Är vi nordbor verkligen skapade för att dyrka kristendomen?

"Skrälingarna" i de koloniserade områdena tyckte nog inte att kolonisationen var så fredlig, i alla fall gjorde inte de britter vars redogörelser jag läst det. Att vikingarnas krigiska framfart var känd vida kring i utlandet känns inte heller som ett signum för deras fredlighet, hur toleranta de än voro. Utöver det fanns förstås alla skandinavernas interna krig, vilka knappast voro färre då än i dag.

Vi ser ju ock att afrikanerna med sina polyteistiska religioner klara av att kriga lika bra som dina kristna förfäder, och att européerna krigade gott även utan monoteismen, liksom alla andra folk.


Men de voro ju knappast uppfyllda av den fredlighet du i den ädle vilden-stil söker tillskriva de polyteistiska religionerna. För att bota din tro på de polyteistiska religionernas fredlighet kanske du kunde läsa några av den största polyreligionens Skandamyter.


Det finns en framstående familj i princip monoteistiska (treenigheten är väl lite suspekt) religioner, och de äro intoleranta mot andra religioner. Detta är inte en kontroversiell fråga; det kontroversiella är huruvida monoteism leder till intolerans, och det är det du måste bevisa. Bevisbördan ligger faktiskt på den som påstår ett sambands giltighet.

Inom islam är ju kristna, judar och zoroastrier skyddade enligt lag, förutsatt att de betalar Jizyah (en särskild skatt som inte kunde läggas på muslimer eftersom man inte får beskatta muslimer hur mycket som helst), detta utökades senare så att det gällde även sabier och hinduer.

Mycket intressant frågeställning det här med huruvida vi nordbor skulle vara "skapade" för asatron i större utsträckning än för kristendomen. Jag tror ju förstås inte alls att det på något vis skulle vara genetiskt, men att det finns andra faktorer, som till exempel som du säger "sinne och lynne", som gör att asatron är mer "naturlig" för oss här uppe i norr.

Som alla religioner är även asatron skapad av människor påverkade av sin natur och omgivning, vilket självklart har påverkat dess utformning. Även kulturella och sociala faktorer har påverkat, och gjort varje folks religion speciell och olik andra folks religioner. Rådande moraliska uppfattningar kommer självklart att speglas i religionen, vilka i sin tur är påverkade av hur samhället ser ut. Av dessa orsaker anser jag att kristendomen inte "hör hemma" här, utan den är i mångt och mycket en främmande religion, skapad av människor som levde under helt andra villkor, samhällsformer och etiska normer.

Ett exempel på detta är väl att dåtidens människor i Mellanöstern levde under mycket stränga patriarkaliska former, varför detta också återspeglades i religionen - lyd och underkasta dig dina överordnade/Gud ovillkorligen utan att ifrågasätta, annars väntar dig ett strängt straff! Eftersom samhället krävde ovillkorlig lydnad så är det inte konstigt att Gud skulle göra detsamma. Här i Norden däremot så var till exempel blotet ett viktigt inslag i det religiösa/andliga livet, där man offrade något till de högre makterna i naturen och visade sin tacksamhet för vad de gett i skörd och annat. I ett samhälle där folk levde nära naturen och av vad marken hade att ge blev det naturligt och nödvändigt att visa respekt för naturens makter, och detta kom självklart att återspeglas i asatron. Man kan helt enkelt säga att det som var viktigt i samhället och livet i stort också kom att avspeglas i religionen.

Svenskar är ett mycket naturkärt folk och vissa turister/utlänningar som besökt Sverige har halvt skämtsamt uttryckt sig om att svenskarnas sanna religion utgörs av naturdyrkan. Att vi är ett bland de få länder som har en långtgående allemansrätt kan säkert ha påverkat detta, men säkerligen är det också en konsekvens av att vi här uppe i Norden i mångt och mycket har levt närmare naturen än folk längre söderöver. Att då underkasta sig en religion som proklamerar att människan är skapelsens krona och herre över naturen rimmar illa med den nästan vördnad som många svenskar känner för naturen (ja, jag generaliserar, har man växt upp i en betongförort så har man säkert inte sådär jättemycket känsla för sånt). Asatron blir här långt mer naturlig; människan är en del av naturen och bör visa den respekt som tillkommer den.

Likaså var forna tiders asatroende tämligen demokratiska, de hade ting och valde själva sina hövdingar. Överhuvudtaget är denna demokratiska anda något som fortfarande kan sägas vara tämligen representativt för Sverige. Detta återspeglades i asatron i att den inte på något vis krävde total underkastelse och ovillkorlig tillbedjan, utan tvärtom var människorna en del av skapelsen och på relativt jämbördig nivå med gudarna. Till exempel var det vanligt att en individ hade en av gudarna man kände sig stå extra nära som "fulltrogne", vilket innebar att man såg guden/gudinnan mer som en nära vän med vilken man har en personlig relation. Ganska långt ifrån forna tiders Mellanösterns samhälle med odemokratiska klanhövdningar som styrde och ställde som de fann för gott, vilket självklart också gav upphov till en odemokratisk totalitär religion.

Det är inte bara sådana grundläggande skillnader i världssyn som nämnts ovan som gör att asatron är mer "naturlig" för oss i Norden, utan även i detaljer, på själva ytan av religionen kan man hitta exempel. Ett är att helvetet i kristendomen utmålas som hett, vilket blir en självklarhet om man lever i öknens plågsamma, potentiellt dödliga hetta. För oss i det kalla Norden där man snarare dyrkar solen än förbannar den blir det däremot mer påtagligt och naturligt att utmåla ett avskyvärt dödsrike som isande kallt, vilket man också gjorde med Hels rike.

Överhuvudtaget anser jag att kristendomen saknar förankring här, till skillnad från asatron, då asatron är skapad av människor som levt i samma klimat och natur som vi själva. Att tro att skogen man har utanpå knuten befolkas av diverse oknytt som alver och vättar gör det mer påtagligt än någon opersonlig "Gud" man aldrig ser eller hör av utan påstås finnas någonstans i "himlen" dit människan inte kommer förrän efter döden. I asatron finns gudarna och andra varelser nära och lever med människorna och inte på någon helt annan plats.

Att Sverige idag är ett av världens minst religiösa länder kan säkert till viss del förklaras med att kristendomen kom till oss relativt sent, men troligen också av att den helt enkelt inte passar in i vårt samhälle och tankesätt.

Och om någon nu undrar, nej, jag är själv inte asatroende.

Det var precis så jag menade!
(Men inte orkade formulera)

Tänk att jag ska hålla med dig i något också.

Religionen är skapad av människan för att föklara sådant vi inte förstod(regn, sol, torka mm). Tyvärr övergav vi inte religionen när vi väl började begripa något om hur världen fungerar.

Precis min åsikt.


Jo, det gjorde vi. Vi som tänker logiskt, alltså. Däremot finns det mängder av obildat pack som sätter större tilltro till sagor än vetenskap och dessa arma satar är det bara att beklaga.

// Roger P.

Ja, alltså, alla som har gått omkring och inbillat sig att vi hade en massa negrer, araber, kineser och liknande som slavar kan anse sig befriade från den villfarelsen från och med nu.