När du är fullständigt närvarande i nuet, utan att tolka eller analysera upplevelsen med intellektet, så är det en andlig upplevelse. Då fylls du av fördragsamhet, glädje, ro och kärlek. Då lever livet genom dig utan att ego-självet manipulerar. Religion är däremot aldrig i nuet. Religion handlar om det förgångna (skapelsen mm.) eller framtiden (livet efter döden, skärselden mm.) Religion kan innehålla andlighet men andlighet är inte religion.
Meditation, drömresor, inre resor, healing, regression, olika former av seanser och sittningar och saker som utmanar människan att tänka större, och som lockar henne att leta inåt i sig själv, brukar betecknas som andlighet, och förknippas starkt med New Age-tänkandet. Vissa former av sådan nyandlighet betraktas inom kristenheten som irrläror.
Andliga övningar kallade Ignatius av Loyola sin bok som beskrev hur jesuiterna skulle komma i kontakt med Gud. En andlig person skulle då vara en person som lever intensivt i sin religiösa tro.
Andlighet kan även vara, förutom det ovanstående, ett tillstånd där någon är i ett med något - sina känslor, i stunden och/eller i välbefinnande. Man kan även känna en viss andlighet när man uppnår balans, då kan så kallade andliga upplevelser infinna sig, exempelvis känslan för saker och ting. Det kan dock kräva en hel del träning, självutvecklande och tolkning av upplevelser för att uppnå detta. Andlighet är en form av tänkande och kännande som man kan uppnå om man vill. Det finns integrerat i varje människa, psykologin kallar detta för Självet.
Källa: wikipedia
Och allt det där kan enkelt förklaras genom olika kemiska processer i våra hjärnor, om en endorfin/dopamin/serotonin kick är andlighet så borde heroin va gud?
Och allt det där kan enkelt förklaras genom olika kemiska processer i våra hjärnor, om en endorfin/dopamin/serotonin kick är andlighet så borde heroin va gud?
Kärlekens kemi sitter självklart i vår hjärna, som så många andra känslor. Om du tycker heroin är gud så får du väl tycka det. Pundare?
Jag längtar faktiskt tills den dagen man dör då man kan skratta åt alla skeptiker sedan som vägrade lyssna och/eller se. Ni kan ifrågasätta och komma med erat nonsens, medan jag sitter där med ett leende på mina läppar.
det är vid läsning av sådant som det ovan citerade man gladeligen hyllar faktumet att inte andligheten vunnit mark i allt för viktiga delar av samhället. Börja njut av livet och var vänlig mot dina medmänniskor och skit i om världen är andlig eller fysisk. Vad spelar det för roll om man är en slags eterisk icke-fysik potentiell energiansamling av varaentitet som inte är djupimplementerad i de partikelfysiska strukturella matriserna eller en fysisk hjärna av molekyler, proteiner, joner och elektrokemiska aktiviteter? Gör det någon skillnad när du står där i affären och ska bestämma dig för vilken julklapp du ska köpa till din vän? Spelar det någon roll när du vaknar på morgonen och är redo för en ny dag? Spelar det någon roll när du sitter i bilkön på väg till jobbet?
Han har väl sin egen tro och uppfattning om saker och ting precis som du har. Själv är jag fullt medveten om att alla människor har en själ. Vi människor består av energi och energi försvinner aldrig, men den (själen/energin) lämnar din fysiska kropp när du dör. Livet är inte slutet utan upplevelsen fortsätter. Hur kan jag veta detta? Genom det jag upplevt hittills i livet och som så många andra har. Jag längtar faktiskt tills den dagen man dör då man kan skratta åt alla skeptiker sedan som vägrade lyssna och/eller se. Ni kan ifrågasätta och komma med erat nonsens, medan jag sitter där med ett leende på mina läppar.
Först och främst: skillnaden mellan er och "min tro" är att jag inte tror utan bevis. Att du är medveten om att vi har en själ som lever vidare efter döden är inget bevis överhuvudtaget. Jag kan vara medveten om jultomtens existens, eller att månen är gjord av ost; problemet är att bevisen inte styrker de idéerna.
Att den totala energin i universum inte blir mindre när du dör, är inte detsamma som att det som utgör dig - ditt medvetande, dina kunskaper, dina minnen och förmågor med mera - fortsätter att existera utanför och oberoende av din fysiska kropp.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
