Termer och begrepp med olika betydelser inom olika områden?

Försöker en gång till med den här.

Tunga

Vik

Du nämner »frukt«. Ordet »bär« är en parallell. Botanister inkluderar banan, gurka, pumpa (även jättepumpa) bland bären. Samma botanister meddelar att enbär egentligen är kottar och rönnbär är skenfrukter, små äpplen. Idegranens saftiga men giftiga röda bär är kottar. Körsbär är egentligen inte bär utan stenfrukter.

I folkliga sammansättningar står -rosor för blommor lite hur som helst. I folkmun är maskar långsmala kryp; de behöver inte ens vara särskilt maskformade. En kålmask är en fjärilslarv, men maskrosens typiska gäster är små svarta skalbaggar – refererade med morfemet mask-. Stockrosor är inte rosor utan malvor. Den nämnda rönnen, som bär små beska äpplen, tillhör familjen rosväxter liksom äppelträdet själv. Sällan kallar amatören äppelträdet för en apel. Vi har en tidsaspekt också på parallella begrepp.

Just den artrika maskrosen har på många språk en referens till lejonets bett – bladen är oftast tandade. Engelskans “dandelion” är med på den vagnen, trots att lejontanden är knappt urskiljbar (fonetisk) i den anglosaxiska bearbetningen av «dent de lion».

Självaste lejonet genomgår en metamorfos i Öresund, när man går från den grekiska grenen till den latinska. Danska “løve” tycks bygga på leo medan svenska »lejon« tycks ha bevarat n-ljudet från ett grekiskt lejon. Engelskan har tydligen switchat från den latinska formen till den n-försedda.

Är det svar på frågan? Ämnet är kanske stort nog för en egen tråd. Namn på verktyg och maskindelar har specialbetydelser i sin bransch. Maskindelen spindel har inte 8 ben, faktiskt inga ben alls; den bara spinner runt. Endast i speciella fall blir det tråd när en roterande spindel spinner runt.

kan höfta till med våg, som i allmänspråket används om vattenvågor eller ett viktmätningsinstrument, men som har en annan betydelse inom fysiken.

stöt, som inom fysiken har att göra med kollision mellan två kroppar.

kropp, som är ett tredimensionellt geometriskt objekt, men som i allmänspråket oftast har med anatomi att göra

fart/hastighet -- i allmänspråket gör man knappast skillnad på dem. Den ena är en skalär (har storlek) medan den andra är en vektor (har storlek och riktning).

grävskopa, som egentligen inte är synonymt med grävmaskin. denna distinktion får väl sägas vara tämligen ovanlig i allmänspråket

http://www.rikstermbanken.se är en bra utgångspunkt

Tack, det är en bra början! Har ni fler exempel av den andra varianten, alltså företeelser som har andra begrepp på fackspråk än allmänspråk, samt olika fackspråk emellan? Helst inte så vetenskapliga fält utan mer "vanliga" yrkens terminologier.

"Morfologi" betyder "formlära", och i språkvetenskapen betyder "morfologi" därmed ungefär "läran om böjnings- och avledningsformer", medan samma begrepp i biologin handlar om hur en organism är uppbyggd.

"teori" och "hypotes" är ord som används betydligt snävare inom t.ex. vetenskapsteori och filosofi än i vardagsspråket. Likaså "bevis", som finns i tre(?) olika betydelser i juridiken, matematiken samt i vardagsspråket.

Nu såg jag att du skrev "helst inte så vetenskapliga fält", men det jag skrev ger kanske någon inspiration.

skala, som i allmänspråket fungerar som verb, och som fackord dels kan avse ett storleksförhållande, dels kan ha med musik att göra
apropå språkvetenskap och något annat vetenskapligt fält som delar ett fackord: lemma, som inom språkvetenskapen är grundformen av ett ord, medan ordet har betydelsen 'hjälpsats' inom matematiken.

scheutz: Jag är intresserad av samma ord med olika betydelser i olika fält, inte olika ord med samma stavning

du har en alldeles för vag frågeställning för att någon här ska kunna ge dig den typen av förslag som du vill ha. du får nog lov att precisera den

Då ber jag om ursäkt. Jag söker alltså företeelser som har olika namn i vardagligt tal och yrkesterminologi; sistnämnda har ju behov av mer korrekta eller specifika termer. Som exempel kan jag nämna gemen, vilket är en mer fackspråklig term för liten bokstav. Nu har det ordet dock fått större spridning (varför jag kan det), så jag ser gärna ord som är lite mer sällsynta i den allmänna vokabulären.

Tydligen är du intresserad av polysemer, inte sådana homografer som saknar etymologiskt samband. Tillåter man stavningsvarianter så har vi »tejp« ‘klisterremsa’ / »tape« ‘magnetband’.

Här ovan tog jag med det lejon (den løve, the lion) som började sin etymologiska tillvaro i orienten och passerade grekiskan och latinet. Då handlar det om kognater. Du frågade faktiskt om »företeelser som tillskrivs olika termer i olika områden«. Då svarade jag visserligen på lejon i områdena Sverige, Danmark och GB, inte diskursdomäner.

Men framför allt: polysemerna skala ‘storleksförhållande’ / skala ‘uppsättning tvärstreck på mätinstrument’ / skala ‘stegvis ordnad följd av toner’ uppfyller väl kraven till punkt och pricka. De utgår alla från en latinsk trappa, som för övrigt på en annan gren gett namn till operan La Scala i Milano.

Ärtor och ärter.

Så här säger Språkrådet.

Men hur är det då med till exempel Prinsessan på ärten? Där tycks ju ärt användas synonymt med ärta? Och det lär inte bero på att sagan har några år på nacken eller skrevs på danska, för SAOL anger ärta som "variantform till ärt". Vad beror denna, ska jag säga dubbelhet, på?