Framtidens Sverige - Ett hårdare samhälle

I Sverige lever vi idag i välstånd, vi kan alla vara säkra på att få leva värdiga liv med egen lägenhet, bra sjukvård och en okej lön. Frågan är dock hur länge detta kommer att hålla.

Industrijobben i Sverige flyttas till Kina. Lata svenskar orkar inte heller plugga för att skaffa sig bättre jobb. Men det är inte ens säkert att utbildning kommer att räcka för att säkra sin framtid, för många ingenjörsjobb och andra arbeten som kräver högskoleutbildning kommer också att flyttas till Kina eller Indien. Till exempel så finns det lika många ingenjörer i Sverige som det examineras varje år i Kina. Krisen i Sydeuropa leder också till att många högutbildade sydeuropéer kommer flytta hit, vilket ger ännu mer konkurrens om jobben.

Inte nog med detta så ökar också den utomeuropeiska invandring för varje år som går. Utanförskapet inom denna grupp är dessutom stor, och att vara beroende på socialbidrag verkar inte vara ovanligt. Detta lär trycka ner lönerna på de enklaste arbeten, så inom 10-20 år kommer nog ingen ICA-arbetare att kunna dra in 20 papp som idag. Fler kommer nog, som i resten av Europa, att tvingas bo inneboende, bo i kollektiv eller att bo hemma tills man är 30 istället för att ha en egen lägenhet.

Det jag är förundrad över är hur majoriteten av svenskar inte verkar fundera över sin framtid. De flesta verkar vara rätt säkra på sin framtid och tror att sitt jobb på ICA eller på cafe kommer att leda till en bra framtid. Istället för att vara entreprenörer och faktiskt försök se 5 till 10 år framåt i tiden och planera för sin framtid, så verkar de flesta vara blinda för det hårdare samhälle som komma skall.

Så vad tror ni om framtiden? Håller ni med i min analys om att vi kommer att få ett hårdare samhälle där vi måste ställa oss in på att ha lägre materialistiska krav? Och varför är så många svenskar oförmögna att planera sin framtid längre än till nästa löning?

Det håller inte om vi fortsätter som vi gör.

"Slutligen: ett ständigt ökande hot mot Europas trygga utveckling är den tickande bomb som ligger i den ökande invandringen till Västeuropa. Det är en komplicerad konflikt. Många europeiska *länder har stort behov av arbetskraft, människor vars kultur *bidragit till att *berika och vitalisera *länderna.

Ändå finns det stora invandrar*grupper i Europa från mer avlägsna länder och kulturer som *inte tillåts *eller kunnat integreras eftersom de kommit i stort antal på kort tid. Sam*tidigt är det ett faktum att det finns *invandrargrupper i till exempel Frankrike och England som *inte har den minsta önskan att *integreras.

Tvärtom, de lever i sin egen värld där de helt tar avstånd från och till och med för*aktar värd*landets kultur. I England, Frankrike, *Spanien, Italien och Grekland ökar spänningen, våldsam urladdning ligger i luften.

Finns det seri*ösa politiker i Europa som *vågar ta itu med alla dessa *problem eller sitter de som förstaklass*passagerarna på *Titanic, övertygade om sin egen förträfflighet och Europas odödlighet"

http://avpixlat.info/2013/11/09/herm...-konsekvenser/

Jag tror nog att många bara har gett upp.

Jag vet ex att det finns en stor risk för att mitt arbete kommer att försvinna och att vi då förlorar allt, inkomst och boende, men jag vet inte vad man borde göra för att vara säker på att kunna ha jobb även vid en samhällskollaps?

Det som gör mest ont är att vi då inte längre kan se till så att vår arbetslösa son och hans barn har mat.

Vi har dock en alternativ plan som inte innefattar liv och lidande.

Jag tror att din analys är korrekt i huvudsak. Dessutom kommer utvecklingen att gå så snabbt att inte ens en kvalificerad utbildning kommer att vara tillräcklig. Vi kommer att få vänja oss vid att för skaffa oss kontinuerlig utbildning hela livet, även upp i mogen ålder.

Det viktigaste måste dock vara att göra det man är lämpad för, och att föräldrarnas roll i sina barns utveckling blir starkare och att skolan fångar upp talangerna, stimulerar barns lärande och utveckling.

Att importera illiterata analfabeter från Afrika och Mellanöstern med en intellektuell nivå och ett kulturellt bagage från en medeltida text kommer inte att fungera, utan vi kommer att få ett vi och dem-samhälle, ett samhälle som inte fungerar som en enhet eller för individerna.

Samtidigt har vi politiska partier både "till höger" och "till vänster", nämligen Nya Moderaterna och Socialdemokraterna, som till hundra procent ägnar sig åt röstfiske istället för verklig politik och samhällsbyggande, vilket är dömt att misslyckas.

Lösningen, för min egen del, är bland annat att vara mobil, att hela tiden ha möjlighet flytta till en bättre miljö och att hela tiden hålla koll på pengarna...

Det blir hårdare för folket i ekorrhjulen när den ruskigt ineffektiva industrin kräver mer och mer för att klamra sig kvar, för att säkra makten som möjliggör idiotin.

Alternativet är social ekonomi, samverkan utanför den reguljära ekonomin. Problemet är bara att staten gör allt för att stoppa alternativ organisering, även självförsörjande skall betala skatt för infrastruktur de inte använder, infrastruktur helt avgörande för att göda industrin som inte står för sina kostnader. Därför får man vara lite illegal och skita i att deklarera allt, fast det har vi aldrig gjort heller.

Anarkismen har ett komplett svar, organisering, ekonomi, social trygghet utan stat. Egentligen finns det inte så mycket att oroa sig för, tvärtom, industrisamhällets kollaps är välkommen.

Jag tycker att det där är mycket intressanta tankar som i sin tur genererar nya idéer, om du förstår var jag menar! Nu när en del av västerlandet avindustrialiseras, kan vi parallellt med det skapa ett nytt, alternativt, internationellt samhälle utanför ekorrhjulet, en social ekonomi som du skriver? Fortsätt komma med idéer!

Jag är ingen marxist, men jag minns att Marx skrev att den stora förändringen i samhället kommer när företagens vinster hamnar under en viss nivå. Men han sa förstås inte vilken den nivån var exakt.

Jag tror på en ekonomi där individer samarbetar på jämnare villkor än i dag, ett samhälle som är mer givande för alla, där man har en hel annan acceptans och glädje i arbetet och på fritiden. En utopi? Naturligtvis. Men man måste ju börja någonstans.

Det är nog sant. En stor av befolkning VILL nog inte se sin framtid och hoppas blint på att Reinfeldt och staten ska fixa biffen. Chocken lär bli stor för dem när de märker att de bara har sig själva och sin familj att lita på.


Jag försöker också vara så mobil som möjligt och exempelvis inte köpa bostadsrätt mitt i bostadsbubblan som nu råder. I och för sig tror jag inte att vi kommer se en samhällskollaps, utan snarare att de medborgare som har sämst förutsättningar kommer få drastisk försämrade levnadsförhållanden. Mer som USA, där den vanliga medelklassen är rädd för att hamna på gatan. I Sverige verkar alla ha en övertro på att välfärdsstaten ska fixa biffen ifall man förlorar jobbet eller blir sjuk.

Kanske är det bästa man idag kan göra som svensk att flytta till Norge. Där har de pengar så de räcker och bli över. Att de dessutom har en regering som vill föra en mer restriktiv asylinvandring, som i resten av Europe, är ju också lovande. Det är väl bara Sverige som man blir kallad rasist så fort man vill minska invandring.

Fler och fler doktorander är ju utlänningar också, som sedan flyttar hem igen när deras utbildning är färdig. (Vilket leder till att allt mer forskning flyttar utomlands, håller just nu på att hända i Sverige)

Det gäller att hitta ett behagligt ställe att skjuta ut sig till när det här bygget rasar.
För det gör det garanterat. Vi massimporterar de minst begåvade människorna i världen nu.
Vem ska ta hand om det? Vem ska finansiera deras pensioner?

Vill bara tillägga jag tycker det är skitlustigt med tanke på vilken framtid som kommer svenskarna samtidigt är så jävla fixerade vid pengar och status och tar sig råd se ner på andra svenskar som tjänar mindre än dem eller har lägre utbildning, svenskarna verkligen frossar i lyx just nu och bränner ljuset i bägge ändarna på slutklämmen - karma på ingång bitches.

Landet är så extremt verklighetsfrånvarande, allt handlar om pengar och det är just pengarna som kommer försvinna inom en snar framtid, högmod före fall kanske det heter.

Jag tror svenskarnas förmåga till att se framåt försvann iom vi utrotade vårt förflutna, vi raderade det sociala arvet för att ersätta det med politisk korrekhet där svenskhet var något fult vi skulle känna skam över. Som resultat av det där svenskarna inte skulle se bakåt; de tappade förmågan att se framåt och bara levde i ett identitetslöst nutidstillstånd utan riktning.

Och ja; vad kommer hända med all 'arbetskraft' vi importerat hit när vi inte längre har råd att upprätthålla dem som samtidigt kommer med Islam? Historian verkar ju ha en tendens att upprepa sig och det finns de som sagt att europa just nu befinner sig i samma stadie som pre-ww2 med att högern får sympatier - samtidigt har vi direkt bäddat för det ska uppstå en polarisering mellan två läger i Sverige mellan konservatister/nationalister som dras tilll SD och dylikt och på andra sidan står PKianer (som är vänsterns 'ättlingar') tillsammans med Islamister (där Islam iofs är konservativt men PKismen är långt ifrån en logisk religion).

Funderar på att försöka flytta till exempelvis kina någon gång i framtiden med tanke på hur utvecklingen i Sverige ser ut.