För några år sedan var jag medicinerad med bensodiazepiner. Fick även en hel del insomningspiller (stilnoct) utskrivet för mina sömnproblem. Enligt mig har stilnoct ett mycket bredare användningsområde. Syftet med kvällen var att tillämpa denna medicin på mitt extremt uttråkade tillstånd.
Substans: Stilnoct
Dos: 10mg x 24
Ålder: 19 när detta inträffade
Kön: Kvinna
Som sagt var jag väldigt uttråkad en kväll när jag bodde hemma och inte hade något att göra eftersom jag var sjukskriven och hade vilodag från gymmet. Så vad, om inte mina kära stilnoct, kan pigga upp lite såhär tidigt på kvällen?
Bestämde mig för att ringa en polare och prata ut om hur uttråkad jag var för att sedan börja förtära stilnoct. Först två sedan blev det snabbt fyra. När vi pratat i 30 minuter började allt successivt bli konstigt och sådär lustigt. Allt på datorn började se konstigt ut. Allt var lustigt och min kompis lät ruskigt jävla lustig. Hon liksom pratade och jag fattade ingenting. Jag satt där och fnissade åt allt och tyckte i ren impuls att jag borde äta några tabletter till för det här får verkligen inte sluta!
Tangenterna på datorn började se mycket märkliga ut. Jag skrattade varje gång jag satte ner fingret på en tangent. Sedan kollade jag på fingrarna och dem såg ännu lustigare ut och medan dessa lustiga och konstiga saker uppstår skrattar jag ännu mer.
Pappa dyker upp i dörröppningen och jag garvade sönder. Han bara stod där hihihihi skitlustigt. Han hade också fingrar på sina händer så jag går fram till honom och tar tag i händerna på honom och leder han till skrivbordet och säger "tryck på tangenterna det är skitkul, kolla på mina händer!! Hihihihiihi" Han frågar vad det är med mig och jag bara garvar och frågar "men är det inte lustigt? Jag liksom använder händerna och trycker på tangenter, dem låter också. En massa ljuuuuud hihihihihi. Undra om M-MmmMamma också kan göra såhära??" Där blev jag dock lite allvarlig i min ton då tanken på att morsan kanske inte kunde uppstod. Varpå jag frågar farsan om hon också kan göra såhär som vi?? Han svarar lite konfunderat "ja, jo säkerligen kan hon det då hon haft dator i 10 år nu och säkert suttit några timmar varje dag vid en sådan." Då fick jag ännu ett skrattanfall "Hahahhahahaa whaaaaaaaaaaa kan hon?? DU menar alltså att mina syskon också kan?? "Ni är så lustiga hela bunten... hihihihihihihiihiihii ni är fan inte helt kloka alltså.. så du menar att alla sitter där och trycker på tangenter precis som jag???? Hhihiiiihihihi"
Det var väl ungefär här han började fatta och frågade om jag hade tagit något. "Bara min mediciiiiiiiiiiiiiiiiiiin hihihi vad många iiiiiiiiiii det är i det ordet". Sedan lämnar han rummet och jag följer efter ut i köket och grabbar tag i en cashewnötspåse på 500g och äter upp hela den inför familjen när dem sitter samlade i soffan och tittar på film. Jag kollar på dem hela tiden och sliter inte blicken från dem medan dem är helt insnöad i TV:n.
Efter den officiella hetsätningen återvänder jag tillbaka till mitt rum och äter en helvetes massa fler stilnoct. Sen blir det svart ett tag tills pappa sliter upp mig från sängen och frågar: "hur mycket har du tagit?? Det ligger 3 tomma kartor här!!!" Då förstår jag vad han försöker säga tror jag. Nu uppstår ett problem med mitt tal. Jag kan inte svara honom om hur mycket jag tagit då jag inte kan få ur mig några ord, bara fniss. Jag tog 24 och inte 30 stilnoct. Helt väck sliter jag av honom kartorna, letar fram en sax som jag står och viftar med i detta noctade tillstånd och klipper av kartan för att demonstrera att jag inte ätit alla 10 av den sista kartan.
Pappa ringer ambulansen och jag hävdar att jag måste packa med mig det nödvändigaste. Jag minns inte något från ambulansresan men när jag kommer in på akuten får jag för mig att baxa injektionssprutor från en vagn i korridoren. Bra-att-ha tänkte jag och ramlar över vagnen som välter. Där ligger jag helt väck på stilnoct i ett bad av diverse injektionstillbehör och skrattar som aldrig förr. (Jag är dokumenterad sprutnarkoman på det sjukhuset). Sedan sattes jag upp på en sängkant i korridoren och började dricka kol med god aptit. Fnissade mellan klunkarna och kladdade ut det runt munnen, skrattade ännu mer och frågade om jag fick en drink till.
Jag tittar till på klockan och tänker att det förmodligen är dags för mig att sova snart vilket får mig att frenetiskt börja gräva i handväskan som jag självklart packat med mina livsnödvändiga insomningspiller. Jag hinner torrsvälja 1..2.. sedan ramlar tredje tabletten ner på golvet för att någon sliter tag i min arm, drar upp mig från sängen, håller fast mig och tar handväskan. Jag lägger mig ner på golvet och tycker hela situationen är så lustig så jag skrattar ihjäl mig. Ena väktaren släpper taget om mig och joinar den andra för att snoka igenom väskan efter fynd. Efter lite grävande vänder dem upp och ner på hela väskan vilket får mina sista två tabletter att ramla ut på golvet. Ungefär här slutar jag fnissa och återfår fullt fokus. Jag kastar mig likt en målvakt efter bollen på en av tabletterna och trycker in den in munnen för att sedan göra ett slags ljud ifrån mig när jag sväljer den "mjaaaaauuuhhhmmmwm". Sneglar upp mot väktaren mätt och belåtet med halva handen kvar i munnen.
Återigen blir allt svart. När jag minns något igen är jag inlåst på psyket och fick dela rum med en dryg narcissist. Jag fick några mackor av personalen därinne och när narcissisten lämnade rummet för att gå på toa gick jag loss på hennes kvällsmål också. Mums! Hon lackade men fick mer mat av personalen. Trots min stilnoct-munchies som gick ut över henne blev vi vänner i några timmar. På morgonen insåg jag hur dryg det lilla psykvraket var. Oturligt nog blev jag anklagad för suicidförsök och fick absolut inte lämna avdelningen utan en bedömning av psykiatriker.
Resultat: Stilnoct botar uttråkning och för med sig andra spännande händelser och upplevelser (konsekvenser). Inget vet var du vaknar..
Substans: Stilnoct
Dos: 10mg x 24
Ålder: 19 när detta inträffade
Kön: Kvinna
Som sagt var jag väldigt uttråkad en kväll när jag bodde hemma och inte hade något att göra eftersom jag var sjukskriven och hade vilodag från gymmet. Så vad, om inte mina kära stilnoct, kan pigga upp lite såhär tidigt på kvällen?
Bestämde mig för att ringa en polare och prata ut om hur uttråkad jag var för att sedan börja förtära stilnoct. Först två sedan blev det snabbt fyra. När vi pratat i 30 minuter började allt successivt bli konstigt och sådär lustigt. Allt på datorn började se konstigt ut. Allt var lustigt och min kompis lät ruskigt jävla lustig. Hon liksom pratade och jag fattade ingenting. Jag satt där och fnissade åt allt och tyckte i ren impuls att jag borde äta några tabletter till för det här får verkligen inte sluta!
Tangenterna på datorn började se mycket märkliga ut. Jag skrattade varje gång jag satte ner fingret på en tangent. Sedan kollade jag på fingrarna och dem såg ännu lustigare ut och medan dessa lustiga och konstiga saker uppstår skrattar jag ännu mer.
Pappa dyker upp i dörröppningen och jag garvade sönder. Han bara stod där hihihihi skitlustigt. Han hade också fingrar på sina händer så jag går fram till honom och tar tag i händerna på honom och leder han till skrivbordet och säger "tryck på tangenterna det är skitkul, kolla på mina händer!! Hihihihiihi" Han frågar vad det är med mig och jag bara garvar och frågar "men är det inte lustigt? Jag liksom använder händerna och trycker på tangenter, dem låter också. En massa ljuuuuud hihihihihi. Undra om M-MmmMamma också kan göra såhära??" Där blev jag dock lite allvarlig i min ton då tanken på att morsan kanske inte kunde uppstod. Varpå jag frågar farsan om hon också kan göra såhär som vi?? Han svarar lite konfunderat "ja, jo säkerligen kan hon det då hon haft dator i 10 år nu och säkert suttit några timmar varje dag vid en sådan." Då fick jag ännu ett skrattanfall "Hahahhahahaa whaaaaaaaaaaa kan hon?? DU menar alltså att mina syskon också kan?? "Ni är så lustiga hela bunten... hihihihihihihiihiihii ni är fan inte helt kloka alltså.. så du menar att alla sitter där och trycker på tangenter precis som jag???? Hhihiiiihihihi"
Det var väl ungefär här han började fatta och frågade om jag hade tagit något. "Bara min mediciiiiiiiiiiiiiiiiiiin hihihi vad många iiiiiiiiiii det är i det ordet". Sedan lämnar han rummet och jag följer efter ut i köket och grabbar tag i en cashewnötspåse på 500g och äter upp hela den inför familjen när dem sitter samlade i soffan och tittar på film. Jag kollar på dem hela tiden och sliter inte blicken från dem medan dem är helt insnöad i TV:n.
Efter den officiella hetsätningen återvänder jag tillbaka till mitt rum och äter en helvetes massa fler stilnoct. Sen blir det svart ett tag tills pappa sliter upp mig från sängen och frågar: "hur mycket har du tagit?? Det ligger 3 tomma kartor här!!!" Då förstår jag vad han försöker säga tror jag. Nu uppstår ett problem med mitt tal. Jag kan inte svara honom om hur mycket jag tagit då jag inte kan få ur mig några ord, bara fniss. Jag tog 24 och inte 30 stilnoct. Helt väck sliter jag av honom kartorna, letar fram en sax som jag står och viftar med i detta noctade tillstånd och klipper av kartan för att demonstrera att jag inte ätit alla 10 av den sista kartan.
Pappa ringer ambulansen och jag hävdar att jag måste packa med mig det nödvändigaste. Jag minns inte något från ambulansresan men när jag kommer in på akuten får jag för mig att baxa injektionssprutor från en vagn i korridoren. Bra-att-ha tänkte jag och ramlar över vagnen som välter. Där ligger jag helt väck på stilnoct i ett bad av diverse injektionstillbehör och skrattar som aldrig förr. (Jag är dokumenterad sprutnarkoman på det sjukhuset). Sedan sattes jag upp på en sängkant i korridoren och började dricka kol med god aptit. Fnissade mellan klunkarna och kladdade ut det runt munnen, skrattade ännu mer och frågade om jag fick en drink till.
Jag tittar till på klockan och tänker att det förmodligen är dags för mig att sova snart vilket får mig att frenetiskt börja gräva i handväskan som jag självklart packat med mina livsnödvändiga insomningspiller. Jag hinner torrsvälja 1..2.. sedan ramlar tredje tabletten ner på golvet för att någon sliter tag i min arm, drar upp mig från sängen, håller fast mig och tar handväskan. Jag lägger mig ner på golvet och tycker hela situationen är så lustig så jag skrattar ihjäl mig. Ena väktaren släpper taget om mig och joinar den andra för att snoka igenom väskan efter fynd. Efter lite grävande vänder dem upp och ner på hela väskan vilket får mina sista två tabletter att ramla ut på golvet. Ungefär här slutar jag fnissa och återfår fullt fokus. Jag kastar mig likt en målvakt efter bollen på en av tabletterna och trycker in den in munnen för att sedan göra ett slags ljud ifrån mig när jag sväljer den "mjaaaaauuuhhhmmmwm". Sneglar upp mot väktaren mätt och belåtet med halva handen kvar i munnen.
Återigen blir allt svart. När jag minns något igen är jag inlåst på psyket och fick dela rum med en dryg narcissist. Jag fick några mackor av personalen därinne och när narcissisten lämnade rummet för att gå på toa gick jag loss på hennes kvällsmål också. Mums! Hon lackade men fick mer mat av personalen. Trots min stilnoct-munchies som gick ut över henne blev vi vänner i några timmar. På morgonen insåg jag hur dryg det lilla psykvraket var. Oturligt nog blev jag anklagad för suicidförsök och fick absolut inte lämna avdelningen utan en bedömning av psykiatriker.
Resultat: Stilnoct botar uttråkning och för med sig andra spännande händelser och upplevelser (konsekvenser). Inget vet var du vaknar..
__________________
Senast redigerad av Dopamina 2013-11-17 kl. 01:57.
Senast redigerad av Dopamina 2013-11-17 kl. 01:57.