Här har vi en mixedstafett där det svenska laget inleddes med precis samma tjejer och motståndet var likt det idag.
http://ibu.blob.core.windows.net/doc...T_C77C_1.0.pdf
Då var Högberg 24 år och Strömstedt hade precis börjat med skidskytte, man kunde ju tycka att det kunde ha utvecklats lite. Det här är motsatsen till utveckling. Högberg åkte rätt bra ifjol när hon stod utanför landslaget och nu när hon är med igen går det åt skogen. Undras om inte samma sak drabbat Mattsson. Hon och Bettan var de få ljusglimtar som fanns förra året.
JJ åkte bra en säsong, men då bara på sprintar eller stafetter, och helst om hon varit utvilad innan.
Jag undrar vad de sysslar med i landslaget. Ingela Andersson var en stor talang, och som junior så åkte hon rätt jämnt med en sådan som Wierer. Nu platsar hon inte ens i svenska stafettlaget. Wierer körde första sträckan för Italien och grundlade den fina placeringen idag.
På herrsidan har vi förutom Lindström tre åkare med någon slags talang iallafall. Eriksson som både verkar kunna åka och skjuta, ojämne Armgren som ibland kan vara supersäker och åka snabbt men ibland var långsam och sikta dåligt (speciellt i liggande). Sedan har vi Arwidsson som sällan åker snabbt men är en av de bästa skyttarna. Ingen av dessa är väl någon världsmästare men om förbundet inte kastar bort de precis som tjejerna så kan de tillsammans med Lindström bilda ett hyfsat stafettlag i framtiden. Tilltron till förbundet är väl inte allt för hög dock.
Skall man se det positiva så var det att Sverige lyckades ta tillbaka varvningen (iofs blev vi inte riktigt varvade med tanke på olika banor och att det sedan skedde in till växling) samt att vi bara var våra 4 straffrundor från plats 6. Herrarna var helt okej, men det var ju väntat.