Kan man begära resning över beslut om häktning?

Ställer frågan eftersom ingen verkar veta i den tråd den tidigare ställdes.

Caset är det pågående ärendet mot Jul*an Assa*ge. Han har nu haft ett svenskt häktningsbeslut på sig i tre år. Beslutet grundades på att han inte kunde förhöras. Men i verkligheten har han varit fullt tillgänglig för förhör, där han är eller via videolänk. Beslutet om häktning togs alltså på en grund som inte var riktig, eller i vart fall inte riktig idag.

Så, någon som kan domstolsprocesser, går det att begära resning hos HD över ett häktningsbeslut?

En sak jag fått fram, dock osäker om relevant, är ett avgörande NJA 1980:236, men ej fått tag i texten.

I sakfrågan: http://www.aklagare.se/Media/Assange...torbritannien/

I den processuella frågan: Ja, det går att begära resning i häktningsfrågan (NJA 1980 s 236).

Enormt bra och snabb info! Tack!!

Resning kräver dock vissa särskilda skäl, som inte är aktuella i fallet Assange. Därmed är resning uteslutet.

Utveckla gärna varför de inte är aktuella.

Resning kan beviljas om:

1. om någon ledamot av rätten, där anställd tjänsteman eller åklagaren med avseende på målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträdare eller försvarare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat på målets utgång,
2. om någon lagfaren domare eller åklagaren har varit jävig och det inte är uppenbart att jävet har saknat betydelse för målets utgång,
3. om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,
4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, eller
5. om den rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.

Tack! Frågan var i och för sig varför detta "inte är aktuellt" i JA-ärendet..?

Min omedelbara reflektion, bara utifrån texten, är att p 4 slutet skulle gå att åberopa.
Nu syftar den texten på redan avkunnad dom, inte på häktning, varför NJA 1990:236 kunde vara intressant att bena i. Men den texten har jag som sagt inte tillgång till.

Vad finns det i p4 som är applicerbart? Det har väl inte framkommit några nya bevis eller nya omständigheter. Att han medvetet håller sig borta, genom att gömma sig på en ambassad, för att undvika att bli förhörd kan knappast vara en omständighet som gör att man ska riva upp häkningsbeslutet.

Jag kände mig ovanligt givmild denna lördagsafton.

NJA 1980 s 236

Sedan talan mot häktningsbeslut utan framgång fullföljts till HD, har ansökan om resning i häktningsmålet upptagits till prövning.

Skellefteå TR förklarade i beslut d 17 okt 1979 ingenjören Lars S häktad såsom på sannolika skäl misstänkt för grov förskingring och grov stöld. TR:n uttalade i beslutet att tid för åtals väckande skulle komma att bestämmas sedan häktningsbeslutet verkställts.

I beslut d 12 nov 1979 fastställde HovR:n för Övre Norrland TR:ns beslut att häkta S.

Sedan S fullföljt talan mot HovR:ns beslut fann HD i beslut d 31 jan 1980 ej skäl att meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns beslut om häktning skulle stå fast.

I en d 3 mars 1980 till HD inkommen ansökan anhöll S om resning. Han anförde bl a, att åklagarens utredning var baserad på bevismaterial, som denne och hans utredare tillägnat sig på otillhörligt och olagligt sätt.

Föredraganden, RevSekr Ulla E, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut: Enär beslutet i häktningsfrågan ej är av beskaffenhet att kunna bli föremål för resning, avvisas ansökningen.

Ärendet föredrogs d 16 april 1980 i HD, vars ledamöter (JustR:n B, Erik N, referent, K, B och E) förenade sig om följande slutliga beslut: S, som häktats av TR:n och utan framgång fullföljt talan mot häktningsbeslutet till HD, har visserligen rätt att utan hinder härav hos TR:n påkalla ny prövning av häktningsfrågan. Han har dock såtillvida ett intresse av att få häktningsbeslutet omprövat resningsvägen som denna prövning kan få betydelse enligt 3 kap 7 § skadeståndslagen (1972:207) eller -- om häktningsbeslutet skulle verkställas -- enligt 1 § 1 st 4 lagen (1974: 515) om ersättning vid frihetsinskränkning för eventuella anspråk på ersättning av staten i anledning av häktningsbeslutet.

Med hänsyn härtill bör S:s resningsansökan upptagas till prövning.

S har emellertid inte förebragt någon omständighet av beskaffenhet att föranleda resning. På grund härav lämnar HD S:s ansökan utan bifall.

Det var en radda negativa omdömen från din sida. Inget stämmer. Han är varken gömd (alla vet var han är), det är inte heller för att undvika förhör (han har erbjudit förhör via videolänk eller på plats på ambassaden).

Jo, man skulle kunna tänka sig att en häktning som pågått i över tre år, inkluderande diplomatiska förvecklingar, kostnader i mångmiljonklassen, ett asylfall MOT Sverige, samt med tanke på alla de märkliga turer och omständigheter som föreligger i ärendet bara på svensk mark, att det kunde utgöra "synnerliga skäl". Men vad vet jag...

Intressant är dock att i avgörandet från HD talas det om otillbörligt tillägnat bevismaterial, st 4 i den av LB542 bifogade texten (Tack!)
I JA-ärendet bygger anhållandet och häktningen till stor del på en trasig kondom som vid närmare undersökning dock visat sig sakna DNA, dvs den är med största sannolikhet planterad/falskt bevismaterial.

Kan man begära resning hos Högsta domstolen och att målet återförvisas för ny förhandling till tingsrätten med anledningen att domaren var jävig, begått tjänstefel genom att beslutat om olagligt häktning i samband med utevaro för förhandlingen.
Även åklagaren begått tjänstefel när hon inte anmält domarens tjänstefel för olaglig häktning.

När man uteblir förhandling rätten väljer mellan att utge vite eller beslutar om hämtning, båda skall inte ske samtidigt.

Utöver att man är åtalad, för att en person som är misstänkt för ett brott ska få häktas måste något av de så kallade särskilda häktningsskälen föreligga.
Dessa särskilda häktningsskäl (eller häktningsgrunder som de även kan kallas) är 3 till antalet och brukar benämnas flyktfara, kollusionsfara och recidivfara.

I det aktuella fallet inget av sk särskilda häktningsskälen föreläggat när misstänkt häktades för grund av utevaro från förhandlingen.